Äntligen ett inlägg!

Det har varit en bedrövlig bloggtorka under den sista månaden. Jag vet inte ens varför. Det har hänt en massa roliga saker som jag skulle kunna skriva om - men nej. Det har inte funkat. Så blir det väl ibland.

Vi har i alla fall varit ute och rört oss en hel del.

Bl a annat tog vi Metron en söndag till Belleville och bevistade en trevligt konstnärsrunda för ett par veckor sedan. Belleville är ett konstnärstätt område och en söndag i maj varje år så öppnar konstnärerna sin ateljéer och visar upp sig och sina verk för allmänheten. .

På alla bakgårdar, källare och vindskupor fanns det ateljéer med kreativa själar. Ett härligt område!

På en liten söt bakgård hade en glaskonstnär ställt ut sina vackra alster i buskarna.

I en annan lokal hittade vi en japansk konstnär som målade bilar mm mm.

Det var mycket trevligt och vi strosade runt hela söndagen bland keramiker, tavelmålare och skulptörer.

Åt en god lunch på en vietnamesisk resto. Vietnamn har mycket god mat! Särskilt deras supergoda Nem. Små friterade, spröda rullar fyllda med kyckling. Rullarna sveper man in i ett fräscht salladsblad tillsammans med färsk mynta. Allt detta doppas sedan i en god vinäger. Mmmm - njut!

Det finns många andra asiater i detta arr och även deras butiker är en upplevelse att titta in i. Inte en läsbar skylt eller prislapp någonstans. Bara kinesiska tecken och krumelurer överallt. Många spännande grönsaker, fiskar och konserver.

Bla såg vi den märkliga frukten Durian. Den stinker obeskrivligt! Luktade som rutten dy och svavel på en gång.

Men tydligen skall den vara utsökt god att äta. Vi vågade dock inte prova...

Hur skulle vi kunna ta denna stinkbomb på Metron? Den såg i alla fall lustig ut, som en taggig melon ungefär.

Sommaren är här!

/Tinna

Frankrike-Sverige-Grekland t o r

Hemkommen igen efter att ha varit på resande fot i 10 dagar.

Först åkte jag till Sverige och underbara Bredsjö, Tittade till vårt lilla gula hus och konstaterade att våren är lite senare där är här. Sov ett par nätter hos Olle och Arneta. Fantastisk gästfrihet som alltid med goda middagar och härligt umgänge.

Därefter en natt i Stockholm hos Ludde innan vi tog ett tidigt morgonplan till Rhodos för delta i en skrivarkurs.

Under en veckas tid var vi 10 flitiga, fnittriga elever och en lika flitig fnittrig lärare, som körde hårda lektioner under 4-5 tim varje dag. Därefter ägnade vi oss åt att sola, shoppa, äta och dricka gott. Vi hade hur trevligt som helst. Mycket skratt och många minnen rikare! Vilka tjejer och viken vecka! Tack alla inblandade!

Nu återstår resultat. Man skriver inte en bok på en vecka, det tar längre tid än så, men nu har jag i alla fall fått verktygen så jag vet hur man gör rent tekniskt.

Oj, vad det kliar i fingarna! Om jag skriver ungefär 30 min varje dag så har jag ca 100 sidor om tre månader, och då har min snälla lärare lovat att läsa det och ge sina synpunkter.

Håller det så håller det! Om inte - så får det bli fortsatt bloggande...

Lite bilder från vår Rhodosvecka så ni kan känna stämmningen!

En vecka på Rhodos och det var jätteskönt att komma hem igen! Inte för att jag längtade hem när jag var där, men det var fint att komma hem ändå. Jag känner mig verkligen hemma i Paris nu.

Innan jag åkte hem fick jag ytterligare en natt på Bredsjö. Där möttes jag av små fina canpéer och champagne och därefter Stekt fläsk med löksås och rabarberpaj! Inte en oliv eller en calamar så lång ögat nådde! Underbart!

Väl hemma på måndagskvällen fick vi även en trevlig kväll med Benke, Kicki och Dennis som var här över helgen. Det blev mycket på en gång! Men det är så härligt med vänner!

Idag är det 8 maj och fransmännen firar Fete de la Liberation. Alltid firar man nåt i det här landet, så man kan vara ledig en skön vårdag!

