Tinna och Stefans blogg, läs om livet i Paris

Äntligen ett inlägg!

2009-06-02T09:40:00.001-07:00

Det har varit en bedrövlig bloggtorka under den sista månaden. Jag vet inte ens varför. Det har hänt en massa roliga saker som jag skulle kunna skriva om - men nej. Det har inte funkat. Så blir det väl ibland.

Vi har i alla fall varit ute och rört oss en hel del.

Bl a annat tog vi Metron en söndag till Belleville och bevistade en trevligt konstnärsrunda för ett par veckor sedan. Belleville är ett konstnärstätt område och en söndag i maj varje år så öppnar konstnärerna sin ateljéer och visar upp sig och sina verk för allmänheten. .

På alla bakgårdar, källare och vindskupor fanns det ateljéer med kreativa själar. Ett härligt område!

På en liten söt bakgård hade en glaskonstnär ställt ut sina vackra alster i buskarna.

I en annan lokal hittade vi en japansk konstnär som målade bilar mm mm.

Det var mycket trevligt och vi strosade runt hela söndagen bland keramiker, tavelmålare och skulptörer.

Åt en god lunch på en vietnamesisk resto. Vietnamn har mycket god mat! Särskilt deras supergoda Nem. Små friterade, spröda rullar fyllda med kyckling. Rullarna sveper man in i ett fräscht salladsblad tillsammans med färsk mynta. Allt detta doppas sedan i en god vinäger. Mmmm - njut!

Det finns många andra asiater i detta arr och även deras butiker är en upplevelse att titta in i. Inte en läsbar skylt eller prislapp någonstans. Bara kinesiska tecken och krumelurer överallt. Många spännande grönsaker, fiskar och konserver.

Bla såg vi den märkliga frukten Durian. Den stinker obeskrivligt! Luktade som rutten dy och svavel på en gång.

Men tydligen skall den vara utsökt god att äta. Vi vågade dock inte prova...

Hur skulle vi kunna ta denna stinkbomb på Metron? Den såg i alla fall lustig ut, som en taggig melon ungefär.

Sommaren är här!

/Tinna

Frankrike-Sverige-Grekland t o r

2009-05-08T07:07:00.000-07:00

Hemkommen igen efter att ha varit på resande fot i 10 dagar.

Först åkte jag till Sverige och underbara Bredsjö, Tittade till vårt lilla gula hus och konstaterade att våren är lite senare där är här. Sov ett par nätter hos Olle och Arneta. Fantastisk gästfrihet som alltid med goda middagar och härligt umgänge.

Därefter en natt i Stockholm hos Ludde innan vi tog ett tidigt morgonplan till Rhodos för delta i en skrivarkurs.

Under en veckas tid var vi 10 flitiga, fnittriga elever och en lika flitig fnittrig lärare, som körde hårda lektioner under 4-5 tim varje dag. Därefter ägnade vi oss åt att sola, shoppa, äta och dricka gott. Vi hade hur trevligt som helst. Mycket skratt och många minnen rikare! Vilka tjejer och viken vecka! Tack alla inblandade!

Nu återstår resultat. Man skriver inte en bok på en vecka, det tar längre tid än så, men nu har jag i alla fall fått verktygen så jag vet hur man gör rent tekniskt.

Oj, vad det kliar i fingarna! Om jag skriver ungefär 30 min varje dag så har jag ca 100 sidor om tre månader, och då har min snälla lärare lovat att läsa det och ge sina synpunkter.

Håller det så håller det! Om inte - så får det bli fortsatt bloggande...

Lite bilder från vår Rhodosvecka så ni kan känna stämmningen!

En vecka på Rhodos och det var jätteskönt att komma hem igen! Inte för att jag längtade hem när jag var där, men det var fint att komma hem ändå. Jag känner mig verkligen hemma i Paris nu.

Innan jag åkte hem fick jag ytterligare en natt på Bredsjö. Där möttes jag av små fina canpéer och champagne och därefter Stekt fläsk med löksås och rabarberpaj! Inte en oliv eller en calamar så lång ögat nådde! Underbart!

Väl hemma på måndagskvällen fick vi även en trevlig kväll med Benke, Kicki och Dennis som var här över helgen. Det blev mycket på en gång! Men det är så härligt med vänner!

Idag är det 8 maj och fransmännen firar Fete de la Liberation. Alltid firar man nåt i det här landet, så man kan vara ledig en skön vårdag!

/Tinna

Nytt besök och välsmakande utflykter

2009-04-21T13:08:00.000-07:00

Nu har vi haft besök igen! Våra kära nära från Bredsjö var hos oss ett par dagar, och vi gjorde ett par trevliga utflykter tillsammans.

Vi hyrde en pigg liten bil över helgen och gav oss i lördags ut mot havet, till Normandie. Arneta hade fått en idé att bjuda på middag på söndagen och därför ville hon ut och handla lite. Vi åkte alltså först mot kusten. Här skulle köpas ostron! Vi körde väl lite fel nånstans vilket gjorde att vi hamnade i en liten liten by som visade sig ha en alldeles förträfflig bykrog där vi åt en trevlig och god lunch. Denna lilla restaurang hade ambitioner kan man faktiskt säga. Ett ruffigt hus med gamla bilvrak och skräp utanför.

Ägaren var nån form av fanatisk WW samlare, det kunde man se eftersom det fanns rester av gamla Folkabubblor lite varstans. I blomlådorna stod leksaksbilar och i baren satt en folkafront uppmonterad på väggen.

Huset var under renovering, men vid en titt på menyn rådde inga som helst tvivel om att man ville laga och servera bra mat. Mysig inredning och mycket trevlig servis. Matrummen som var två till antal var färdigrenoverade och urmysiga, bl a fanns det bakom ett spröjsat fönster en liten hönsgård där två små hönor spatserade omkring. Synd bara att vi inte kommer ihåg vad byn hette, för vi kommer nog aldrig att hitta dit igen.... Synd även att kameran inte ville funka just då för det hade blivit kul bilder.....

Nåväl mätta och belåtna vidare mot Normandie. Strax väster om Dieppe i en liten by som heter Veules des Roses fick vi ett infall att bara svänga vänster och vips låg hela havet nedan för oss! Mäktig syn och alldeles fantastiskt! Vi körde ner mot kajen och frågade en fiskhandlare om hon hade ostron. Nej, hon höll på att stänga och vi blev lite missmodiga. Stefan travade iväg längs med kajen och hittade ett garage där en ostronfiskare höll till. Han hade massor av nyfångade ostron i stora kar som han spolade med vatten och han sålde gärna till oss! 5,50€ per dussin. Vi köpte 4 dussin.....

Glada i hågen körde vi vidare mot Fecamp och hamnade till slut till den underbara lilla byn Etretat.

Här blev det en fika, lite promenad i byn och längst strandpromenaden för att titta på havet och som avslutning en musselmiddag innan vi for hemåt i kvällen.

På söndag morgon kom två pigga pensionärer hem till oss på frukost och sedan var vi startklara för en ny dag på den franska landsbygden.

Denna dag gick färden mot - just det - Champagne! Självklart skulle vi ha denna ädla dryck till våra nyfiskade ostron.

Ut ur Paris på A13 mot Champagne. Vid Chateau Thierry svänger man av och sen kör man genom vinfälten och en massa små söta byar.

Nu i vårtid står hela naturen i en blomprakt vi sällan har skådat! Äppelträd och körsbärsträd fullkomligt dignar av blommor. Grenarna är fullsmockade av blommor, som sitter så tätt så det kan bara inte få plats fler. Helt fantastiskt att köra genom dessa blomsterdalar!

Nu var vi sugna på Champagne och vid vägkanten fanns en skylt: Ouvert - Degustation.

Snabb högersväng och fram mot en vacker vin gård. Vi blev så väl mottagna och fick smaka tre goda sorter. Vi handlade, tackade för oss och gav oss vidare.

Lunchen bestod av rustik grillad korv på en bädd av linser. Kanske inte den roligaste lunch men det var rätt gott, och alla åt snällt.

Vidare mot Eperney men innan dess gjorde vi ett stopp hos Michel Liebard. Där har vi varit tidigare med Jimmy och här blev det också inköp.

Nu bestämde vi oss för att vända, Eperney får vänta, vi ville hem innan det blev försent. Vi hade ju en måltid att klara av!

Hem till Paris, parkera bilen, bära in alla flaskor, lägga några på kylning och nu dax att öppna ostron! Stefan tog sig an detta och strax därefter satt vi till bords.

