Bland druvor och stockar.

I går var vi i Champagne! Vi var fyra personer som klämde in oss i Jimmys lilla bil och åkte på en heldag bland vinstockar, pittoreska byar och hängpelagonier.

Resan startade kl 8.30 och vi körde ca 10 mil till Champagne. Medhavd kaffe och macka vid vägkanten innan första provning kl 12.10.

Den blev hos en liten tant som hade ett hus med en skylt "Ouvert" utanför. (För er som inte kan franska så betyder det "öppet") Hon var troligtvis igång med storstädning för hon tog emot oss i rosa gummihandskar....Vi blev välkomnade in på hennes terass och vi fick provsmaka familjens cuvee tillsammans med en bedårande vacker utsikt över dalen. Drycken var väl ingen höjdare, men vi köpte två flaskor av ren artighet ändå.

Färden fortsatte via Route de Champagne mot Eperny. Route de Champagne är en vacker väg som tog oss genom spikraka vinodlingarna och små pittoreska byar överfulla med blommor! Mycket vackert.

Strax innan Eperny blev vi introducerade av Jimmys till hans "hovleverantör" Michel Liebart. Han hade en riktigt god och smakrik champagne som vi köpte flera flaskor av. In i bilen med kartongerna och vidare. Stefan hade sikte på en producent som heter Leclerc-Briant, så vi tog oss dit.

Lunchstängt! Vilken tur, för då fick vi också lite fast föda!

Efter lunch åkte vi tillbaka och fick en trevlig provning på en alldeles ny, ekologiskt champagne som inte ens Systembolaget har testat än. Om Anitra vill veta något om den, så kan hon höra av sig! Dom skall inte testa den förrän i slutet av september tydligen. Men vi har ett ex hemma nu!

Enl damen på LB kommer skörden troligtvis igång runt den 20 sept, men dom vill ha lite sol nu i slutet för att druvorna skall bli optimala.

Lerclerc-Briant är, enl Rikard Juhlin den store champagnekännaren, en alldeles utmärkt producent. Deras flaskor finns på Systembolaget, bara så ni vet!

I Eperny ligger även en av världens mest berömda champagnehus, Moet Chandon, vilket vi valde att inte besöka. Men det var en pampig byggnad!

Jimmy visade oss sedan sina vackraste platser. Vi åkte bl a upp till en gammal väderkvarn som står högst upp på ett berg. Den ägs av Mumm och verkade både obebodd och obrukbar, men så kanske det inte är.

Där hade vi en vidunderlig utsikt över dalarna med spikraka odlingar av Pinot Noir. Vi satt en lång stund och bara njöt av utsikten och av nypallade Pinot Noir druvor. Dom var inte riktigt klara det kändes. Men så goda ändå.

När man står mitt i skörden känner man sig väldigt långtifrån en regnig hösteftermiddag i november när man står i Systemkön för att köpa en box.

Nej, visst nej, vi har det inte så längre....

Men det blir faktiskt så att man skänker vinbonden en tacksam tanke när man dricker hans ädla dryck. Det är han väl värd!

När vi hade sett oss mätta på allt detta vackra, åkte vi ner i dalen och vidare mot den stora champagnestaden Reims.

En inte så pittoresk stad, men med en jättestor vacker katedral. Den ville vi inte missa, så vi gick in. Chagall har målat otroligt vackra fönster, dom måste bara ses! Fasaden på katedralen är enorm med många skulpturer och ornament. Katedralen byggd 1211 så den är faktiskt äldre än Note Dame, och mycket vackrare....!

I Reims ligger de flesta stora champagnehusen som pärlband. Veuve-Clicquot, Mumm, Louis Rodederer, Pipe-Heidseick, Laurant-Perrier och många många fler. Vi besökte faktiskt inte något av dom, vi hade en bit hem också.

Ca 13 mil senare anlände vi till Paris vid 21 tiden. In på en Monoprix vid rue Levis, för att inhandla lammkotletter, haricots verts, lite andra grönsaker, några vällagrade ostar och ett par flaskor vin. Sen hem och laga mat och bjuda chauffören och hans trevlige kompis på tackmiddag för en alldeles härligt, trevlig och intressant dag!

Innan maten tog vi ett glas champagne!