/Tinna

Nytt besök och välsmakande utflykter

Nu har vi haft besök igen! Våra kära nära från Bredsjö var hos oss ett par dagar, och vi gjorde ett par trevliga utflykter tillsammans.

Vi hyrde en pigg liten bil över helgen och gav oss i lördags ut mot havet, till Normandie. Arneta hade fått en idé att bjuda på middag på söndagen och därför ville hon ut och handla lite. Vi åkte alltså först mot kusten. Här skulle köpas ostron! Vi körde väl lite fel nånstans vilket gjorde att vi hamnade i en liten liten by som visade sig ha en alldeles förträfflig bykrog där vi åt en trevlig och god lunch. Denna lilla restaurang hade ambitioner kan man faktiskt säga. Ett ruffigt hus med gamla bilvrak och skräp utanför.

Ägaren var nån form av fanatisk WW samlare, det kunde man se eftersom det fanns rester av gamla Folkabubblor lite varstans. I blomlådorna stod leksaksbilar och i baren satt en folkafront uppmonterad på väggen.

Huset var under renovering, men vid en titt på menyn rådde inga som helst tvivel om att man ville laga och servera bra mat. Mysig inredning och mycket trevlig servis. Matrummen som var två till antal var färdigrenoverade och urmysiga, bl a fanns det bakom ett spröjsat fönster en liten hönsgård där två små hönor spatserade omkring. Synd bara att vi inte kommer ihåg vad byn hette, för vi kommer nog aldrig att hitta dit igen.... Synd även att kameran inte ville funka just då för det hade blivit kul bilder.....

Nåväl mätta och belåtna vidare mot Normandie. Strax väster om Dieppe i en liten by som heter Veules des Roses fick vi ett infall att bara svänga vänster och vips låg hela havet nedan för oss! Mäktig syn och alldeles fantastiskt! Vi körde ner mot kajen och frågade en fiskhandlare om hon hade ostron. Nej, hon höll på att stänga och vi blev lite missmodiga. Stefan travade iväg längs med kajen och hittade ett garage där en ostronfiskare höll till. Han hade massor av nyfångade ostron i stora kar som han spolade med vatten och han sålde gärna till oss! 5,50€ per dussin. Vi köpte 4 dussin.....

Glada i hågen körde vi vidare mot Fecamp och hamnade till slut till den underbara lilla byn Etretat.

Här blev det en fika, lite promenad i byn och längst strandpromenaden för att titta på havet och som avslutning en musselmiddag innan vi for hemåt i kvällen.

På söndag morgon kom två pigga pensionärer hem till oss på frukost och sedan var vi startklara för en ny dag på den franska landsbygden.

Denna dag gick färden mot - just det - Champagne! Självklart skulle vi ha denna ädla dryck till våra nyfiskade ostron.

Ut ur Paris på A13 mot Champagne. Vid Chateau Thierry svänger man av och sen kör man genom vinfälten och en massa små söta byar.

Nu i vårtid står hela naturen i en blomprakt vi sällan har skådat! Äppelträd och körsbärsträd fullkomligt dignar av blommor. Grenarna är fullsmockade av blommor, som sitter så tätt så det kan bara inte få plats fler. Helt fantastiskt att köra genom dessa blomsterdalar!

Nu var vi sugna på Champagne och vid vägkanten fanns en skylt: Ouvert - Degustation.

Snabb högersväng och fram mot en vacker vin gård. Vi blev så väl mottagna och fick smaka tre goda sorter. Vi handlade, tackade för oss och gav oss vidare.

Lunchen bestod av rustik grillad korv på en bädd av linser. Kanske inte den roligaste lunch men det var rätt gott, och alla åt snällt.

Vidare mot Eperney men innan dess gjorde vi ett stopp hos Michel Liebard. Där har vi varit tidigare med Jimmy och här blev det också inköp.

Nu bestämde vi oss för att vända, Eperney får vänta, vi ville hem innan det blev försent. Vi hade ju en måltid att klara av!

Hem till Paris, parkera bilen, bära in alla flaskor, lägga några på kylning och nu dax att öppna ostron! Stefan tog sig an detta och strax därefter satt vi till bords.

En förträfflig måltid med pinfärka ostron som var sagolika, och god dryck till detta.

Tack Olle och Arneta för en härlig middag och tack för en underbar helg med er!

Vi längtar efter sommaren på Bredsjö!