En förträfflig måltid med pinfärka ostron som var sagolika, och god dryck till detta.

Tack Olle och Arneta för en härlig middag och tack för en underbar helg med er!

Vi längtar efter sommaren på Bredsjö!

Tommys upplevelser i Paris

2009-04-12T13:45:00.001-07:00

Nu har vi firat Stefans bror, Tommy som fyllde 60 år förra året!

I present fick han av oss en upplevelsehelg i Paris. Denna påsk har Tommy varit här och presenten levererats.

Vi har cyklat, åkt Metro, varit på cabaret, promenerat, fikat, tittat på alla sevärdheter, njutit av skönt väder och vi har framför allt ätit och umgåtts! Vi har haft ett par trevliga dagar med andra ord.

I kväll har Tommy bjudit oss på en god middag på en resto ett stenkast från Triumfbågen. God mat och mycket mat och sen en promenad hemåt i en ljummen natt.

Tack Tommy för ett par trevliga dagar och välkommen tillbaka!

Ja, kära vänner som läser detta!

Man måste inte fylla 60 år för att komma till Paris och ha det trevligt ett par dagar!

Välkomna hit!

God natt från Tinna

Frankrike under belägring....

2009-04-09T13:30:00.000-07:00

Belägringen från Sverige är stor just nu.

Svenskar anländer i strid ström och det är underbart att träffa alla igen som vi inte har träffat på länge!

Karin och Bettan från Tyresö kom förbi och fick en cykleguidning genom staden. Vi hann med en hel del och jag tror att dessa unga damer hade en mysig helg. Jag hade i alla fall mysigt med mycket prat och skratt och många minnen som gjorde väsen av sig.....

Vi hann med ett besök på en stor marknad där Bettan hade svårt att bestämma sig för vilket par skor hon skulle köpa. Av bilden att döma kan man förstå att det var svårt att välja.....

Förra helgen var det Paris Marathon ett evenemang som vi missade totalt. I Stockholm hade det inte gått att missa detta evenemang på grund av all uppståndelse. I Paris gick det förbi oss totalt. Vet inte varför, men vi jobbade och det är kanske förklaringen.

Syrran med make har också varit här och vi hade en skön helg med god mat och promenader i vårregnet. Tyvärr var det ett busväder över Paris mest hela tiden så det var rätt kallt och regnigt.

På rue Mouffetard var det också svårt att bestämma sig för vad man skulle köpa! Utbudet är enormt av både mat och vin!

Kusin Lotta med familj har varit här ett par dagar, idag åkte dom hem efter ett par intensiva dagar med Disneybesök och annat. Tillsammans hade vi en trevlig vinprovning i en cave i kvarteret, därefter åt vi en god middag på Improviste på hörnet.

Linn var stolt över sina fina souvenirer!

Just nu har vi Stefans bror på besök under en vecka och i morgon skall vi fira hans födelsedag.

Vi presentade honom på 60 års dagen med en upplevelsedag i Paris och i morgon skall han kvittera ut den. Vad vi hittar på kommer det rapport om med bilder senare på denna blogg.

Nästa vecka kommer Olle och Arneta och det skall bli härligt att träffa dom igen. Hoppas vi får fint väder, så vi kan åka till Monets trädgård bla. Skall bli spännande att se denna märkligt vackra trädgård som är så berömd för allt vackert. Bilder kommer!

Vill sluta för idag med några bilder på Magnolian i Parc Monceau. Det är två veckor mellan dessa fotografier, men visst är det vackert?

Våren är här!

/Tinna

Tillbaka i Paris

2009-03-25T11:45:00.001-07:00

Efter nästan en vecka i Göteborg med begravning och många fina stunder med släkt och vänner är vi nu tillbaka i ett vårligt Paris.

I Göteborg var det också vår. Men lite senare, vilket inte är så konstigt, Gbg är norrut. Ibland känner jag att det nästan är en kapplöping om vart våren har kommit längts.

Det är tokigt tycker jag, för det är ju där våren inte har kommit så långt som det måste vara bäst. Då har man ju ALLT kvar!

Tänk när björkarna slagit ut då är det över på nåt sätt..... Tussilago, blåsippor vitsippor, liljekonvaljer - och björkar. Har man missat nåt, får man vänta ett år på nästa chans!

Snart kommer bilder på en magnolia som jag har spanat in i Parc Monceau. Den var inte helt utslagen igår men om ett par dagar DÅ är den i full blom och det blir nog magnifikt! Håll utkik här!

Att våren är på väg märker vi också på antal gäster som är på inflygning från Sverige. Under närmsta tiden är det fullt upp. I morgon kommer syster och svåger och i april blir det tjockt! Men det är jättekul att ni vill komma!

Vi längtar efter er alla!

Våren är här!

2009-03-15T11:19:00.000-07:00

Måste bara ge er alla en bild från Paris idag den 15 mars 2009.

En underbart skön vårdag med sol och 20 grader varmt. Som gjort för att svärma på gräsmattorna.

Själv cyklade jag bort till Trocadero och tog mig en mjukglass i solen. Stefan jobbade så jag fick ge mig i väg på egen hand.

Vid Trocadero har man en magnifik utsikt över hela stan med Eiffeltornet i majestätisk front.

Körsbärsblommorna och forsythian blommar för fullt och kastanjeknopparna spricker snart upp. Det kvittrar på morgonen. Vid fyratiden varje morgon vaknar jag av ett par kolstrastar som sjunger strax bredvid där vi bor.

Eftersom vi sover med öppet fönster så hör man dom väldigt tydligt... På gott och ont.

Det är mysigt att ligga och lyssna och drömma sig bort, men å andra sidan så har jag precis somnat om när väckarklockan ringer och då är det lätt att hålla sig för skratt.

Här följer lite fler bilder från våren!

Med önskan om en skön vår för alla var ni än befinner er!

/Tinna

En sorg och en saknad

2009-03-11T13:07:00.000-07:00

Det har gått en tid senast sista bloggen. Anledningen är bl a att det har varit och är en mycket sorgsen tid.
Jag har förlorat min mamma och det känns naturligtvis tungt och mycket ledsamt.

Jag fick ett telefonsamtal från min bror mitt i natten för en vecka sedan, och då visste jag att det var slut. Mamma hade varit trött och dålig ett par veckor och vi förstod att det snart skulle vara över.
Nu har mamma gått vidare och förhoppningsvis sitter hon tillsammans med pappa på ett moln och tittar på oss här nere.

Jag är glad att jag åkte till Göteborg för ett par veckor sedan och hälsade på när hon låg på sjukhus. Vi pratade om allt möjligt och vi hade ett par fina dagar tillsammans.

Nu återstår många kärleksfulla minnen efter denna mycket färgstarka kvinna.

Många är de historier som kan berättas om henne. Många är minnena efter en mamma som alltid ställde upp och körde mig hit och dit i ur och skur. Många är minnena efter en mamma som hämtade mig efter skolan och sa "vi sticker till Liseberg och har lite kul i eftermiddag".
Många är minnena efter en kvinna som körde över Älvsborgsbron på cykelbanan och gnällde över att dom gjort så smala körbanor.

Många är minnena av en fantastisk kvinna som aldrig slutade förvåna oss, trots att vi kände henne så väl.

Vi har dig att tacka för så mycket!

/Tinna

På egen hand

2009-02-25T13:27:00.000-08:00

Våren gör sig påminnd i Paris. Det är hyfsat väder, solen sken i dag, man kan cykla utan handskar och med uppknäppt kappa. På caféernas utserveringar sitter några modiga svärmande par som bl a känner värmen från varandra.

I eftermiddags efter jobbet cyklade jag upp till Pigalle för att köpa mer mandelmassa till alla semlor som bakas nu. I Svenska Affären hittar man allt man behöver. Från lösgodis till Wettextrasor. Sedan i går har vi i kyrkan sålt ca 200 semlor och det går åt en väldans massa mandelmassa och grädde till dom. Är det inte lussekatter så är det fastlagsbullar som går åt!

Nåväl en skön cykeltur i solen och en pratstund med Lisa i Affären. På hemväg igen stannade jag till på ett nyöppnat café vid Place de Clichy för en kopp kaffe. Ett trendigt café med modern inredning och 14 platta TV skämar... Synd bara att inte personalen hade fått lära sig att uppmärksamma gästerna. En kopp kaffe var nog för min del, jag kommer inte att återvända dit. Det första riktigt snorkiga stället i Paris!

