Ludde 60

Äntligen har vi firat vår kompis Luddes 60 årsdag! I och för sig så gjorde vi det redan i mars med en underbar festkväll hemma hos Ludde i Västerås.

Men nu var det dags för Ludde att kvittera ut födelsedagspresenten:

En upplevelsedag i Paris.

Vi som presentade med upplevelsedagen var Kjärstin och Bengt samt Stefan och jag.

Ett gäng andra vänner hade lagt ihop till en summa kontanter som räckte till flygbiljetten och en del annat under denna upplevelsehelg.

Hon är en klok kvinna som önskade sig enbart tulpaner och upplevelser i födelsedagspresent! Hon fick mycket av båda sakerna!

Som jag har längtat efter denna helg! Jag har cyklat runt i Paris varv efter varv och rekat och funderat på vad som skulle kunna vara den optimala upplevelsen för denna märkliga och underbara kvinna. Jag tror och hoppas att resultatet blev ganska hyfsat. Vi hade jättekul och vi fick stora doser av upplevelser.

Vi började med en cykeldag i Paris (förståss...) Hyrde cyklar och begav oss ut i rondellen runt Arc de Triumph. Jag är lite imponerad av att dom ville och vågade detta, för jag själv försöker undvika den skräcken.

Nåväl ner för Champsan och ut mot Seine. Många fotostop blev det för Ludde hade kamerna med!

Jag hade rekat en bra picnicplats och när vi kom dit så var den ledig just denna dag! Yippee, för det är bara ett sällskap som får plats där åt gången. Längst ut på fören av Ile de la Cité. Samma ö som Notre Dame ligger på. För att komma ut på spetsen på ön måste man passera genom en stor hängpil, men sen sitter man på bästa platsen! Mitt i Seine och utsikt över fyra broar

Där njöt vi av anklever som vi bredde på nybakat frasigt bröd med kniv direkt ur burken, färska hallon och fikon och goda ostar. Till detta drack vi champagne som köpt, just i Champagne. Turisterna på sightseeing båtarna vinkade och hejade. Vi vinkade tillbaka!

Till slut började det småregna och det blev lite ruggigt. Vi cyklade vi in i Latin Kvarteren och värmde oss på ett café. Det var lite kallt och vi frös efter att ha suttit på kajen.

Hemfärden gick via Les Halles, rue Rivolie och Louvren där Ludde ville fotografera pyramiderna.

En snabb vätskekontroll fick vi på ett café på rue Gabriel innan vi anlände hemmet.

Middagen den kvällen åt vi i Montmartre, där vi snabbt fick trevlig kontakt med gästerna vid borden bredvid. Mycket prat på engelska och franska och många skratt. Efter maten tog vi en lång promenad upp till Sacre Cour och ner igen. Vi hann precis hem med sista Metron!

Dag två skulle upplevas på en anrik loppis och antikmarknad som ni kan läsa mer om här: http://www.libertys.com/hist_se.htm

Alla bloggläsare, vet att jag var där för ett par veckor sedan med en kompis.

Där fick vi verkligen uppleva ett annat Paris. Vi vandrade genom små gränder med små små butiker som säljer allt man inte behöver, vi tittade på alla vackra saker och alla inte så vackra saker.

Helt plötsligt står vi utanför Chez Louisette! En liten trång och kitchig restaurang med personal som sjöng chansonger av Edith Piaf med sån inlevelse att man trodde att lilla Edith hade uppstått igen. Dom sjöng och serverade sina gäster i en salig blandning.

En bastant dam tog upp beställning på mat genom att spänna ögonen i en och fråga "vad skall du ha"?? "Lapin au moutard" darrade Kjärstin och jag fram, Ludde ville ha lammkotletter. En busvissling ljöd genom lokalen och den bastanta damen vrålar (jag överdriver inte) in beställningen, upp mot ett loft där Georgette i köket fanns. Han svarade med ett vrål han med. Sen var det bara att sjunga med i alla slagdängor som avlöste varandra. Om man inte sjöng kom bastanta damen igen och stoppade in en visselpipa i munnen och la av en vissling, pekade på en och uppmanade en att sjunga med.

Tre små japanska damer hade hittat dit och det blev mycket fotograferande kors och tvärs. Vissa bytte t o m mailadresser med varandra! Till sommaren kommer Vittinge att invaderas av japaner. Tro mig!

Vi stannade kvar på denna fullständigt knäppa restaurang hela em. Det var en upplevelse!

Efter lunchen som var mycket delikat när den väl kom in, så begav vi oss ut i vimmlet på marknaden där det såldes Dolce Gabana, Gucci, Dior, Lacost och andra märken... vi försökte pruta men det funkade inte så bra så vi åkte hem rätt tomhänta - men lyckliga!

Kvällen slutade för oss och Stefan på a´l Improviste 100 m hemifrån och en god middag.

Tack Ludde!

Nja nästa slutade - för Stefan drog i väg lite före oss tjejer, han skulle fixa nåt, sa han. När vi kom hem var han borta men efter två minuter kom han infarande i lägenheten med ett stort fat med ett dussin ostron på!