Tommys upplevelser i Paris

Nu har vi firat Stefans bror, Tommy som fyllde 60 år förra året!

I present fick han av oss en upplevelsehelg i Paris. Denna påsk har Tommy varit här och presenten levererats.

Vi har cyklat, åkt Metro, varit på cabaret, promenerat, fikat, tittat på alla sevärdheter, njutit av skönt väder och vi har framför allt ätit och umgåtts! Vi har haft ett par trevliga dagar med andra ord.

I kväll har Tommy bjudit oss på en god middag på en resto ett stenkast från Triumfbågen. God mat och mycket mat och sen en promenad hemåt i en ljummen natt.

Tack Tommy för ett par trevliga dagar och välkommen tillbaka!

Ja, kära vänner som läser detta!

Man måste inte fylla 60 år för att komma till Paris och ha det trevligt ett par dagar!

Välkomna hit!

God natt från Tinna

Frankrike under belägring....

Belägringen från Sverige är stor just nu.

Svenskar anländer i strid ström och det är underbart att träffa alla igen som vi inte har träffat på länge!

Karin och Bettan från Tyresö kom förbi och fick en cykleguidning genom staden. Vi hann med en hel del och jag tror att dessa unga damer hade en mysig helg. Jag hade i alla fall mysigt med mycket prat och skratt och många minnen som gjorde väsen av sig.....

Vi hann med ett besök på en stor marknad där Bettan hade svårt att bestämma sig för vilket par skor hon skulle köpa. Av bilden att döma kan man förstå att det var svårt att välja.....

Förra helgen var det Paris Marathon ett evenemang som vi missade totalt. I Stockholm hade det inte gått att missa detta evenemang på grund av all uppståndelse. I Paris gick det förbi oss totalt. Vet inte varför, men vi jobbade och det är kanske förklaringen.

Syrran med make har också varit här och vi hade en skön helg med god mat och promenader i vårregnet. Tyvärr var det ett busväder över Paris mest hela tiden så det var rätt kallt och regnigt.

På rue Mouffetard var det också svårt att bestämma sig för vad man skulle köpa! Utbudet är enormt av både mat och vin!

Kusin Lotta med familj har varit här ett par dagar, idag åkte dom hem efter ett par intensiva dagar med Disneybesök och annat. Tillsammans hade vi en trevlig vinprovning i en cave i kvarteret, därefter åt vi en god middag på Improviste på hörnet.

Linn var stolt över sina fina souvenirer!

Just nu har vi Stefans bror på besök under en vecka och i morgon skall vi fira hans födelsedag.

Vi presentade honom på 60 års dagen med en upplevelsedag i Paris och i morgon skall han kvittera ut den. Vad vi hittar på kommer det rapport om med bilder senare på denna blogg.

Nästa vecka kommer Olle och Arneta och det skall bli härligt att träffa dom igen. Hoppas vi får fint väder, så vi kan åka till Monets trädgård bla. Skall bli spännande att se denna märkligt vackra trädgård som är så berömd för allt vackert. Bilder kommer!

Vill sluta för idag med några bilder på Magnolian i Parc Monceau. Det är två veckor mellan dessa fotografier, men visst är det vackert?

Våren är här!

/Tinna

Tillbaka i Paris

Efter nästan en vecka i Göteborg med begravning och många fina stunder med släkt och vänner är vi nu tillbaka i ett vårligt Paris.

I Göteborg var det också vår. Men lite senare, vilket inte är så konstigt, Gbg är norrut. Ibland känner jag att det nästan är en kapplöping om vart våren har kommit längts.

Det är tokigt tycker jag, för det är ju där våren inte har kommit så långt som det måste vara bäst. Då har man ju ALLT kvar!

Tänk när björkarna slagit ut då är det över på nåt sätt..... Tussilago, blåsippor vitsippor, liljekonvaljer - och björkar. Har man missat nåt, får man vänta ett år på nästa chans!

Snart kommer bilder på en magnolia som jag har spanat in i Parc Monceau. Den var inte helt utslagen igår men om ett par dagar DÅ är den i full blom och det blir nog magnifikt! Håll utkik här!

Att våren är på väg märker vi också på antal gäster som är på inflygning från Sverige. Under närmsta tiden är det fullt upp. I morgon kommer syster och svåger och i april blir det tjockt! Men det är jättekul att ni vill komma!