/Tinna

Regn och rusk!

Det finns en oromantisk sida av Paris, och den kommer fram när det regnar. Fy så tråkigt det är då. Alla dessa annars så njutningslystna Parisare verkar tycka detsamma. Som blöta hundar drar dom sig undan och in under filten eller vart dom nu tar vägen. Caféerna är tomma, och man ser endast vilsekomna turister som måste vara ute i regnet, eftersom dom betalat dyra pengar för att komma hit.

Är det dessutom då en söndag i augusti så kan man lika gärna stanna hemma själv. På söndagar är de flesta butiker stängda och i augusti är t o m restaurangerna stängda! Helt öken alltså!

Vi cyklade bort till Eiffeltornet, där vi är lite lägenhetsvakter i sommar, i regnet. På hemvägen skulle vi handla lite middagsmat. Men tji fick vi! Inte en enda stor Monoprix, Franprix, Attac eller Champinjon var öppen! Dom heter så, mataffärerna....

Vi cyklade en lång omväg över Invalides och den mycket vackra Alexanderbron. Vi svängde vänster på Champs Ellysse, men t o m Monoprix på Champsan var stängd!

Hemma på vår granngata, rue de Courselle, hittade vi en Proxi, en liten närbutik, som hade öppet. Tack och lov! Därför blir det en hederlig spagetti och köttfärssås i kväll!

Så gott det skall bli!

Efter maten blir det till att kolla om det finns något sevärt på SVT Europa, men det är inte troligt, så antingen blir det fransk OS TV eller den underbara webbradion och en bok!

I morgon är det rundtur med Jimmy i alla storhushållsbutiker och på onsdag skall vi till Champagne!

Jimmy skall dit och vi får följa med! Mmmm, studiebesök på champagne hus, provsmaka och handla.

Läs mer om detta på denna blog!

/Tinna

Bilar, moppar och cyklar.....

När man är ute i Paris och flanerar eller cyklar så bli man väldig uppmärksam på bilar. Inte bara dom som susar runt öronen på en i hög hastighet, utan även dom står parkerade utanför alla hotell, restauranger och varuhus.


Fram till idag har jag i Paris sett så många flotta och förmodligen svindyra bilar så det räcker för resten av livet tror jag.



Idag stod det en matt rostfri (!) och en knallorange Ferrari modell F1 utanför ett hotell i närheten. Häromdagen såg jag en svart helt matt Mercedes i den pyttelilla modellen utanför att annat flott hotell. Den såg ut som en liten bubbla i asfalten men var säkert mycket dyrare, den var så snygg!! Den hade inga markeringar alls, bara Mercedes stjärnor på fälgarna.... Helt matt, liten och svart. Så fräckt!
Staden översvämmas av BMW, Mercedes, Jaguarer, Bentlysar, RR, Hummrar och annat flott. Modellerna är inte dom vanliga man sett tidigare, bara en massa nya fräcka varianter.
De flesta av dessa flotta bilar är reggade i nåt arabiskt land. Undrar om dom är körda hit eller om dom kommer hit med flyg?? Jag tror inte jag vill veta...

En annan stor del av Paris fordon, är de stora svarta limousinerna. Dessa är ofta förekommande runt stora lyxhotellen med dom fina restaurangerna, samt vid dom stora varuhusen.

Dessa bilar och deras chaufförer har till uppgift att lämna och hämta utschasade kvinnor som har handlat så mycket så dom inte orkar ta sig hem med det dom köpt.

Ja, det går vi inte vidare in på, men märkligt är det...!

Utöver dessa flotta dyrgripar så översvämmas Paris av Smartcars. Gärna parkerade två och två i samma P-ruta. Ibland ser man en Smartcar som har parkerat på tvären i en ruta, om han inte fick plats på längden... Alla sätt är bra utom dom dåliga, som det ju heter!

Man parkerar gärna i en stjärnformation i en fyrvägskorsning. Det ser lite kul ut faktiskt! Som en utslagen ringblomma. Tolv bilar parkerade i en korsning med fronten mot trottoaren! Funkar inte i Sverige skulle jag tro...!

Övriga bilar i staden är många och buckliga. Små, små Peugeoter, Renaulter och en del Citroener. Alla buckliga och rispade.