Klockan 22.30 en lördag kan man alltså ta älgklivet upp till Blvd Wagram, in på närmsta resto och köpa ett dussin ostron. Vilken stad!

På söndagen åkte damerna hem och jag gick till jobbet. Trött men lycklig!

Lycklig för att fått rå om Ludde och Kjärstin en hel helg och trött för att vi höll igång hela helgen. Men det var det värt!

Tyvärr la min kamera av mitt i helgen men Ludde och Kjärstin tog många bilder - hela tiden!

Tack goa väninnor för en underbar helg med er i Paris!

Eder tillgivna

Tinna

Trojaner - sånt skräp!

Vi har haft trojaner i vår dator......
Hur trist som helst, man kan inte blogga, se på svt.se eller maila. Helt avskuren från omvärlden med andra ord!
Nej, jag skojar bara.
Men jag vill bara förklara varför det har varit lite tyst på bloggen.
Nu har vår IT expert i Paris - Mr J, fixat det hela och trojanerna är skrämda på flykten - för denna gång....

Mycket nöje med fortsatt läsning!

/Tinna

Normandie t o r

Just hemkomen från en underbar helg i vackra Normandie. Vi hyrde en liten bil i fredags och begav oss nordväst ut från Paris. Lite oroliga över trafiken som sägs vara av det elaka slaget en fredags em, men innan vi visste ordet av så hade vi passerat Versaille och vi var på väg!

På rekommendation tog vi oss första kvällen till Etretat upp vid kusten. Vilken by! Helt ljuvlig. Ligger inbäddad i en liten bukt i Engelska Kanalen mellan två enorma klippformationer. Den ena sägs se ut som en elefant som sticker ner sin snabel i havet - jag vet inte jag...

På andra sidan om byn reser sig den andra klippan ur havet. Uppe på platån ligger en liten vacker kyrka och ett stort och mäktigt krigsmonument.

Ovanpå "elefanten" ligger en golfbana med en vidunderlig utsikt! Nåt för alla som vill kombinera ett par dagar i Paris med några sköna golfrundor, kanske?

Vi åt en supergod och mkt prisvärd middag i Etretat. Fyra rätter med ostron till förrätt, variation på tre sorters fisk till varmrätt, ost som mellanrätt samt valfri dessert, allt för 29 E per person. Servisen och presentationen av maten var alldeles fantastisk så detta kan vi varmt rekommendera!

Dag två tog vi avsked av Etretat för denna gång (vi kommer säkert tillbaka hit) och begav och med vår lilla bil väster ut längs kusten. Innan vi åkte tog vi en skön promenad upp till det vackra krigsmonumentet och njöt av utsikten och den friska luften. Det var 264 trappsteg upp och det kändes i benen.

Frisk luft och att "få titta långt" var en av orsakerna till att vi åkte iväg. I Paris är inte alltid luften så ren, och man kan ofta bara se max 100 meter framåt innan nåt hus eller stort monument skymmer vägen. Efter tre månader kändes det nödvändigt att byta miljö helt enkelt!

Vårt mål denna dag var att ta oss förbi Le Havre och ut mot landstigningsstränderna. Vi körde längs Normandies kust och skymtade havet längs vägen då och då. Vi stannade till i den lilla semesterorten Trouville, som ligger granne med Deuville, och tog en promenad. Vilket ställe! Strandpromenad med vackra hus, butiker och restauranger som kantade gatorna. Ett stort casino och en underbar skaldjursmarknad.

Vi var inte sena att utforska marknaden och som lunch köpte vi 24 st ostron och en flaska kallt vitt vin med två plastmuggar. Med detta i högsta hugg tog vi oss till närmsta parkbänk vid kanalen och dukade upp! Kan man ha det bättre....! Solen sken och det var 25 grader varmt.....

Efter denna lunch kändes det svårt att sätta sig i bilen, men vi ville fortsätta en bit till.

Vi hamnade så småning om i en liten by vid havet som heter Leon sur Mer, där hittade vi ett bra hotell. Vi körde in till grannbyn Luc sur Mer för att äta middag eftersom det var lite begränsat med restauranger i Leon.

På morgonen vaknade vi av att solen sken och det var lika fint väder igen!

In i bilen och vidare mot Juno Beach och Gold Beach. Två av dom stora landstigningsstränderna som spelade en avgörande betydelse i andra värlskriget. Det var mäktigt att stå på stränderna och veta att där kämpade bl a amerikanska och kanadensiska soldater för Europas framtid. Mycket gripande. Vi besökte även ett museum vid Juno Beach. Detta museum skildrade den kanadensiska insatsen och det var mycket intressant.

Tyvärr hann vi inte med Utha Beach och Omaha Beach, men det och allt annat som finns att se får vi ta vid andra tillfällen.

På stränderna fann det kvar rester av provisoriska hamnar och landstigningsramper från D-Day Svårt att tänka sig vad som verkligen hände där 6 juni 1944, när solen skiner och det är 25 grader varmt i mitten av oktober 2008....