Tog mig hemåt på cykeln och funderade på vad jag skulle äta till middag. Stefan jobbade i kväll, så jag insåg att det skulle bli middag på egen hand. Vad gör man då? Jo, man går 50 steg bort till Millesime och äter en råbiff, och till det en piche de vin rouge. Mmmm härligt!

Jag slet åt mig mig en alldeles underbar bok innan jag gick iväg. Stefan har läst denna tegelsten, Shantaram, på över 900 sidor som vi fick av Marie i höstas. Han säger att det är den bästa bok han läst. Jag är benägen att hålla med efter 130 sidor. Marie var lyrisk hon med över boken.

Läs den!

Med mina nya läsglasögon (styrka +1,5) på näsan, en spännande bok, en råbiff på tallriken och en piche framför mig, hade jag en härlig kväll för mig själv på vår närmsta kvarterskrog. Det är ett trevligt ställe, bra enkel mat, lagom trendigt, rätt mycket folk och skön atmosfär. Dessutom spelar dom bra musik i bakgrunden och man är igenkänd.

Nu har Stefan kommit hem och jag måste höra hur det gick med kvällens herrmiddag. I morgon är man ledig, men franskafröken Kristina kommer kl 11.00 så jag måste gå upp tidigt och göra läxan.... Att man aldrig lär sig!

På fredag skall vi till Bryssel på personalkonferens!

Vi hörs!

/Tinna

Salon International de l`Agriculture 2009

2009-02-24T13:17:00.000-08:00

I går var jag på en kul mässa. En jordbruksmässa mitt i Paris. En jättestor en - mitt i Paris!

I det stora mässområdet Port de Versailles var alla hallar fulla med traktorer, solfångare, växter, fröer, skördetröskor, vin, skinkor, korvar, en massa annan mat och - LEVANDE DJUR!
Det vill säga:
530 kossor av 26 olika raser

119 hästar av 9 olika raser

800 hundar av 250 olika raser

550 får av 33 olika raser

66 getter av 5 olika raser

60 grisar av 5 olika raser

några ledsna åsnor av olika raser

När 18 000 artiklar presenteras av över 6000 producenter för över 60 000 besökare betyder nog detta att det är en av de större mässorna i Europa. Jag vet inte riktigt, men som den mässnörd man är/har varit så är jag imponerad! Det var en jättekul mässa!

Att man klafsade omkring bland kor stora som elefanter och hundratals meter med kaninburar och äggkläckningsmaskiner fulla med kycklingar, kändes väldigt konstigt. Inte riktigt vad vi är vana vid från Sverige. Jag minns Hästsportmässan i Nacka Strand, där fanns det stora hästar i plast som skyltdockor! Dom var otäcka att åka hiss med minns jag.

Det var inte bara djur i bur för nöjes skull, det var tävlingar och bedömningar hela dagarna. Många priser skulle delas ut i alla klasser. Domare stod i ringen och bedömde får när jag tittade förbi. Pannorna i djupa veck och anteckningar så pennorna glödde. Jag undrar fortfarande vad skillnaden var mellan de olika fåren.

I en av dessa väldiga hallar fanns lokala specialiteter från Frankrikes olika regioner. Mycket vin och champagne förståss, men också mycket skinkor, pateér och korvar. Fois de canard kunde man köpa i nästan var och varannan monter. En 2 dm lång baguette proppfull med Fois de canard och ett glas sött underbart Juranconvin till för endast 7 E. Det är lycka det!
I en annan hall fanns mat från hela världen. Kina, Japan, Norden, Italien, Österrike, Ryssland och Mali, ja alla vad ni kan tänka er. Spännande och lärorikt! Men när jag kom hit var jag tyvärr rätt trött, och det var nära stängningsdags så jag orkade inte med så mycket mer. Det får bli läxa till nästa år.

För ett nytt besök nästa år det lär det bli på denna minst sagt annorlunda mässa.

/Tinna

Stadens hjältar

2009-02-22T11:54:00.002-08:00

På väg hem häromdagen blev jag vittne till en brandkårsutryckning. Något hade hänt på Rue de Chazelle som är en parallellgata till vår gata, båda är lika smala och enkelriktade. Bilar står parkerade på båda sidor och det är mycket trångt.

Jag var en bit bort på Blvd de Courselles på cykeln när jag blev omkörd av brandkåren i högsta fart. Det är inget ovanligt med blåljus och sirener i den här stan, men detta kändes mer allvarligt på nåt sätt. Dom körde in på lilla Rue de Chazelle och jag följde efter. Jodå, där stannade två stora brandbilar, en massa polisbilar och ett par ambulanser. Alla gator runt omkring var avstängda och utryckningsforden stod överallt.

En stor brandbil trängde sig fram mellan dom parkerade bilarna (som stod i vägen), och ut fälldes nån form av stödben för att fixera brandbilen. Detta gjordes med en otrolig precision för att inte skada de parkerade bilarna. Ut med stegen och upp med en brandsoldat i blänkande silverhjälm.

Han riktade insatsen mot ett fönster på första våningen. Brandsoldaten bearbetade fönstret med ett järnspett, rutan gick sönder men till slut sparkade han allt vad han orkade på karmen och hela fönstret gav vika.

Det var ett gaslarm som orsakade detta drama. Grannarna hade känt gaslukt från lägenheten och larmat brandkåren - Pompiers, dessa modiga hjältar i silverhjälmar. Ingen var hemma i lägenheten, så det var bara att stänga av gasen och vädra ut. Man kan inte låta bli att tänka på om någon av dessa storrökande fransmän hade tänt en cig efter maten denna kväll....

Pompiererna har en hög status och är mycket uppskattade och hyllade i Paris. Vi olycksfallslarm är det oftast brandkårens ambulanser som är först på plats och ger första hjälpen.

På nationaldagen paraderar dom stolt i sina vackra uniformer med silverhjälmar och folket hyllar sina hjältar med jubel. På kvällen den 14 juli är det bal på alla brandstationer och har man lyckan att komma in på en bal och dessutom få dansa med en brandman - ja då kan man vara lycklig hela året. Det betyder tur!

Dessutom ger Pompiererna ut fina kalendrar med brandsoldater och små gulliga kattungar. Synd bara att dom är så svåra att få tag på. Kattungar som är så söta....

/Tinna

Läkarbesök

2009-02-19T12:21:00.000-08:00

I går fick jag nog av snörvel och huvudvärk och frågade runt bland arbetskamraterna om någon kände en bra läkare. Jo då, E hade varit hos en allmänmedicinsk doktor i höstas och var mycket nöjd.

Denna medicinkvinna fanns runt hörnet i vårt kvarter visade det sig. Jag knallade dit vid 11 tiden på fm och ringde på porttelefonen. En engelsktalande receptionist svarade på anrop och jag lät meddela vad jag hette och att jag önskade boka en tid. "Please, do come in", blev svaret och jag steg på.

En trevlig privat mottagning med fräscht väntrum och en gullig receptionen. Här framförde jag mitt ärende och just då kom den kvinnliga läkaren förbi. Hon stannade till, tog i hand och hälsade, hon frågade hur det var fatt och jag drog min historia lite snabbt.

Då inträffar något jag aldrig varit med om förut! Doktorn beklagar att hon inte kan ta hand om mig just nu och här, men hon undrar om jag möjligtvis skulle kunna komma tillbaka kl 16.00 samma dag.

Hörde jag rätt? Hon bad om ursäkt för att hon hade en patiet just nu, men jag fick en tid samma dag - hos en privatläkare som jag bara knallde in hos, från gatan?

Jag återkom kl 16.00 och nya ursäkter framfördes om förmiddagens händelse.

Innan undersökningen fick jag 1000 frågor om ålder på mina föräldrar och ev ärftliga sjukdomar, antal syskon med ev ärftliga sjukdomar, ev barn med ev ärftliga sjukdomar osv osv. En grundlig kartläggning m a o.

Sen blev jag noga undersökt och fick diagnosen bihåleinflammation. Tänkte nog det! Ett recept på penicillin skrevs ut och nu kom den andra överraskningen.

Julia (som denna dam heter) sa att om jag skyndade mig till Farmacie och tog ut recpetet bums så hann jag ta två tabletter nu och om jag dessutom orkade hålla mig vaken till ca kl 23 kunde jag ta två till innan jag somnade, alltså hade jag fått en hel dos dag ett och vann på så sätt sex värdefulla timmar!

Smart och omtänksamt av en läkare.