Vi längtar efter er alla!

Våren är här!

Måste bara ge er alla en bild från Paris idag den 15 mars 2009.

En underbart skön vårdag med sol och 20 grader varmt. Som gjort för att svärma på gräsmattorna.

Själv cyklade jag bort till Trocadero och tog mig en mjukglass i solen. Stefan jobbade så jag fick ge mig i väg på egen hand.

Vid Trocadero har man en magnifik utsikt över hela stan med Eiffeltornet i majestätisk front.

Körsbärsblommorna och forsythian blommar för fullt och kastanjeknopparna spricker snart upp. Det kvittrar på morgonen. Vid fyratiden varje morgon vaknar jag av ett par kolstrastar som sjunger strax bredvid där vi bor.

Eftersom vi sover med öppet fönster så hör man dom väldigt tydligt... På gott och ont.

Det är mysigt att ligga och lyssna och drömma sig bort, men å andra sidan så har jag precis somnat om när väckarklockan ringer och då är det lätt att hålla sig för skratt.

Här följer lite fler bilder från våren!

Med önskan om en skön vår för alla var ni än befinner er!

/Tinna

En sorg och en saknad

Det har gått en tid senast sista bloggen. Anledningen är bl a att det har varit och är en mycket sorgsen tid.
Jag har förlorat min mamma och det känns naturligtvis tungt och mycket ledsamt.

Jag fick ett telefonsamtal från min bror mitt i natten för en vecka sedan, och då visste jag att det var slut. Mamma hade varit trött och dålig ett par veckor och vi förstod att det snart skulle vara över.
Nu har mamma gått vidare och förhoppningsvis sitter hon tillsammans med pappa på ett moln och tittar på oss här nere.

Jag är glad att jag åkte till Göteborg för ett par veckor sedan och hälsade på när hon låg på sjukhus. Vi pratade om allt möjligt och vi hade ett par fina dagar tillsammans.

Nu återstår många kärleksfulla minnen efter denna mycket färgstarka kvinna.

Många är de historier som kan berättas om henne. Många är minnena efter en mamma som alltid ställde upp och körde mig hit och dit i ur och skur. Många är minnena efter en mamma som hämtade mig efter skolan och sa "vi sticker till Liseberg och har lite kul i eftermiddag".
Många är minnena efter en kvinna som körde över Älvsborgsbron på cykelbanan och gnällde över att dom gjort så smala körbanor.

Många är minnena av en fantastisk kvinna som aldrig slutade förvåna oss, trots att vi kände henne så väl.

Vi har dig att tacka för så mycket!

/Tinna

På egen hand

Våren gör sig påminnd i Paris. Det är hyfsat väder, solen sken i dag, man kan cykla utan handskar och med uppknäppt kappa. På caféernas utserveringar sitter några modiga svärmande par som bl a känner värmen från varandra.

I eftermiddags efter jobbet cyklade jag upp till Pigalle för att köpa mer mandelmassa till alla semlor som bakas nu. I Svenska Affären hittar man allt man behöver. Från lösgodis till Wettextrasor. Sedan i går har vi i kyrkan sålt ca 200 semlor och det går åt en väldans massa mandelmassa och grädde till dom. Är det inte lussekatter så är det fastlagsbullar som går åt!

Nåväl en skön cykeltur i solen och en pratstund med Lisa i Affären. På hemväg igen stannade jag till på ett nyöppnat café vid Place de Clichy för en kopp kaffe. Ett trendigt café med modern inredning och 14 platta TV skämar... Synd bara att inte personalen hade fått lära sig att uppmärksamma gästerna. En kopp kaffe var nog för min del, jag kommer inte att återvända dit. Det första riktigt snorkiga stället i Paris!

Tog mig hemåt på cykeln och funderade på vad jag skulle äta till middag. Stefan jobbade i kväll, så jag insåg att det skulle bli middag på egen hand. Vad gör man då? Jo, man går 50 steg bort till Millesime och äter en råbiff, och till det en piche de vin rouge. Mmmm härligt!

Jag slet åt mig mig en alldeles underbar bok innan jag gick iväg. Stefan har läst denna tegelsten, Shantaram, på över 900 sidor som vi fick av Marie i höstas. Han säger att det är den bästa bok han läst. Jag är benägen att hålla med efter 130 sidor. Marie var lyrisk hon med över boken.