Ett annat sätt att ta sig fram på är ju att åka moppe eller motorcykel. Det är poppis skall jag säga! Som gräshoppor far dom fram med livet som insats.
Alla som åker moppe har stora tuffa hjälmar med visir, medans alla som cyklar gör det helt oberörda utan hjälm. Man kan ana nån form av "ballfaktor" i detta. Förmodligen är de ballare att åka moppe än att cykla, men det är ju egentligen lika hårda trottoarkanter att ramla på?
Men när till och med cykelpoliserna far omkring utan hjälmar, så varför skall vi andra ha det..?
I morgon skall jag inhandla två stycken godkända cykelhjälmar! Det går vilt till i Paris trafiken!

Oj, klockan är mycket och skålen med Haribogodis är slut!


Dags att sova!
God natt i Sverige, Barcelona och övriga världen!
//Tinna

Vandrarhemmet stängt för säsongen

Usch och fy vad det låter höstligt!

Men faktum är att vandrarhemmet hade sina sista gäster för i år i lördagsnatt. Sängarna är bortplockade, täcken är tvättade och lakan är manglade.

Stefan och jag har avverkat två arbetslag på 7 veckor och nu kommer det tredje gänget. Det ordinarie fast anställda gänget.

Först jobbade vi med Loa och hans fru och son i fyra härligt trevliga veckor. Sen åkte dom hem och då kom Björn med sambo, svärmor och lilla Saga och stannade i tre mysiga veckor. I dag åkte Ellinor, Margareta och Saga hem till Sverige, men Björn stannar två veckor till. Vi grät en skvätt allihop för vi har haft så mysigt ihop.

Utöver dessa personer har vi haft tre duktiga volontärer i spridda skurar. Man kan prata om personalomsättning här....!

Men nu kommersom sagt alla "gamla" tillbaka pigga och utvilade från sina respektive semestrar. Nu börjar en ny sida av jobbet. Det skall bli spännande att se hur det blir!

Hösten kommer att domineras av basarförberedelser vad jag förstår.

Förresten jag kan lika gärna passa på att informera om julbasaren som går av stapeln 1:a helgen i advent fred, lörd och sönd.

Varmt välkomna allihop!

Basaren här, är ett stort evenemang, man räknar med drygt 10 000 besökare på tre dagar. Många svenskar, men även många fransmän, kommer hit för att äta julbord, eller en skål rykande het ärtsoppa, dricka hemgjord glögg och framför allt köpa svenska delikatesser såsom, Västerbottenost, köttbullar, rökt och gravad lax, torkat renkött och korv med bröd! Dom älskar detta! Man kan även passa på att köpa fina svenska julklappar och svenskt godis.

Inför basaren skall det bakas kanelbullar, lussekatter, matbröd och kaffebröd i stora mängder. Nästan dagligen kommer det in snälla damer och anmäler sig som frivilliga i min bakjour.

Idag kom det in två pigga pensionerade damer från Sverige, som var på minisemester i Paris ett par dagar. Dom erbjöd sig att komma tillbaka i oktober i tio dagar och hjälpa till med bullbaket, bara vi kunde ge dom varsin sängplats och lite frukost! Sånt skall man inte säga nej till!

Tio dagar x 100 bullar per dag x två damer ..... det blir många bullar det!

Allt gott till er alla i Sverige och övriga världen!

//Tinna

Som en liten Saga......

Detta inlägg skall handla om en av mina nya kompisar i Paris.

Jag har inte så många men denna vän är verkligen värd ett eget inlägg. Det skall handla om Saga, 4.5 år.

Vi har umgåtts i tre veckor nu och haft mycket roligt tillsammans. Hon har piggat upp oss lite till mans här med sin kvittrande skånska och sina förnuftiga kommentarer.

En dag t ex, så ville hon så gärna följa med mig hem, men jag var nog lite avvisande för jag skulle iväg ett ärende och Stefan väntade på mig. Men jag förstod på Saga att det var nåt viktigt hon hade på hjärtat, så jag sa Ok då, två minuter - vad är det du vill göra där uppe? Hon stod och kramade nåt som hon hade i handen, så vi gick upp i alla fall. När vi kom upp till vår lägenhet sa Saga: Jag vill bjuda dig på kalas - vi skall äta lite knäckebröd, det har jag fått tag på alldeles själv! Raskt fick jag sätta fram lite smör och apelinjuice, och så hade vi två minuterskalas!