Kostnad för detta besök var helt rimligt, enda smolket är att denna läkare inte är ansluten till det franska sjukvårdssystemet. Men med en bra försäkring så löser sig detta ändå.

Det är nog som det sägs, Frankrike har ett bra sjukvårdssystem! Merci för det!

Jag mår mycket bättre och är snart på banan igen! Vänta bara!

/Tinna

Åter i Paris

2009-02-13T01:05:00.000-08:00

Jaha, då är man tillbaka i Paris igen!
Jag har varit i Göteborg ett par dagar hos en trött och krasslig mamma. Hon är lite bättre och jag är tillbaka. Men så förkyld!
Jag var rätt snuvig och hade ont i halsen i helgen när jag var i Gbg, men hemresan satte nog fart på bacillerna. Planet skulle lyfta kl 13.00 men kom inte iväg förrän kl 18.30. Detta berodde på den stora franska storm som tydligen hade stängt både Charles de Gaulle och Orly flygplatserna - på samma dag! Inte för jag vet om det blåste så mycket, jag var ju inte där, men planen kunde i alla fall inte starta. Så där satt man vackert på Landvetter, med en 100 kronors fikakupong från Air France och väntade.
Det var generöst tycker jag för om detta hade varit Ryan Air jag då vet ni hur det hade gått till..... Vet ni inte så kan jag berätta nån annan gång!

Nåväl förkylning och flygresa var nog ingen bra kombination. Jag är helt däckad, täppt i huvud och näsa, snuvig eller rättare sagt sno... ja ni vet och i halsen sitter en rulle taggtråd.
Kanske dags att låta den franska sjukvården komma upp till bevis. Det sägs att Frankrike har Europas bästa sjukvård. Det skulle jag vilja se!
Men jag kan nog ana att det är så för om man ringer till en vanlig jourläkare så kommer han hem! Jag skall testa och se om det kommer nån fransktalande man med vit fladdrande rock och stetoskop runt halsen!

I Göteborg var det för övrigt lika trevlig som alltid. Bodde hos syster och svåger som har promenadavstånd till sjukhuset där mamma låg. Mycket behändigt. Jag var hos henne varje dag och satt och pratade med henne. Mest om gamla tider.

En kväll var vi hos Jonas och åt en härlig indisk middag.
Han är suverän på att laga mat, det ligger i släkten :-). När man tittade i hans omfattande kryddförråd förstår man att han verkar ha specialiserat sig på asiatisk och orientalisk mat. Han rostade och malde och hade sig, och underbart gott blev det!
Tack för en trevlig och god kväll!

Söndagskvällen tillbringades hos bror med familj och framför allt det lilla barnbarnet! Jag har inte sett "Isse" som hon kallar sig, sedan hon döptes och det var i april, så nog hade hon vuxit. En sån go tjej. Helt cool och så glad hela tiden.
Vi åt gott och hade en trevlig kväll där med, men lite ovanlig för mamma brukar ju alltid vara med när vi är på Kullavik....
Tack även Kullavik för en härlig kväll!

Hann även med en kväll med min gamla bästis! Åhhh så mycket vi hade att prata om!
Det är så underbart konstigt med oss. Vi var allra allra bästa bästisar från första klass till sjätte klass, sen bytte Annika skola men vi fortsatte umgås ändå. I 20 års åldern tappade vi kontakten, vi flyttade runt, träffade killar, blev sambos mm mm.
Efter ca 30 år hittar vi varandra igen och tiden har stått still! Vi bara hakar på där vi slutade och vi har lika kul ihop fortfarande. Visst, vi har naturligtvis blivit äldre och fått nya vinklar i livet men vi hör ihop på nåt märkligt sätt.
Det är skönt att känna så!

/Tinna

Paris Big Five - del 1

2009-02-05T04:25:00.000-08:00

Jaha vad är nu detta undrar kanske någon? Afrikas big five har man ju hört talas om.

Afrikas big five är lejon, afrikansk elefant, vit flodhäst, afrikansk buffel samt leopard.

Begreppet kommer från storviltjägarna som ansåg att just dessa fem djur var de farligaste och mest åtråvärda djuren att lägga ned. Man får hoppas att begreppet numer endast är förbehållet safariturister, som kan skryta med att man har sett dessa djur i vilt tillstånd.

Vad är då Paris big five? Jo det är nåt jag har hittat på alldeles själv! För att övervinna min rädsla för höjder har jag bestämt mig för att ta mig upp i fem höga byggnader i Paris. Det finns ju några att välja på....

Mycket stolt kan jag avslöja att jag har avverkat Arc de Triomphe på egen hand! Det var inte alls så läskigt som jag trodde.

Triumfbågen började byggas 1806 på order av Napoleon för att fira segern vid Austerlitz 1805. Han hade lovat sina tappra soldater "Ni skall få komma hem under triumfbågar" och året efter alltså 1806 la han själv första stenen.

Napoleon makt tog slut innan bågen var färdigbyggd, därför dröjde det ända till 1836 innan den stod klar.

Napoleons kropp bars genom Triumfbågen när den var färdigbyggd.

Under bågen finns även Den okände soldatens grav. Det är stoftet efter en stupad soldat från första världskriget som vilar under den eviga lågan. På stilleståndsdagen, den 11 nov, varje år lägger Frankrikes president ner en krans på platsen

Det är en mäktig byggnad, 51 meter hög och 45 meter bred. Byggnaden är placerad i en rak linje med Louvren, Place de la Concord, Champs-Elyssées åt en hållet och på andra sidan La Défence och Grand Arces. Från Triumfbågen strålar 12 avenyer ut som en stjärna och runt bågen snurrar bilar i en aldrig sinande ström.

Trafikregeln som gäller är: Först in - sist ut. Alltså stenhård högerregel!

För att ta sig ut till bågen och sedan upp måste man först ta sig via en kulvert ut till själva byggnaden. Där efter ställer man sig i den lilla kön och köper sig en biljett för 9 euro. Sen börjar man klättringen uppför. 284 trappsteg skall avverkas i en smal spiraltrappa. Det funkar bra även om det inte finns någon platå att vila sig på.

Trappan är i ett enda stycke och finns i den ena "benet. Efter ca 250 trappsteg kommer man till det ställe där bågen går ihop och där finns en stor hall som fungerar som museum. Här kan man se olika bildspel om alla skulpturer som dekorerar bågen, om krigen som Napoleon bekämpade och annat intressant. Här finns naturligtvis en souvenirbutik som säljer alla man kan önska på olika språk.

Efter denna avsats är det bara ca 30 trappsteg kvar och man är uppe!

Vilket utsikt!! Man kan inte låta bli att imponeras av vad man ser!

Svindeln som jag befarade uteblev faktiskt, eftersom det är svårt att titta rakt ner. Hela taket är omgärdad av långa spjälor som står tätt, tätt ihop. Man kunde precis få ut kameran mellan spjälorna för att ta kort.

Nöjd med vad jag sett tog jag trappan ner. Den andra trappan alltså, det finns finurligt nog en i varje ben, en som går upp och en som går ner, så man slipper mötas och trängas!

Nu har jag avverkat min första Big Five!

Hur det gick vid nästa utmaning, vilken det nu blir, kommer att redovisas på denna blogg vid annat tillfälle.

/Tinna

Bonne annee - igen!

2009-02-01T12:25:00.000-08:00

Det har väl inte ungått någon att man över hela världen firar det kinesiska nyåret just nu. I år är det oxens år.

Det fanns dessvärre inte så många oxar att fotografera men jag hittad i alla fall en!

Nyåret firas rejält i Paris kan vi meddela. Man firar i fjorton dagar och just denna helgen är det kulmen på firandet.

Vi åkte i eftermiddags ner till ett isande kallt Place d´Italie i 13:e arr för att beskåda den största paraden. Vilka färger, vilket ljud och vilka dofter! Rött och guld, smällare och bomber och grillvagnar med en sorts grillspett och goda korvar.

Mängder med människor som trängdes för att komma fram med sina kameror, så även vi. Det var verkligen spektakulärt!

Paraden pryddes av Buddha statyer och helgon, stora drakar som dansade, skolklasser som hade akrobatikuppvisningar, unga flickor som strödde lotusblommor och konfetti och unga män som fick gamle Shogun att blekna.

Den röda färgen var dominant, den symboliserar lycka och ett lyckosamt år. Man hänger upp röda papperslyktor och röda pappersark med lyckohälsningar överallt i träden och i skyltfönsterna, hemma har man inför nyårsfirandet städat sin hem grundligt.