Läs den!

Med mina nya läsglasögon (styrka +1,5) på näsan, en spännande bok, en råbiff på tallriken och en piche framför mig, hade jag en härlig kväll för mig själv på vår närmsta kvarterskrog. Det är ett trevligt ställe, bra enkel mat, lagom trendigt, rätt mycket folk och skön atmosfär. Dessutom spelar dom bra musik i bakgrunden och man är igenkänd.

Nu har Stefan kommit hem och jag måste höra hur det gick med kvällens herrmiddag. I morgon är man ledig, men franskafröken Kristina kommer kl 11.00 så jag måste gå upp tidigt och göra läxan.... Att man aldrig lär sig!

På fredag skall vi till Bryssel på personalkonferens!

Vi hörs!

/Tinna

Salon International de l`Agriculture 2009

I går var jag på en kul mässa. En jordbruksmässa mitt i Paris. En jättestor en - mitt i Paris!


I det stora mässområdet Port de Versailles var alla hallar fulla med traktorer, solfångare, växter, fröer, skördetröskor, vin, skinkor, korvar, en massa annan mat och - LEVANDE DJUR!
Det vill säga:
530 kossor av 26 olika raser

119 hästar av 9 olika raser

800 hundar av 250 olika raser

550 får av 33 olika raser

66 getter av 5 olika raser

60 grisar av 5 olika raser

några ledsna åsnor av olika raser

När 18 000 artiklar presenteras av över 6000 producenter för över 60 000 besökare betyder nog detta att det är en av de större mässorna i Europa. Jag vet inte riktigt, men som den mässnörd man är/har varit så är jag imponerad! Det var en jättekul mässa!

Att man klafsade omkring bland kor stora som elefanter och hundratals meter med kaninburar och äggkläckningsmaskiner fulla med kycklingar, kändes väldigt konstigt. Inte riktigt vad vi är vana vid från Sverige. Jag minns Hästsportmässan i Nacka Strand, där fanns det stora hästar i plast som skyltdockor! Dom var otäcka att åka hiss med minns jag.

Det var inte bara djur i bur för nöjes skull, det var tävlingar och bedömningar hela dagarna. Många priser skulle delas ut i alla klasser. Domare stod i ringen och bedömde får när jag tittade förbi. Pannorna i djupa veck och anteckningar så pennorna glödde. Jag undrar fortfarande vad skillnaden var mellan de olika fåren.

I en av dessa väldiga hallar fanns lokala specialiteter från Frankrikes olika regioner. Mycket vin och champagne förståss, men också mycket skinkor, pateér och korvar. Fois de canard kunde man köpa i nästan var och varannan monter. En 2 dm lång baguette proppfull med Fois de canard och ett glas sött underbart Juranconvin till för endast 7 E. Det är lycka det!
I en annan hall fanns mat från hela världen. Kina, Japan, Norden, Italien, Österrike, Ryssland och Mali, ja alla vad ni kan tänka er. Spännande och lärorikt! Men när jag kom hit var jag tyvärr rätt trött, och det var nära stängningsdags så jag orkade inte med så mycket mer. Det får bli läxa till nästa år.

För ett nytt besök nästa år det lär det bli på denna minst sagt annorlunda mässa.

/Tinna

Stadens hjältar

På väg hem häromdagen blev jag vittne till en brandkårsutryckning. Något hade hänt på Rue de Chazelle som är en parallellgata till vår gata, båda är lika smala och enkelriktade. Bilar står parkerade på båda sidor och det är mycket trångt.

Jag var en bit bort på Blvd de Courselles på cykeln när jag blev omkörd av brandkåren i högsta fart. Det är inget ovanligt med blåljus och sirener i den här stan, men detta kändes mer allvarligt på nåt sätt. Dom körde in på lilla Rue de Chazelle och jag följde efter. Jodå, där stannade två stora brandbilar, en massa polisbilar och ett par ambulanser. Alla gator runt omkring var avstängda och utryckningsforden stod överallt.

En stor brandbil trängde sig fram mellan dom parkerade bilarna (som stod i vägen), och ut fälldes nån form av stödben för att fixera brandbilen. Detta gjordes med en otrolig precision för att inte skada de parkerade bilarna. Ut med stegen och upp med en brandsoldat i blänkande silverhjälm.

