Tinna och jag hade fått det stora förtroendet att koka kräftorna till Sv klubbens traditionella kräftkalas, som gick av stapeln i fredags kväll. Anmälda gäster var ca 100, och det hade införskaffats 80 kg levande armeniska kräftor. Vill med en gång påpeka att 80 kg kräftor är väldigt många små skaldjurskryp. Kl 1500 tog jag köket i besittning tillsammans med klubbens ordförande som assistent. Tinna hade en aktivitet i kyrkan och skulle ansluta lite senare.
Klubbens kök kunde vi disponera fram till kl 1900. Kände dock ganska snart att jag behövde Tinna på plats för ytterligare assistans. Hon kastade sig på cykeln och anslöt omgående. Det kokades kräftor både högt och lågt. Eftersom djuren bör kylas ner omgående, gick backarna med nykokta in i kylrummet. Det visade sig dock att kapaciteten i kylen inte klarade denna mängd, den la helt enkelt av. Kris!
En krog i närheten, som klubben har ett visst samarbete med kontaktades och där fanns plats för en stor mängd. Resterande djur körde vi till kyrkan i Willes bil för förvaring över natten. Den bilen doftar kräftspad numer - tyvärr...
Klubbens kök kunde vi disponera fram till kl 1900. Kände dock ganska snart att jag behövde Tinna på plats för ytterligare assistans. Hon kastade sig på cykeln och anslöt omgående. Det kokades kräftor både högt och lågt. Eftersom djuren bör kylas ner omgående, gick backarna med nykokta in i kylrummet. Det visade sig dock att kapaciteten i kylen inte klarade denna mängd, den la helt enkelt av. Kris!
En krog i närheten, som klubben har ett visst samarbete med kontaktades och där fanns plats för en stor mängd. Resterande djur körde vi till kyrkan i Willes bil för förvaring över natten. Den bilen doftar kräftspad numer - tyvärr...
Framme på kyrkan kokades det ny lag som snabbt kyldes ner och in med ca 50 kg kräftor i kylarna.
Framåt midnatt kunde vi dra oss tillbaka med vissheten att kräftorna var i säkert förvar.
Trots detta sov vi oroligt....
Dagen därpå skulle alla djuren hämtas upp igen. Wille och jag promenerade till fots från reston till klubben med delar av koket. Parisarna sneglade och log när två glada svenskar drog en vit plastback på hjul längs rue Rivoli innehållande 30 kg nykokta dilldoftande kräftor.
Dagen därpå skulle alla djuren hämtas upp igen. Wille och jag promenerade till fots från reston till klubben med delar av koket. Parisarna sneglade och log när två glada svenskar drog en vit plastback på hjul längs rue Rivoli innehållande 30 kg nykokta dilldoftande kräftor.
Resten hämtades med bilen och kördes tillbaka till Klubben
På kvällen blev det stor kräftskiva med dans och klackarna i taket. Efter ett par danser gick Tinna och jag ut på balkongen och tittade bort mot det stora blå tornet. Tinna såg mig i ögonen, vi fixade kräftkoket, och livet är underbart.
På kvällen blev det stor kräftskiva med dans och klackarna i taket. Efter ett par danser gick Tinna och jag ut på balkongen och tittade bort mot det stora blå tornet. Tinna såg mig i ögonen, vi fixade kräftkoket, och livet är underbart.
Efter en sista dans tog vi metron hem mot Courselle.
Förresten, vet ni att kräftor från Armenien är allt från olivgröna till ljusblå?
Nu vet ni!
/Stefan
2 kommentarer:
Gröna kräftor!?
Exotiskt!
Kram Fialainen
Hej på er. Jag har precis fått er bloggaddress av Agneta, det ska bli så skoj att se hur ni har det. Coolt med olivgröna kräftor :) Nu ska jag läsa vidare, hoppas att ni har det hur bra som helst. Många kramar från Sussie och Janne i missionskyrkan Sätrabrunn.
Skicka en kommentar