Barnen får pengar i röda kuvert.

Vi vandrade med en stund längs med paraden, men det var iskallt och vi var så hungriga, vi letade upp en thailändsk restaurang på rue de Tolbiac. Fick ett fönsterbord så när paraden kom hade vi första parkett!

Precis utanför fönstret hängde dom upp smällare i träden. Cirka 3 meter långa "smatterband" med flera hundra kinapuffar fastsatta. Längst upp fanns en stor smällare som expolderade med en öronbedövande smäll och regnade ut konfetti. Man smäller bomber för att hålla alla onda andar borta och med tanke på dessa smällare i dag kan man nog sova gott i Paris i natt.

Han som ägde den lilla grå bilen ångrade nog att han hade parkerat just där, just idag.

Till slut ville Stefan köpa en liten kinesisk mössa med tillhörande fläta men ångrade sig. Synd!

I natt skall vi drömma om röda drakar och goda andar!

/Tinna

Kåldolmar

2009-01-28T13:38:00.000-08:00

Jo, jag lagade kåldolmar i måndags.
Eller rättare sagt VI lagade kåldolmar i måndags. Min "franskafröken" och jag.

Jag har en alldeles fantastiskt trevlig "franskafröken" som kommer hem varje torsdags förmiddag under två timmar och drillar mig i det franska språket. Hon är mycket tålmodig.
Jag gillar att kalla henne min "franskafröken" för det är ju det hon är, men hon har andra kvaliter också. Hon älskar mat och att laga mat.

Vi pratar ofta mat och olika recept och har det väldigt trevligt (förutom att hon drillar mig i grammatik såsom böjning av verb och passé compossé och annat svårbegripligt).

Ur denna trevnad, kom idén att tillverka kåldolmar en dag, och i måndags var det dags.

Jag försökte ligga steget före genom att gå ner tidigt och förvälla kålhuvudena som jag handlade i lördags på Poncelet. Jag gjorde även smeten med kokt ris och nymald köttfärs.
Sen kom Kristina och vi började styra upp och organisera. Allt som allt gjorde vi till slut nästan 200 kåldolmar på en och en halv timme! Snacka om att vara "franskafröken"!!
Vi hade hur trevligt som helst.
I tisdags hade vi veckans tisdagslunch efter mässan och då bjöds det naturligtvis på kåldolmar med god gräddsås, kokt potatis och råröda lingon! Det var mycket uppskattat. Svensk husmanskost när den är som bäst! Detta mitt i Paris, denna gastronomins huvudstad!

Personligen är nog kåldolmar det som tycker om bäst av allt. Kombinationen av enkelhet i råvarorna, grundläggande svenska kryddor samt hantverk och kärlek i tillagningen gör att jag uppskattar kåldolmar så otroligt mycket.
Jag är många roliga minnen förknippade med kåldolmar som t ex.

* Jag är nog rätt ensam om att ha ätit kåldolmar på en suchirestaurang. Lång historia och Kjärstin vet ju varför! Tack snälla du!

* Mamma tog mig på orden en sommardag när det var 30 grader varmt i Gbg. Vännen Marie och jag hade åkte ner ett par dagar till Gbg från Saltsjöbaden för att få lite ledigt efter en tuff period. Precis när vi satt oss i bilen med badsugna barn och packad lunchpicnic kom mamma utspringande på gatan och stoppade oss. "Vad vill ni ha till middag"? ropade hon.

"Gör kåldolmar eller nåt annat enkelt" svarade jag på skoj. Väl medveten om vad jag sa - fast det var på skämt! Det var lite för varmt för att ens tänka på middag just då.....

När vi kommer hem efter en underbar dag bland klipporna på Killingsholmen med strålande sol och många salta bad och med tre trötta barn, så doftade hela huset av - kåldolmar! Hon hade tagit mig på orden, den kära lilla mamman.

Det var ljuvligt att sätta sig till bords och äta middag som var lagad med så mycket kärlek.

Dessutom fick vi med oss kåldolmar hem till Saltsjöbaden där dom blev uppskattade på ett alldeles speciellt vis. Men det behåller jag för mig själv!

Så om man frågar mig vad tycker om allra bäst så svarar jag KÅLDOLMAR. Men det svaret fick man av Tore Wretman också.....

/Tinna

En skön helg

2009-01-26T09:22:00.000-08:00

Helgen har varit skön och ledig. Vaknade i lördags vid niotiden, Stefan tog på sig det stora ansvaret att gå ut och köpa frukostbröd. Han kom tillbaka med ett härlig nybakat bröd som doftade lika gott som det smakade. Tydligen hade han varit en sväng förbi Proxi också för det infann sig även en saftig blodgrape och lite annat gott på bordet.

Efter en god och närande frukost begav jag mig

lite snabbt (trodde jag!) till Poncelet för att handla lite vitkål och köttfärs.

Jo, det skall bli kåldolmar till lunch på tisdag....

Poncelet, eller rättare sagt, rue Poncelet är vår närmaste marknad. En härlig liten marknad med trevliga butiker, fina varor och ett myller av människor särskilt på lördagar. Lite dyr i förhållande till andra marknader här i Paris men det är ändå överkomligt. Man kan ju välja vad man vill ha.

Besöket på "Ponsan" tog mycket längre tid än vad jag hade planerat. Det är så härligt att bara strosa runt bland pinfärskt kött, fåglar, grönsaker, fisk och skaldjur.

Som ni förstår är det helt oemotståndligt att gå förbi fiskhandlaren som säljer allt gott man kan tänka sig. Ostron, Fin de claire, för 8.50 E per dussin. Jag köpte.

Pilgrimsmusslor fanns det också gott om, men dom fick vara idag.

Jag handlade även 7 kg malet kött av slaktaren och ett antal fina vitkålhuvud från grönsaksmannen.

Le boucher var lite tveksam till att verkligen mala så mycket kött en lördag till mig så han frågade flera gånger, haché?? Oui, sa jag flera gånger. Sen gick han iväg och malde.

Vandrade hemåt med en fullpackad Dramaten och njöt av livet.

Stefan ville ner till stan så vi tog en lång skön promenad ner för Blvd Hausmann, ända ner till det stora varuhuset Printemps. Det som var bombhotat i julas.

Vi strosade bara runt lite planlöst bland alla reor. Hela januari är Soldes i Paris, rea alltså. Priserna ligger 30-70% under ord priser så vill man göra fynd skall man passa på!

Jag tycker om att titta på vackra portar och det finns det massor av här. Ibland kan jag inte låta bli att fotografera dom som är finast. Denna var mycket vacker och välskött. Där bor nog en väldigt nitisk portvakt...

Hungerna drev oss till att leta efter nånstans att äta. Vi hittade så småningom en fullpackad liten resto. Där ville vi äta!

Le clos de Bourgogne hette den. Det var som en fullpackad österrikisk bierstube men på franska. Vi fick t o m vänta en stund på att få bord men det var det värt! Vi åt jättegott och hade en mycket trevlig lunch.

Prismässigt så var det också en överraskning, så vi var helnöjda.

Efter detta lilla äventyr tog vi en sväng till Fouchon, den där snordyra matbutiken som jag har skrivit om tidigare. Den är värd ett besök för allt är så himla vackert exponerat. Köpte en burk the..... med rosenknoppar, vanilj och lavendel. Mmmm, mycket gott och lyxigt!

Eftersom vi behöver röra på oss så promenerade vi hem också.

Söndagen gick i lugnets tecken den med. Skönt väder och i Parc Monceau roar sig barn och vuxna. Karusellerna snurrar och några damer hade t o m picnic på en parkbänk.

Gräsmattorna är gröna och i rabatterna blommar både garneringskål och primula.

Våren är på gång - det känns!

Om någon har synpunkter på vårt ostronätande så kan jag meddela att det är billigare med ett dussin ostron än med en pizza från Pizza Hut!

Visst är det underbart!

Traditioner

2009-01-23T04:09:00.000-08:00

Det finns en tradition här i Frankrike som går ut på att man äter Galette de Roi runt trettondagen, den 6 januari. Man håller på med detta ätande hela månaden och det kan man förstå för kakan är jättegod!

Häromdagen var vi bjudna till vårt lokala bankkontor på Fete de Roi. Detta visade sig vara en anpråkslös men trevlig kundaktivitet där man blev bjuden på Galette de Roi och champagne.