Han riktade insatsen mot ett fönster på första våningen. Brandsoldaten bearbetade fönstret med ett järnspett, rutan gick sönder men till slut sparkade han allt vad han orkade på karmen och hela fönstret gav vika.

Det var ett gaslarm som orsakade detta drama. Grannarna hade känt gaslukt från lägenheten och larmat brandkåren - Pompiers, dessa modiga hjältar i silverhjälmar. Ingen var hemma i lägenheten, så det var bara att stänga av gasen och vädra ut. Man kan inte låta bli att tänka på om någon av dessa storrökande fransmän hade tänt en cig efter maten denna kväll....

Pompiererna har en hög status och är mycket uppskattade och hyllade i Paris. Vi olycksfallslarm är det oftast brandkårens ambulanser som är först på plats och ger första hjälpen.

På nationaldagen paraderar dom stolt i sina vackra uniformer med silverhjälmar och folket hyllar sina hjältar med jubel. På kvällen den 14 juli är det bal på alla brandstationer och har man lyckan att komma in på en bal och dessutom få dansa med en brandman - ja då kan man vara lycklig hela året. Det betyder tur!

Dessutom ger Pompiererna ut fina kalendrar med brandsoldater och små gulliga kattungar. Synd bara att dom är så svåra att få tag på. Kattungar som är så söta....

/Tinna

Läkarbesök

I går fick jag nog av snörvel och huvudvärk och frågade runt bland arbetskamraterna om någon kände en bra läkare. Jo då, E hade varit hos en allmänmedicinsk doktor i höstas och var mycket nöjd.

Denna medicinkvinna fanns runt hörnet i vårt kvarter visade det sig. Jag knallade dit vid 11 tiden på fm och ringde på porttelefonen. En engelsktalande receptionist svarade på anrop och jag lät meddela vad jag hette och att jag önskade boka en tid. "Please, do come in", blev svaret och jag steg på.

En trevlig privat mottagning med fräscht väntrum och en gullig receptionen. Här framförde jag mitt ärende och just då kom den kvinnliga läkaren förbi. Hon stannade till, tog i hand och hälsade, hon frågade hur det var fatt och jag drog min historia lite snabbt.

Då inträffar något jag aldrig varit med om förut! Doktorn beklagar att hon inte kan ta hand om mig just nu och här, men hon undrar om jag möjligtvis skulle kunna komma tillbaka kl 16.00 samma dag.

Hörde jag rätt? Hon bad om ursäkt för att hon hade en patiet just nu, men jag fick en tid samma dag - hos en privatläkare som jag bara knallde in hos, från gatan?

Jag återkom kl 16.00 och nya ursäkter framfördes om förmiddagens händelse.

Innan undersökningen fick jag 1000 frågor om ålder på mina föräldrar och ev ärftliga sjukdomar, antal syskon med ev ärftliga sjukdomar, ev barn med ev ärftliga sjukdomar osv osv. En grundlig kartläggning m a o.

Sen blev jag noga undersökt och fick diagnosen bihåleinflammation. Tänkte nog det! Ett recept på penicillin skrevs ut och nu kom den andra överraskningen.

Julia (som denna dam heter) sa att om jag skyndade mig till Farmacie och tog ut recpetet bums så hann jag ta två tabletter nu och om jag dessutom orkade hålla mig vaken till ca kl 23 kunde jag ta två till innan jag somnade, alltså hade jag fått en hel dos dag ett och vann på så sätt sex värdefulla timmar!

Smart och omtänksamt av en läkare.

Kostnad för detta besök var helt rimligt, enda smolket är att denna läkare inte är ansluten till det franska sjukvårdssystemet. Men med en bra försäkring så löser sig detta ändå.

Det är nog som det sägs, Frankrike har ett bra sjukvårdssystem! Merci för det!

Jag mår mycket bättre och är snart på banan igen! Vänta bara!