Är det nån som har haft två minuterskalas nån gång? Prova - det är trevligt! Och knäckebröd är riktigt gott, när man blir bjuden på det från hjärtat!

Sagas mamma heter Ellinor och hon väntar barn. I oktober skall Saga bli storasyster. När man frågar Saga vad bebisen skall heta, svarar hon snabbt! "Om det blir en flicka skall hon heta Tinna-Therese, men om det blir en pojke skall han heta Sixten"! Therese är en annan kompis som sommarstädar här hos oss. Saga älskar oss båda! Vi är så hedrade över detta namnval!

I dag har Saga, Björn och Sagas mormor, Margareta, och jag varit i Tullerierna (Saga säger detta så vackert på klingande skånska...). I Jardin des Tuileries som det egentligen heter, finns ett nöjesfält över sommaren, där kan man åka karuseller, slänggungor, radiobilar och annat som rör sig. Saga ville att vi skulle åka dit så jag skulle få prova på att hoppa studsmatta! Det var jättekul! Vi hoppade på varsin matta, men Saga var mycket duktigare än jag, för hon kunde landa på rumpan och hoppa upp på fötter igen. Det kunde inte jag....

Sen lyckades hon övertala mig att åka det stora Pariserhjulet. Trots att jag hade lovat henne att jag skulle INTE åka Parisehjulet. Men Saga ville så gärna, och hon är svår att motstå...

Så högt det var! Men vilken utsikt man fick över hela Paris!! Nu behöver jag inte ta mig upp i Eiffeltornet, för nu har jag sett Paris från ovan.

På tisdag skall Saga åka hem till Sverige och då blir det tomt här. Jag kommer att sakna hennes glada humör, och hennes goa kramar. Hoppas hon kommer och hälsar på snart igen!

/Tinna

Vélo.....

I veckan har jag köpt en ny cykel. Jag har haft örnkoll på " Le bon coin " som är Frankrikes motsvarighet till " blocket " i Sverige. Plötsligt fanns den där. " Beau vélo style hollandaise retro quasi neuf "; svart, sex växlar, korg på styret, och såg jättefin ut på bild.

Jag kastade mig på telefonen och ringde, annonsören bodde en bit utanför Paris, men objektet var fortfarande till salu. Vi bestämde att träffas utanför Gare de Lyon påföljande dag.

I detta myller av folk utanför stationen stod en man med en svart cykel och spejade. Jag gick fram och presenterade mig, provkörde en sväng och affären gjordes upp.

Glad i hågen över mitt kap, cyklade jag hem på min svarta damcykel med korg fram och sex växlar. Det tog nästan en timma.

Kan också tillägga, att cykla är ett suveränt sätt att sig fram på i Paris.

/Stefan

Bullbak och storkok

I vårt stora kök finns goda möjligheter att laga mycket god mat och baka många härliga bullar. Härom kvällen fick jag hjälp av Therese med att baka jättemycket bröd. Vi gick loss på 4 satser grahamsbröd, 4 satser vitt lantbröd och 3 satser kanelbullar!

Här kan man baka hur många bullar som helst. Det går åt skall jag säga. Till julbazaren skall det dessutom finnas uppåt 3000 bullar i frysarna, så man får börja i tid! Jag har bakat 21 satser sedan jag kom ner, så jag har just börjat.....
Alla som kommer ner och hälsar på oss, borde antingen ha med sig några påsar med hembakta bullar från Sverige eller vara beredda på att baka ett par satser här nere! Vilket, får man välja själv! :-)

Under tiden vi stod med deg upp till armbågarna, lagade Stefan en god middag åt oss. Therese hade köpt lax på marknaden och den bjöd hon vänligt på.

Vi bakade och Stefan lagade middag, perfekt för oss alla! Vi fick pocherad laxfilé med hollandaisesås och små fina hericots verts samt kokt potatis. Svenskt och gott! Ett svalt rosévin satt perfekt till maten!