Galetten ser ut som en paj, men är en tårta gjord på smördeg och som är fylld med frangipane (mandelmassa). Under locket ligger en liten Fève i porslin gömd. Den som får Fèven blir kung för en dag och får bära en kungakrona i papp som alltid följer med när man köper tårtan i bageriet.

Som kung får man sedan välja sig en drottning och sen skall man leva lyckliga i alla sina dagar.

Fèven symboliserar de tre vise männen (kungarna) som kom till Jesusbarnet med gåvor på trettondagen.

Om man får Fèven i munnen får man passa sig så man inte biter till för den är faktiskt gjord i porslin . Det sägs att tandläkarna i Frankrike har lite extra mycket att göra i januari....

Nåväl, det är en trevlig tradition och kaka är väldigt god!

Ett restaurangbesök......

2009-01-18T01:12:00.000-08:00

Vi har sen en tid tillbaka haft lite extra koll en på restaurang som heter Bistro Le Verre Bouteille. Den ligger på Aveny des Ternes, ca en kvarts promenad från vår bostad.

Jag har gått förbi ett antal gånger och t o m bokat bord vid ett tillfälle, dock blev det inget besök den gången. Jag har kikat in och tittat på vad som funnits på tallrikarna. Det har varit allt från fläsklägg i bit med linser som enda tillbehör till Anka Orange. Traditionell fransk bistromeny med andra ord.

I går tog jag en promenad i det fina vädret, och plötsligt hade jag restaurangen på andra sidan gatan. Snabbt in och bokade det sista lediga bord som fanns till kvällen. Jag sa att jag ville överraska min fru med en kulinarisk upplevelse, vilket dom tydligen tog som en utmaning. Vi var välkomna kl sju.

Vi fick ett hjärligt välkomnande när vi anlände straxt efter sju, vi var rejält hungriga och förstås förväntasfulla.

Vi studerade menyn i sällskap med ett glas vitt vin och små underbara bakverk, och beställde följande:

Husets terrine de bouef, med karamelliserad citrusfrukt och inlagda gurkor i lerkrus.

Gravad lax med blinier och en liten créme.

Anka Orange med en morortspavé.

Fricassé på kalvnjure i en ljuvlig sås smaksatt med bl a dragon och fransk senap. Som enda accompangemang serverades haricot verts.

Till detta en butelj Ch de Fontaine från Bergerac.

Allting smakade sanslöst gott, fin service, trevlig miljö och ett uppfriskande samtal med Le Patron om benmärg och njure, såväl den som jag hade på tallriken, och våra egna.

Tinna var jättenöjd med besöket, vilket hon mycket tydligt framförde när vi vandrade hemåt i den svala Pariskvällen.

//Stefan

Bedrövligt, eller inte?

2009-01-11T10:38:00.001-08:00

Här bor man i en underbar stad som Paris och vad gör man en halvledig söndag?

Jo, sitter inne och tittar på Körslaget på webbTV, letar efter en massa bloggar på nätet, dricker champagne och äter löjrom.

Jo jag tackar ja, säger ni säkert då. Och det kan i faktiskt göra! Vi fick ett helt kilo löjrom av Marie som var här i höstas och det är så gott så man nästan smäller av!

Nybakt baguette, fyllig fin fransk creme fraiche och lite finhackad rödlök till - cést tres bon!

På förmiddagen i dag hade vi julgransplundring med ett 30 tal barn och deras glada föräldrar. Det var en lyckad tillställning med tomte och ringdans och nu kan man säga att, äntligen är julen över på riktigt.

Man kan börja se fram mot våren och blommande kastanjer och allt annat vackert.

Trots allt så tog vi en liten promenad efter jobbet idag trots kylan, bara för att komma ut en stund. Vi gick lite planlöst runt i 17:e arr som vi bor i. Konstaterar än en gång att man äter mest hela tiden i denna stad.

Det var inte så kallt idag som det har varit i veckan. På hemvägen tog vi en sväng i Parc Monseau. Den var i alla fall öppen idag. Parken har nämligen hållits stängd hela veckan pga snö. Nu pratar vi ju inte om meterhöga vallar utan mer om 1-2 cm där det är som värst. Man har faktiskt stängt av parker för detta oron för att folk skall ramla är stor.

Men med tanke på vad folk har på sig på fötterna så är oron befogad....! När jag tog denna bild var det faktiskt 6 grader kallt i stan!

Det kanske inte är så passande att fotografera benen på främmande damer, men jag kunde inte låta bli i kylan.

Jag frös som en hund, kan bara föreställa mig hur hon kände sig.

Jag väntade på bussen utanför Operan, den kom till slut men fy vad den dröjde!

Denna människa hade i alla fall tubsockar i pumpsen!

Hoppas dom värmde så dom gjorde nån nytta, för snyggt var det då rakt inte.

Nu skall jag inte plåta fler ben - jag lovar!

Middagen verkar strax vara klart, så nu behöver man inte gå ut i kväll heller.

Bedrövligt! Eller inte?

/Tinna

Besök från Sverige

2009-01-08T04:52:00.001-08:00

Under jul var Marcus här i en dryg vecka och hälsade på. Det var jättekul att umgås och få visa honom vårt Paris.

Vi firade julafton här på kyrkan med ett 60 tal andra. Vi åt julmiddag tillsammans och hade riktigt trevligt.

På juldagen var vi ute och provade Stefans julklappscykel och min julklappskamera. Vi cyklade bl a upp till Montmartre. Det är rätt backigt där, så cyklarna fick ledas uppför med nerför är det desto roligare!

Vi handlade några ostron till förrätt (jag var rätt trött på julmat!) utanför en restaurang och med dom i cykelkorgen fortsatte vi våra upptäckter Vi hittade av en slump den lilla, lilla vingård med sin odling som finns på baksidan av kullen. Vi har läst om den många gånger och nu hittade vi den direkt. Den var verkligen pytteliten, men det är kul att den ligger nästa mitt i stan.

Samma dag som Stefan hade åkt till Sverige cyklade Marcus och jag ner genom hela stan, längs med Seine och vidare bortåt. Det var kallt men jättehärligt. Vi åt lunch i Quartier Latin och hade det härligt!

Här har vi just rundat Triumfbågen och poserar välbehållna framför kameran.

En dag åkte vi ut till Versaille och drog snabbt och effektivt igenom slottet där. Som en lite extra krydda fanns en utställning inne i slottet. Det var skulpturer av Jeff Koons som prydde vissa av dom stora salarna. Riktigt häftigt och befriande med kontrasterna mellan hans vrickade skulpturer och det vulgärt guldiga!

Jeff Koons är en amerikansk skulptör född 1955 som bor och verkar i New York.

Läs mer om honom här, det är det värt http://www.jeffkoons.com/site/index.html

Naturligtvis var jag tvungen att släpa med Marcus till Chez Louisett! Ett ställe man bara måste besöka när man är i Paris!

Han uppskattade besöket, även om den yngre Piafkopian av de två var lite närgången och rufsade honom i håret lite väl många gånger.

Vi åt en utsökt Lapin au moutard (Kanin i senpassås), översteservitrisen blåste i sin visselpipa, Gerard sprang som en vessla upp och ner i trappan med tallrikarna och korgen med dricks vandrade runt bland borden hela tiden.

Allt var som vanligt m a o! Och tur var väl det!

Edit Piaf for ever!

/Tinna

Nytt år - nya möjligheter!

2009-01-08T00:40:00.000-08:00

God fortsättning på er därute!

Ja, så kom då ett nytt år med smällare och fyrverkerier.

Det är spännande med nya år tycker jag. Vad skall hända, vilka möjligheter skall ges? Skall man vinna på lotto och bli miljardär och köpa en egen söderhavsö eller skall man lunka vidare i Paris?

Vilket straff - att lunka vidare i Paris.... alltså! :-)

Nej skämt åsido, så kändes det riktigt trevligt att komma tillbaka till Paris efter en dryg vecka i Sverige.

Vi kändes oss hemma när vi steg av flygussen vid Triumfbågen!

Efter julfirandet här i Paris åkte Stefan till Sverige ett par dagar före mig, så vi strålade samman i Karlskrona dagen före nyårsafton.

Vi firade en trevlig nyårshelg i Karlskrona hos Stefans bror och svägerska. God mat och långa promenader i solen stärkte oss till kropp och själ innan vi begav oss till Göteborg för att hälsa på syster, svåger och mamma.

Som alltid var tiden för kort i Göteborg och vi hann inte med att höra av oss till alla som vi skulle vilja.