/Tinna

Åter i Paris

Jaha, då är man tillbaka i Paris igen!
Jag har varit i Göteborg ett par dagar hos en trött och krasslig mamma. Hon är lite bättre och jag är tillbaka. Men så förkyld!
Jag var rätt snuvig och hade ont i halsen i helgen när jag var i Gbg, men hemresan satte nog fart på bacillerna. Planet skulle lyfta kl 13.00 men kom inte iväg förrän kl 18.30. Detta berodde på den stora franska storm som tydligen hade stängt både Charles de Gaulle och Orly flygplatserna - på samma dag! Inte för jag vet om det blåste så mycket, jag var ju inte där, men planen kunde i alla fall inte starta. Så där satt man vackert på Landvetter, med en 100 kronors fikakupong från Air France och väntade.
Det var generöst tycker jag för om detta hade varit Ryan Air jag då vet ni hur det hade gått till..... Vet ni inte så kan jag berätta nån annan gång!


Nåväl förkylning och flygresa var nog ingen bra kombination. Jag är helt däckad, täppt i huvud och näsa, snuvig eller rättare sagt sno... ja ni vet och i halsen sitter en rulle taggtråd.
Kanske dags att låta den franska sjukvården komma upp till bevis. Det sägs att Frankrike har Europas bästa sjukvård. Det skulle jag vilja se!
Men jag kan nog ana att det är så för om man ringer till en vanlig jourläkare så kommer han hem! Jag skall testa och se om det kommer nån fransktalande man med vit fladdrande rock och stetoskop runt halsen!

I Göteborg var det för övrigt lika trevlig som alltid. Bodde hos syster och svåger som har promenadavstånd till sjukhuset där mamma låg. Mycket behändigt. Jag var hos henne varje dag och satt och pratade med henne. Mest om gamla tider.

En kväll var vi hos Jonas och åt en härlig indisk middag.
Han är suverän på att laga mat, det ligger i släkten :-). När man tittade i hans omfattande kryddförråd förstår man att han verkar ha specialiserat sig på asiatisk och orientalisk mat. Han rostade och malde och hade sig, och underbart gott blev det!
Tack för en trevlig och god kväll!



Söndagskvällen tillbringades hos bror med familj och framför allt det lilla barnbarnet! Jag har inte sett "Isse" som hon kallar sig, sedan hon döptes och det var i april, så nog hade hon vuxit. En sån go tjej. Helt cool och så glad hela tiden.
Vi åt gott och hade en trevlig kväll där med, men lite ovanlig för mamma brukar ju alltid vara med när vi är på Kullavik....
Tack även Kullavik för en härlig kväll!

Hann även med en kväll med min gamla bästis! Åhhh så mycket vi hade att prata om!
Det är så underbart konstigt med oss. Vi var allra allra bästa bästisar från första klass till sjätte klass, sen bytte Annika skola men vi fortsatte umgås ändå. I 20 års åldern tappade vi kontakten, vi flyttade runt, träffade killar, blev sambos mm mm.
Efter ca 30 år hittar vi varandra igen och tiden har stått still! Vi bara hakar på där vi slutade och vi har lika kul ihop fortfarande. Visst, vi har naturligtvis blivit äldre och fått nya vinklar i livet men vi hör ihop på nåt märkligt sätt.
Det är skönt att känna så!

/Tinna

Paris Big Five - del 1

Jaha vad är nu detta undrar kanske någon? Afrikas big five har man ju hört talas om.

Afrikas big five är lejon, afrikansk elefant, vit flodhäst, afrikansk buffel samt leopard.

Begreppet kommer från storviltjägarna som ansåg att just dessa fem djur var de farligaste och mest åtråvärda djuren att lägga ned. Man får hoppas att begreppet numer endast är förbehållet safariturister, som kan skryta med att man har sett dessa djur i vilt tillstånd.

Vad är då Paris big five? Jo det är nåt jag har hittat på alldeles själv! För att övervinna min rädsla för höjder har jag bestämt mig för att ta mig upp i fem höga byggnader i Paris. Det finns ju några att välja på....

Mycket stolt kan jag avslöja att jag har avverkat Arc de Triomphe på egen hand! Det var inte alls så läskigt som jag trodde.

Triumfbågen började byggas 1806 på order av Napoleon för att fira segern vid Austerlitz 1805. Han hade lovat sina tappra soldater "Ni skall få komma hem under triumfbågar" och året efter alltså 1806 la han själv första stenen.

Napoleon makt tog slut innan bågen var färdigbyggd, därför dröjde det ända till 1836 innan den stod klar.

Napoleons kropp bars genom Triumfbågen när den var färdigbyggd.