I kväll har jag förberett morgondagens lunch som blir svenskt hederligt dillkött med kokt potatis. Det tror jag går hem hos våra kära besökare! Jag provlagade ett par portioner nu i kväll, dels för att testa, och dels för att vi skulle få provsmaka lite. Det var så gott! Mmmm, lagom propotioner mellan, salt, socker, ättika och dill. Jag tycker nog att jag hittade den perfekta balansen! Som dessert skall jag göra små äppelkakor i portionsformar med sedvanlig vaniljsås.

Det är så kul att få laga mat i Paris! Man strosar bort till rue Poncelin för att titta på den dagliga marknaden och se vad dom har att erbjuda. Tyvärr är det lite dyrt på just denna marknaden, så efter att ha tittat och funderat och kanske köpt något prisvärt hos grönsaksmannen, styr man gärna stegen mot Monoprix, eller det ännu billigare Franprix. Man rullar runt med sin lilla dramaten i hasorna och känner sig som vilken fransyska som helst. Sen är det bara att traska hemåt och börja skapa. Tänk att man får vara med om detta! Härligt!


Förra lördagen åkte Stefan och jag till marknaden vid Barbés. Där var det billigt! 1 euro/kg för det mesta. Kvalitén kan vara lite si och så här, man får helt enkelt vara uppmärksam , så man inte bara får ihåliga avocados med sig hem....



Det finns många marknader över hela Paris, när vi är ute och cyklar upptäcker vi marknader lite härochvar. Fransmännen handlar ofta och gärna på marknader och kompletterar i dom stora matbutikerna. Det finns ett enormt utbud av varor i butikerna. Massor med färdiglagade produkter som har riktigt bra kvalité. I Paris är ofta lägenheterna ganska små med dåliga kök, men eftersom parisarna ändå vill äta gott, så finns detta stora utbud av färdiga rätter.
Man slås av att det äts överallt och jämt och ständigt i denna stad. Restaurangerna är nästan alltid fullproppade med folk och serveringar finns det precis överallt. På vilken liten bakgata som helst ligger minst två-tre restauranger av skiftande slag och nationalitet.


Om detta kan man skriva ett eget inlägg i bloggen och det tror jag att jag gör nån annan dag!

Nu är önskar jag en riktigt god natt och dröm vackert!

Versailles

I måndags, när vi båda var lediga, bestämde vi oss för att åka till Versaille. Vi packade en väska med picnic, som bestod av baguetter med paté och Brie samt en flaska rödvin. Vi tog metron från vår hemmastation Courselles till Bir Hakeim, och därifrån med ett RER-tåg till Versaille. RER-tåg kan jämföras med Stockholms pendeltåg, men, med en stor skillnad, tågen är inte nedklottrade.
Efter ca 20 min var vi framme. Det visade sig att Versaille är en liten stad med slottet och trädgårdarna i dess utkant. Vi hade bestämt oss för att strosa omkring i parkerna denna dag, och ägna oss åt slottet vid ett annat tillfälle. Det var gigantiskt med alla statyer, dammar sjöar, planteringar och framförallt dessa enorma fontäner.

Vid lunchtid slog vi oss ner på en bänk och dukade upp vår medhavda matkorg. Det är just vid sådana tillfällen man får nypa sig i armen. Vi är här och nu, och sätter tänderna i en fransk lantpaté och blickar samtidigt ut över Versailles.

Efter lunch tog Tinna fram sitt skissblock och lät inspirationen flöda, motiv saknades sannerligen inte. Själv tog jag en välbehövlig siesta.

Efter många timmar och trötta ben tog vi oss in mot Paris igen. En dag som denna ville vi avsluta på lokal. Färden gick mot St Germain, en stadsdel som blivit en favorit. Där ligger Café Flore, där satt bl a J-P Satre och grubblade över existentialismens filosofi. Vi hamnade på en resto precis bredvid; Le Petit Saint-Benoît. En terrine på pilgrimsmusslor och Champagnegelé, lammkotletter och som avslutning den sedvanliga Créme Brülée

En dag av nya upplevelser började gå mot sitt slut. Rejält trötta stapplade vi säng vid midnatt.

Blixtar och dunder och oanständig klädsel

I natt har det åskat, riktigt rejält dessutom. Vaknade vid 5 tiden i morse och trodde att kriget hade kommit. Blixtar lyste upp himlen och det smällde nåt fruktansvärt. Sen kom regnet. Ett skyfall som spolade rent hela Paris - men det var välbehövligt. Här är rätt skitigt på trottoarerna faktiskt.