Det får bli nästa gång - jag looovar!

I Göteborg bodde vi kungligt på tjusigt hotell. Marie hade uppgraderat oss till ett urflott rum på åttonde våning med jättebalkong och utsikt över hela stan.

Det var snällt gjort, tack Marie!

Vi njöt av god hotellfrukost och alla mellandagsreor i stan. En smaskig räkmacka med färska räkor på Palace slank också ner. Inte dumt alls!

Hos Mariann och Per var det trevligt som alltid. Vi åt middag hos dom en kväll med mamma och Jonas. Mycket trevligt och generöst som vanligt.

Vi åt svenska och franska delikatesser och pratade om Skinnet mest hela kvällen.

Vem var då Skinnet? Ja den som frågar kan få svar...

Det var kallt och isigt i Sverige, ungefär som det är här i Paris just nu. Kölden håller hela den här stan i ett järngrepp. Leveranserna fungerar inte, parker är avstängda och flygplatser har stängs. Låter som Sibirien, men det är Paris i minus 8 grader.

Dom är roliga fransmännen och franskvinnorna. Trots att det faktiskt är rätt kallt även med svenska mått, så kan man se att det trippas omkring i högklackade pumps till yllekappan. Men männen som normalt sett bara brukar bära halsduk till kostymen på vinterna har faktiskt satt på sig en yllerock, det såg jag igår.

Stefan och jag cyklade bort till Levallois för att handla. Som svensk man är så åkte långkalsong, raggsockar, vinterkängor och dunjacka på, och sen bar det ut i vintertrafiken.

Det som slog mig var att det fanns inga moppar på gatorna, det var nog för kallt för som.

Snön lyser vit på taken, än är det långt till vår!

/Tinna

Jouyeux noël et bonne année!

2008-12-20T10:26:00.000-08:00

Med detta collage över våra 6 första månader i Paris vill vi önska alla en riktigt

GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!

/Tinna & Stefan

Lucia, Lucia och efterbasar.

2008-12-20T09:54:00.000-08:00

Nu har vi haft Luciatåg efter Luciatåg i flera dagar - och efterbasar! Vet ni vad det är?
Det är en fiffig företeelse som gör att man får ännu mer pengar till kyrkans verksamhet.

Alltså, två veckor efter den ordinarie stora basaren, i samband med Luciafirandet, plockar man fram det som ev inte sålts på den stora basaren, och säljer det då!
Förra helgen hade vi totalt 7 föreställningar i kyrkan med Lucia och hennes tärnor samt en större Luciakonsert på söndagskvällen. I samband med detta halades det mesta fram igen, glöggen värmes och korven kokades. På så sätt så ökade vi på omsättningen en bit till.
Det låter kanske lite girigt, men det är inte. Det handlar om att pengarna vi får in kan vi använda för att hjälpa andra, och då är det inte girigt längre! Bara vettigt och bra för alla!

Ang Luciafirandet i Paris så är det ett måste om ni är i Paris nästa år runt den 10-15 dec. Kom hit och njut av ett Riktigt Luciafirande!
Jag vill passa på att berätta om vår otroligt duktiga kantor Agneta S och allt hennes fantastiska jobb med sina körer och allt turnerande under december månad. Jag undrar hur många människor i Paris som sammanlagt har sett dessa Luciatåg? Själv var jag på Svenska Ambassaden i måndags och där var ett mycket fint och stämmningsfullt tåg som framkallade känslor hos de flesta. Att det var "våra tärnor och gossar" och att man har hört och sett dom flera gånger spelar ingen roll. Man blir stolt över Svenska Kyrkan i Paris! Tack Agneta!

Förberedelserna inför vårt eget julfirande pågår med full kraft. Laxen är gravad, sillen är inlagd till och med köttbullarna är stekta och klara! Idag har Britt Marie och jag varit som Duracell kaniner! Vi har gjort massor!
Till och med bakat småkakor! Om någon för två år sedan påstod att jag skulle baka småkakor inför julen så skulle dom fått höra ett och annat.... Men nu är det bara självklart och dessutom kul!

I morgon kommer Marcus och det skall bli så roligt! Han stannar en hel vecka så vi hinner göra en massa kul tillsammans. Fira jul, cykla längs Seine, gå på caféer, äta god mat och annat som gör att man njuter så i denna stad.
Den 29/12 bär det av till Sverige på nyårsfirande och kortsemester. Skönt för man är lite sliten....

Bloggen tar julledigt fr o m nästa inlägg!

/Tinna

Julbord i Paris

2008-12-11T11:01:00.000-08:00

I förrgår kväll hade jag den stora äran att laga "une fête noël traditionell suedoise" för en samling svenskintresserade fransmän och ett antal svenskar. Totalt 58 personer.

Dom ville ha ett riktigt julbord med allt vad som tillhör samt ett luciatåg ovanpå detta.
Vi levererade deras önskemål efter bästa förmåga
Det var en spännande utmaning att hitta och laga svensk julmat i Paris. Men i ärlighetens namn kan jag erkänna att vi hade en hel del hemma sedan basaren Men jag kompletterade med en hel del hemlagat också som t ex en riktigt god kalvsylta a la Kerstin, mor min alltså. Gjord på fin kalvrygg och bog.
Min hemlagade brunkål var spännande, det hade dom inte varken sett eller smakat tidigare.

Stefan hjälpte till, han gravade bl a en supergod lax som gick åt som smör i solsken. Fransmän är tokiga i lax i alla former och särskilt i gravad.

Sillsallad, Abbas sillar, rödbetssallad, skinka och rödkål, glöggmarinerad älgstek med syltade kantareller, lite småvarmt med bl a Janssons frestelse på det, samt Ris a la Malta och dom goda Fig de Noël som kronan på verket.
Smör vörtbröd, cheddar och västerbotten!

Kaffe, pepparkakor och frukt sen kom Lucia och inte ett öga var torrt!

Luciatåget är kyrkans eget och dom är så duktiga! Dom flänger runt hela Paris i december och lussar överallt och är mycket uppskattade. Nu till helgen har vi fem förställningar på lördag här i kyrkan och två på söndagen. Dom är i stort sett fullbokade och kyrkan rymmer ca 200 pers!
Allt var väldigt stämningsfullt och fint och gästerna var så nöjda.

Kvällen blev sen och marschallerna flämtade lite blekt på gården när gästerna vandrade hemåt i vinternatten.... endast tomten var vaken.... nej, nej så var det inte!
Fast så mycket julstämning är det inte ute tycker jag, snarare vårkänning, när solen tittar fram, som den gjorde idag!

/Tinna

Besök på matmässa

2008-12-11T10:22:00.000-08:00

Häromdagen, i lördags eftermiddag närmare bestämt, var vi på en suverän mat- och dryckesmässa.

Vi hade fått två biljetter av Lena och Michel som talade sig varma för denna mässa. Vi förstod strax varför.

Salon-Saveurs som mässan hette fanns i en mässanläggning på gångavstånd hemifrån oss, vid Port de Champerret, så i tog helt enkelt en promenad dit. Vi fann en mat- och dryckesmässa som var helt imponerande. Det var utställare från hela Europa som bjöd på provsmakningar av både mat och dryck.

Olivoljor, skinkor, lamm, anklever, kryddor, ostar, vin, champagne och allt annat som gör livet intressant fanns till provsmak och försäljning. Liknande mässor kan man hitta i Sverige men då är dom oftast enbart för branchfolk och inte alls av denna kvaliten.

Vi åt, drack och handlade förståss en massa goda saker.

Av dessa italienska gentlemens köpte vi en stor bit av en supergod pressylta gjord enbart på delar från kalvhuvud inkl tungan. Låter kanske skrämmande för vissa men den var helt underbar. Kommer att serveras på kyrkans julbord!
Här poserar dom med en mortadella som vägde sina modiga 111.75 kg från början!

Den lilla grisen som har fått sätta livet till här vägde i levande livet 130 kg och nu utan ben och annat och i kokt samt rökt tillstånd vägde han bara 60 kg. Men, så god han var.....!

Porcetta hette grisen och kom från Bologna.

Av dessa herrar köpte vi rökt sidfläsk som smälte i munnen. Killen i den mörkare grå rocken frågade om vi var från Sverige.

Oui, sa vi, då sken han upp och sa aaah, Karlstad - svenska rallyt!

Han hade varit på rally en gång och tyckte det var så exotiskt.