Under bågen finns även Den okände soldatens grav. Det är stoftet efter en stupad soldat från första världskriget som vilar under den eviga lågan. På stilleståndsdagen, den 11 nov, varje år lägger Frankrikes president ner en krans på platsen

Det är en mäktig byggnad, 51 meter hög och 45 meter bred. Byggnaden är placerad i en rak linje med Louvren, Place de la Concord, Champs-Elyssées åt en hållet och på andra sidan La Défence och Grand Arces. Från Triumfbågen strålar 12 avenyer ut som en stjärna och runt bågen snurrar bilar i en aldrig sinande ström.

Trafikregeln som gäller är: Först in - sist ut. Alltså stenhård högerregel!

För att ta sig ut till bågen och sedan upp måste man först ta sig via en kulvert ut till själva byggnaden. Där efter ställer man sig i den lilla kön och köper sig en biljett för 9 euro. Sen börjar man klättringen uppför. 284 trappsteg skall avverkas i en smal spiraltrappa. Det funkar bra även om det inte finns någon platå att vila sig på.

Trappan är i ett enda stycke och finns i den ena "benet. Efter ca 250 trappsteg kommer man till det ställe där bågen går ihop och där finns en stor hall som fungerar som museum. Här kan man se olika bildspel om alla skulpturer som dekorerar bågen, om krigen som Napoleon bekämpade och annat intressant. Här finns naturligtvis en souvenirbutik som säljer alla man kan önska på olika språk.

Efter denna avsats är det bara ca 30 trappsteg kvar och man är uppe!

Vilket utsikt!! Man kan inte låta bli att imponeras av vad man ser!

Svindeln som jag befarade uteblev faktiskt, eftersom det är svårt att titta rakt ner. Hela taket är omgärdad av långa spjälor som står tätt, tätt ihop. Man kunde precis få ut kameran mellan spjälorna för att ta kort.

Nöjd med vad jag sett tog jag trappan ner. Den andra trappan alltså, det finns finurligt nog en i varje ben, en som går upp och en som går ner, så man slipper mötas och trängas!

Nu har jag avverkat min första Big Five!

Hur det gick vid nästa utmaning, vilken det nu blir, kommer att redovisas på denna blogg vid annat tillfälle.

/Tinna

Bonne annee - igen!

Det har väl inte ungått någon att man över hela världen firar det kinesiska nyåret just nu. I år är det oxens år.

Det fanns dessvärre inte så många oxar att fotografera men jag hittad i alla fall en!

Nyåret firas rejält i Paris kan vi meddela. Man firar i fjorton dagar och just denna helgen är det kulmen på firandet.

Vi åkte i eftermiddags ner till ett isande kallt Place d´Italie i 13:e arr för att beskåda den största paraden. Vilka färger, vilket ljud och vilka dofter! Rött och guld, smällare och bomber och grillvagnar med en sorts grillspett och goda korvar.

Mängder med människor som trängdes för att komma fram med sina kameror, så även vi. Det var verkligen spektakulärt!

Paraden pryddes av Buddha statyer och helgon, stora drakar som dansade, skolklasser som hade akrobatikuppvisningar, unga flickor som strödde lotusblommor och konfetti och unga män som fick gamle Shogun att blekna.

Den röda färgen var dominant, den symboliserar lycka och ett lyckosamt år. Man hänger upp röda papperslyktor och röda pappersark med lyckohälsningar överallt i träden och i skyltfönsterna, hemma har man inför nyårsfirandet städat sin hem grundligt.

Barnen får pengar i röda kuvert.

Vi vandrade med en stund längs med paraden, men det var iskallt och vi var så hungriga, vi letade upp en thailändsk restaurang på rue de Tolbiac. Fick ett fönsterbord så när paraden kom hade vi första parkett!

Precis utanför fönstret hängde dom upp smällare i träden. Cirka 3 meter långa "smatterband" med flera hundra kinapuffar fastsatta. Längst upp fanns en stor smällare som expolderade med en öronbedövande smäll och regnade ut konfetti. Man smäller bomber för att hålla alla onda andar borta och med tanke på dessa smällare i dag kan man nog sova gott i Paris i natt.

Han som ägde den lilla grå bilen ångrade nog att han hade parkerat just där, just idag.

Till slut ville Stefan köpa en liten kinesisk mössa med tillhörande fläta men ångrade sig. Synd!

I natt skall vi drömma om röda drakar och goda andar!

/Tinna