Låg en stund och lyssnade medans ovädret avtog, hann nog precis slumra till, när nästa våg kom. Nytt skyfall och nya blixtrar med tillhörande muller och dån. Ovädret höll väl på en och en halvtimme och det är länge för ett åskoväder tycker jag.

Jag brukar nog tycka att åska är lite läskigt, man vet ju aldrig om och var det skall slå ner eller om strömmen skall gå. Men att ligga lite småsömnig mellan dröm och verklighet här nere, var inte så farligt. Jag tänkte att det är tur att Eiffeltornet och Sacre Coeur finns - vi bor ungefär mittemellan dom två höga punkterna, så vi klarar oss nog. Och det gjorde vi!

På dagen var det väldigt varmt och kvalmigt, man kunde ana att det skulle braka loss. Vi var i Parc Monseau hela eftermiddagen. Stefan satt på sin vanliga bänk och läste medans jag låg i skuggan på den svala gräsmattan med min Liza Marklund och läste. Parken var som vanligt full av folk men man blir inte störd av det. Tvärtom, det finns alltid nåt att titta på.

Jag hade tidigare noterat att vissa modiga damer solade i bikini i parken, så jag tog modet till mig och iklädde mig baddräkt under kjolen och linnet i går. Väl framme på filten korvade jag av mig kjolen och linnet och la mig lite diskret under ett träd i min baddräkt.

Där låg jag väl en timme eller så med min bok, innan en vänlig uniformerad dam kom fram och upplyste mig om att så fick jag minsann inte ligga. På med kjolen!

Jag bad tusen gånger om ursäkt på bruten fransk-engelska och förklarade att jag inte hade förstått och att jag var från Sverige mm mm. Hon bara log lite överseende och stod väntande kvar tills jag hade krånglat på mig kjolen. Sen önskade hon mig "bon journée" och gick därifrån.

Där fick man lära sig nåt - visa aldrig låren i en fransk park.

For ladies only

Av skäl som ni kommer att förstå blir det ingen bild vid detta inlägg....!

I går var jag på Hammam med Therese.
Vilken grej! Therese är en go tjej och nyvunnen kompis i Paris som jobbar hos oss, men vill nog helst av allt vill dansa.
Hon föreslog i alla fall att vi skulle gå på hammam. Vi hade tänkt att besöka hamman i den stora Mosken i Paris, men på tisdagar visade det sig att det bara var för herrar där, så därför snokade vi upp en annan anläggning i 19:e arr. Ett fräsch badhus med mycket orientalisk mosaik och plingplong musik i högtalarna. Vi betalade in oss och fick varsin badrock, en handduk, en liggmatta och en liten burk med savon noir. Det senare var en klutt i en plastburk som var gråsvartbruntläbbig och luktade ruttna alger eller nåt. Säkert mycket nyttigt, tänkte jag.
Vi blev hänvisade hit och dit för att klä av oss och förbereda oss i olika rum och till slut kom vi ner i själva badanläggningen.
En varm och gosig miljö, där kvinnor i alla åldrar, former och färger hasade omkring i bikinbyxor, ingnodda i svart illaluktande tvål.
Vitsen var att man skulle hasa omkring mellan olika temperaturer. Hett, fuktigt, torrt, varmt och iskallt.
Ibland skulle man svettas floder i den varma hammamsalen, där var ångan så tät, så man såg absolut ingenting, underbart skönt. Sen skulle man växla temperatur och luftfuktighet och flytta sig till den torrare suanan, som var en riktig äkta träbastu och som doftade skidsemester och ont i knäna.
Sen skulle man lägga sig på den heta marmorbänken. Den var bäst! En ljuvlig stor marmorhylla på säkert 10 kvm, där hasade man upp på upp sin virkade matta som man fått, och lät värmen strömma in i rygg, axlar och nacke. Här låg man och väntade på att man skulle få sitt nummer uppropat, då begav man sig till dom bastanta damerna.
Först blev man avspolad från den svarta tvålen med slang i lagom skön temperatur, sen fick man lägga sig på en skön brits. Där började den bastanta damen att köra bandslip! Åtminstone kändes det så. Ett par skrubbvantar modell sandpapper/grov och sen gav hon sig på hela min kropp det värsta hon kunde. Bort med alla döda och levande hudlager och fram med babyhyn! Gud så skönt det var! Man blev alldeles rosig och mjuk.
Efter en välbehövlig avspolning, fick man återigen lägga sig på den varma marmorbänken för återhämtning.
Sen var det dags att glida ner i den svala piscinan. En underbar skön orientalisk bassäng med jetstrålar som masserade det som var kvar av kroppen.
Sen fick man fortsätta att basta, eller ånga sig i hammamrummet eller göra vad man ville, hur länge man ville. Skrubba fötter, göra egen ansiktspeeling, packa in håret, eller vad som helst.
Ni vet ju att det är massor man kan hålla på med om man bara har tid - och tid skall man ta sig!