Det man kan göra är att skänka alla dessa tappra män sina varma tankar och sin tacksamhet.

Efter en lunch med Moule Mariniere för mig och kalvhuvud för Stefan var det dags att bege sig hemåt mot Paris. Vi valde en stilla landsväg genom Calvados och den Normandiska landsbygden stället för att blåsa på på motorvägen, det var nog ett bra val för vi fick se många vackra byar och städer. Vi stannade i alla fall till på en gård och köpte en flaska Calvados och en flaska cider.

Det är många intryck och bilder på näthinnan så jag hoppas man kan sova i natt.

Bäst var nog lunchen i Trouville trots allt.....

//Tinna

Vardag och jobb....

Ja då har man jobbat ett par dagar igen! Jag håller med chefen, det känns som man har semester för jämnan, det är bara det att man jobbar lite då och då. Ganska bra beskrivet faktiskt.
I går kväll var jag på Svenska Klubben på vernissage. Mingel med vitt vin och snacks.... och jättefina tavlor! Pastellteckningar med glada människor. Härliga färger och sköna damer.
Det är kul att ta sig iväg på lite tillställningar ibland. Både Stefan och jag har varit småförkylda i två veckor och då blir man hemma för mycket. Nej i går var det dags, ut i vimlet igen!
För ett par veckor sedan var vi på Sveriges Ambassad på mingelparty. Mycket trevligt det med.
Låter som vi bara minglar runt med ett glas vin i handen hela tiden - men se, så är det inte alls! Bara ibland....
I morgon har vi hyrt en liten bil och då skall vi bege oss till Normandie över helgen. Vi längtar efter frisk luft och efter att få "titta långt" I Paris kan man ofta på sin höjd se 100 meter framåt och det är jobbigt i längden. Ok om man står på nån av broarna över Seine så kan man få ett långt perspektiv, men att titta ut över ett fält eller ett hav har vi inte gjort på drygt tre månader och det längtar vi efter. Ut till havet, andas frisk luft och titta ut över landstigningsstränderna. Gå på de historiska stränderna och bo på nåt mysigt litet hotell. Det är ostrontider nu och i Normandie fiskas mycket ostron, så menyn är klar! Ååååh, det skall bli skönt med en helg på landet!
Foto och mer om våra äventyr i Normandie kommer nästa vecka!

Ha en skön helg själva!
//Tinna

Vad hände på min lediga måndag?

Kanske är det någon där ute som undrar?
Jag kan berätta att det blev cykling! Idag igen...!

Konstigt nog så blir det så, man tar cykeln ner till stan och tror att man skall hitta på nåt spännande. Men - nej då. Där sitter man på hojjen och bara låter sig följa med i trafiken. Kanske lika bra det, för om man skulle få för sig nåt annat så få man kämpa motströms och bete sig illa.
Men under tiden man cyklar runt på alla gator och bara flyter med så ser man ju en massa kul saker i vardagen. Det är inte det sämsta!
Jag hamnade i alla fall så småningom vid Les Halles, i det område där dom gamla saluhallarna låg förut. Dom ursprungliga saluhallarna revs på 80 talet och det blev ett himla liv på parisarna. Ett nytt centrum byggdes upp, eller ner kanske man skall säga. Ett gigantiskt köpcentrum är byggt fyra våningar ner under jord. Biografer, teater, kulturhus, tågstation och en massa butiker trängs under jorden.
Ovan jord är det rätt fint faktiskt. Jag tyckte att det vara väldigt rörigt där första gången som jag var vid Les Halles, men efter ett par besök har jag hittat rätt. Det är rätt mysigt på sitt sätt där med. Mycket restauranger och caféer och en fin park med konst och många ställen att sitta på.
En stor kyrka, S:t Eustach, ligger mitt i smeten och runt den är det jättefint att sitta och äta sin nyss inköpa libanesiska rulle med god fyllning. Jag vet inte vad den heter, men god var den!

Efter detta lunchbreak, åkte jag ner till BHV ett stort varuhus som hade rea. Trodde att jag skulle göra fynd - men nej då! Det finns så mycket att köpa så jag får kramp. Kan inte handla nånting...! Kanske lika bra det, men det retar mig!

Till slut hamnade jag på H&M och där hittade jag en underbar lite mörkblå kappa som Iselinn skall få i 1-årspresent. Hon har redan fyllt år, men nu har jag postat kappan, så därför kan jag skriva om den. Iselinn är min brorssonsdotter om någon undrar.
Såna mörkblå kappor har alla små franska barn när dom är ute och leker i parkerna här i Paris. Dom ser ut som små minimännisor men dom är så söta.
Det ser inte så praktiskt ut, men det spelar tydligen ingen roll, man skall hålla stilen från barnsben! Iselinn kan ha sin kappa när hon skall hälsa på farfar, han skulle nog gilla det!
När jag kom hem på em hittade jag Stefan i sängen, döförkyld.
Synd om honom, han fryser och nyser, och nu tror jag att det har spridit sig till mig också.
Jag vill inte bli förkyld!

/Tinna