Kåldolmar

Jo, jag lagade kåldolmar i måndags.
Eller rättare sagt VI lagade kåldolmar i måndags. Min "franskafröken" och jag.

Jag har en alldeles fantastiskt trevlig "franskafröken" som kommer hem varje torsdags förmiddag under två timmar och drillar mig i det franska språket. Hon är mycket tålmodig.
Jag gillar att kalla henne min "franskafröken" för det är ju det hon är, men hon har andra kvaliter också. Hon älskar mat och att laga mat.

Vi pratar ofta mat och olika recept och har det väldigt trevligt (förutom att hon drillar mig i grammatik såsom böjning av verb och passé compossé och annat svårbegripligt).

Ur denna trevnad, kom idén att tillverka kåldolmar en dag, och i måndags var det dags.

Jag försökte ligga steget före genom att gå ner tidigt och förvälla kålhuvudena som jag handlade i lördags på Poncelet. Jag gjorde även smeten med kokt ris och nymald köttfärs.
Sen kom Kristina och vi började styra upp och organisera. Allt som allt gjorde vi till slut nästan 200 kåldolmar på en och en halv timme! Snacka om att vara "franskafröken"!!
Vi hade hur trevligt som helst.
I tisdags hade vi veckans tisdagslunch efter mässan och då bjöds det naturligtvis på kåldolmar med god gräddsås, kokt potatis och råröda lingon! Det var mycket uppskattat. Svensk husmanskost när den är som bäst! Detta mitt i Paris, denna gastronomins huvudstad!

Personligen är nog kåldolmar det som tycker om bäst av allt. Kombinationen av enkelhet i råvarorna, grundläggande svenska kryddor samt hantverk och kärlek i tillagningen gör att jag uppskattar kåldolmar så otroligt mycket.
Jag är många roliga minnen förknippade med kåldolmar som t ex.

* Jag är nog rätt ensam om att ha ätit kåldolmar på en suchirestaurang. Lång historia och Kjärstin vet ju varför! Tack snälla du!

* Mamma tog mig på orden en sommardag när det var 30 grader varmt i Gbg. Vännen Marie och jag hade åkte ner ett par dagar till Gbg från Saltsjöbaden för att få lite ledigt efter en tuff period. Precis när vi satt oss i bilen med badsugna barn och packad lunchpicnic kom mamma utspringande på gatan och stoppade oss. "Vad vill ni ha till middag"? ropade hon.

"Gör kåldolmar eller nåt annat enkelt" svarade jag på skoj. Väl medveten om vad jag sa - fast det var på skämt! Det var lite för varmt för att ens tänka på middag just då.....

När vi kommer hem efter en underbar dag bland klipporna på Killingsholmen med strålande sol och många salta bad och med tre trötta barn, så doftade hela huset av - kåldolmar! Hon hade tagit mig på orden, den kära lilla mamman.

Det var ljuvligt att sätta sig till bords och äta middag som var lagad med så mycket kärlek.

Dessutom fick vi med oss kåldolmar hem till Saltsjöbaden där dom blev uppskattade på ett alldeles speciellt vis. Men det behåller jag för mig själv!

Så om man frågar mig vad tycker om allra bäst så svarar jag KÅLDOLMAR. Men det svaret fick man av Tore Wretman också.....

/Tinna