När vi var nöjda med vårt besök i detta ångande himmelrike, tassade vi upp till receptionen i våra vita badrockar, varpå damen omedelbart serverade oss ett hett, sött och jättegott mynta the med tillhörande små söta goda mandelkakor. Precis vad vi behövde just då!
Sen fick vi lägg oss i ett avslappningsrum på sköna madrasser och slappa en stund innan det var dags att klä på sig och lämna denna oas.
Man kunde komplettera besöket med massage, mer peeling och andra undergörande kurer, men det tar vi som plusmeny vid nästa besök!
Efter denna behandling var vi jättehungriga och vid La Chapelle hittade vi en spännande vegetarisk indisk restaurang. Här åt vi en supergod middag med annorlunda touch, innan vi helt utmattade tog farväl av varandra och åkte åt varsitt håll i Metron.

Det tar på krafterna att njuta fullt ut!
Det är bara på lördagar det är mixat, då får även herrar var med. Men då gäller hel baddräkt!

Blå tornet i Paris

I går kväll var jag ledig, Stefan jobbade tyvärr, så några vänner och jag tog oss till den Amerikanska katedralen på en gospel konsert! Vilket drag! Alla gamla kända gospelsånger sjöngs och dansades fram av entusiastiska körmedlemmar i syrenlila kåpor. Alla sjöng med, dansade och var lyckliga!

Katedralen var stor och pampig med sina höga valv och mosaikfönster. Det som skilde denna kyrka från andra stora kyrkor, var att i taket hängde alla färggranna delstatsflaggor samt den amerikanska och franska flaggan i parad. Mycket patriotiskt och annorlunda.

Efter denna musikaliska upplevelse åkte dom andra hem, för lilla Saga 4,5 år, var rätt trött efter att ha varit en duktig tjej under hela konserten.

Jag cyklade på egen hand bort mot Eiffeltornet. Jag har hört att tornet skall vara extra vackert på kvällstid nu under Frankrikes ordförandeskap i EU.

Wow vilken syn! Jag svängde runt från Avenue George V och ut mot Pont de l´Alma när jag fick syn på ett alldeles blått Eiffeltorn lite längre bort! Det var som var som en stor blå kristall! Urtjusigt!

Jag cyklade över bron och bort mot nästa bro som går mot Trocadero. Där har man en fantastisk utsikt över Eiffeltornet med Invaliddomen i bakgrunden. Parkerade cykeln, fotograferade lite, köpte en flaska vatten och strosade omkring bland alla andra männsikor som satt i gräset eller flanerade omkring i den ljumma natten.

Det är hundratals gatuförsäljare som myllrar runt Trocadero. Dom säljer Eiffetorn i alla dess former och färger. På kvällen säljer dom "blingblingtower". Torn i alla storlekar som lyser och ändrar färg....

Polisen är ständigt på jakt efter dessa gatuförsäljare. Stan vimlar av cyklande poliser (utan cyklehjälmar!) jagandes dessa afrikanska gaseller, som gör allt vad dom kan för att springa ifrån cykelpoliserna. Dom som inte kommer undan, får känna på batongen. Det har vi själva sett och det var otäckt.

Det var skönt att cykla hemåt genom Paris gator. Upp mot Triumfbågen, över Champs Elysse och sen rulla ner mot Parc Monceau.

I natt drömde jag om Strindberg! Han har också ett blått torn - i Stockholm!