Denna man lyckades med konststycket att sälja på oss alldeles för många flaskor av några goda bourgogner. Han var en mycket duktig säljare må jag säga..... Se så glad han ser ut!

I februari blir det leverans.

Nåväl mätta och glada vandrade vi hemåt med våra påsar.

I maj kommer mässan tillbaka och då skall vi ha med en Dramaten så vi får hem allt på en gång!

Läs mer om mässan här: http://www.salon-saveurs.com/

Kanske vill du komma ner i maj och besöka mässan?

Hör av dig, så går vi tillsammans!

/Tinna

På spaning i vardagen

2008-12-05T09:22:00.000-08:00

Att spana på folk är spännande.
Det finns många att spana på i denna väldiga stad. Överallt finns folk som man kan fundera över vad som gör, hur dom bor och vad dom lever av.
I förrgår kväll åkte Stefan och jag ner till 1:a arr och tittade på den hysteriska julskyltningen och på all kommers. Man blir rätt matt av att bara titta, och köplusten avtar i takt med att man åker upp och ner i rulltrapporna.

Vi tittade på lite julklappar som vi skall ta med oss hem till Sverige efter jul. Det var svårt för det är så mycket man vill köpa och allt går ju inte ner i en resväska. Nytt försök görs nästa vecka!
Hur som helst så bestämde vi oss för att lämna detta hysteriska varuhus och vandra hemåt. Vi hade inte avsikt att gå hela vägen hem , men vi började i alla fall att gå.

Kom upp till Les Halles, som är området där dom gamla saluhallarna låg förut. Dessa revs till alla parisarers allmänna irritation på -70 talet och ersattes med ett stort kommersiellt centrum som sträcker sig 4 våningar under jord. Här finns nu biografer, butiker, kulturhus och en massa andra aktiviteter. Saluhallarna finns numer söder om stan nära flygpltasen Orly. Området där heter Rungis och det har jag skrivit om tidigare.

Nya Les Halles är faktiskt rätt förfärligt tycker jag. Svårt att hitta i, rörigt och massor av folk som bara myllrar omkring. Man har svårt att koppla av och njuta av pulsen i stan. I stället håller man hårt i plånbok och handväska hela tiden.

Men här finns material för spaning.
Vi vandrade vidare längs med Rue S:t Denis och slank in i en FranPrix butik. Detta är en livsmedelsbutik som i vissa fall även har öppet på kvällstid och som finns i stort sett varje kvarter. Här kan man spana i kundkorgar!

Två killar handlade frukostmat, youghurt, pålägg och champagne.....
En äldre dam med vaggande gång handlade den dyraste hundmat som fanns i hyllan .... i Paris handlar man hundmat till sina älskade vovvar och absolut inte till sig själv.
En tjej i 25 årsåldern handlade lite skinka och ny färg till håret.....
En chic dam i högklackade stövlar och med den sedvanliga scarfen, stora handväskan och handskarna handlade mycket mineralvatten och en paket ägg.

Kanske inte så spännnande trots allt. Men en inblick, på plats, mitt i Paris.
Vi gled förbi i kassakön med ett paket kaffe, vilket var det enda som vi kom på just då, att vi saknade.

Vandringen fortsatte vidare och kom till slut förbi den legedariska restaurangen L`Escargot, namne med den stockolmska varianten. Vilken som är bäst av de två får vi ta som en utmaning och undersöka senare.

Klicka på bilden så ser du den stolta snigeln!

Efter vidare promenad tog vi till slut metron vid Louvren Rivoli och hem mot Courcelles med byte vid Charles de Gaulle Etoile.

På metron kan man också fundera över vart folk är på väg eller vart dom kommer ifrån. Och vad dom sysslar med.

Det är skönt att man har nåt att göra när man är ute på stan!
/Tinna

Lyckad bazar!

2008-12-01T13:11:00.000-08:00

Wow, vilken bazar vi haft i Paris!
Smockfullt med folk i 3 dagar och nytt rekord!

Man kan inte fatta hur alla frivilliga damer och herrar och ett gäng personal på 8 personer kan få till ett varuhus med bara svenska varor i en församlingssal i en kyrka i 17 arrondisementet mitt i Paris.

Allt som säljs kommer från Sverige med transporter i samma vecka. Förutom det som alla gulliga damer handarbetar och slöjdar under året förståss. Alla grejer skall in i frysar och kylar och på rätt plats. Man skall bära och kånka i trappor, man skall packa upp och pynta sitt stånd och sen skall dom stå där i tre dagar i folkdräkt och vara vackra och SÄLJA!

Livsmedelsståndet

Ljusståndet

Under läktaren säljs svenskt konsthantverk

Jag har skrivit förut men jag gör det igen - ni är guld värda, alla frivilliga!

I fredags kl 11 invigdes årets bazar högtidligen av Ambassadör Gunnar Lund och han var imponerad av det som mötte honom. Vi medverkar verkligen till att markera Sveriges närvaro Paris.

Efter det kom besökarna. Många fransmän som älskar ärtsoppa, glögg och saffransbullar. Dom handlar svenskt godis, gravad lax och löjrom.

Svenskarna som kommer handlar gärna förutom svensk julmat även julpapper och etiketter till julklapparna och ljus förståss. Fina svenska handstöpta ljus.

Och vad är en jul utan halmbockar?

...alla tog slut!

Studenter och aupairer gjorde pepparkakshus i förra veckan som jag skrev om. Dom tog slut på nolltid!

Vår lilla stad

Vi slet och jobbade och i gårdsboden serverades ca 30 kg köttbullar på spett, ca 300 liter glögg, ca 1000 varmkorv med bröd och drygt 300 liter ärtsoppa. I källaren serverades jultallrikar, kaffe och kakor och lika mycket glögg till.

Gårdsboden med bara svenska delikatesser, som korv med bröd, ärt-

soppa med varm punch och glögg.

Vad gör vi då med alla pengar som vi tjänar? Jo, med mer pengar i kassan, får vi får en större möjlighet att finnas till och hjälpa människor som behöver vårt stöd på ett eller annat sätt.

Allt från att erbjuda våra ungdomar, au pairer, studenter m fl, öppettider på kvällarna, så dom kan komma hit och träffa varandra, fika, surfa, skypa med mamma och pappa och känna att vi bryr oss om dom. Nästan som att vara hemma.

Vi kan göra luncher och utflykter för äldre personer som kanske inte har möjlighet att komma hemifrån så ofta.

Vi har en underbar verksamhet för små barn från -3 (som vi kallar dom) upp till förskolan. Och framförallt finns vi till dygnet runt för alla som kommer i svårigheter och som behöver akut hjälp på ett eller annat sätt.

Det är en fantastisk organisation att arbeta i. Jag känner att jag glädjer och hjälper människor varje dag och det känns bra. Oavsett om det är bazar eller inte.

En trött men glad husmor!

/Tinna

Traditioner skall man bevara!

2008-11-27T05:51:00.000-08:00

I dag är det dagen före en stora Julbazaren och jag är ledig! Det är en tradition att husmor alltid är ledig dagen innan bazaren.

En sådan tradition skall man bevara tycker jag!

Men den egentliga anledning till detta är att "mitt" kök är upptaget av en brigad av damer som tillverkar Janssons Frestelse för brinnande livet hela dagen. Därför är jag ledig. Mycket skönt att ta det lite lugnt en dag, mitt i denna hets.

Hela kyrkan sjuder av jul just nu. Granen är klädd, alla varor är uppackade och allt börjar bli klart. Det är förväntan i luften. Körerna tränar julsånger inför luciakonserterna och alla underbara frivilliga ser ut att trivas med vad dom gör. Det skall bli kul!

Häromdagen blev det lite kris med glöggen. Vi säljer hemgjord glögg i stora mängder och vi upptäckte att glöggen i källaren var inte gjord! Raskt inhandlade vi glöggbas, dvs vodka och därefter rödvin i stora dunkar. Vi säljer ca 300 liter glögg på tre dagar så det tar sin tid att tillverka detta. Fem villiga damer erbjöd sig att hjälpa till och jag var så nöjd med detta!

Jag instruerade damerna hur mycket kryddor som skulle ner i varje flaska och gav mig iväg ut och handlade. När jag kom tillbaka tre timmar senare var stämmningen hög i köket kan jag meddela! Glada skratt och pigga tjejer mötte mig. Dom hade utvecklat glöggkokningen så till den milda grad att jag häpnade.

Dom hade infört en löpande band princip och alla visste exakt vad man skulle göra. Tvätta flaskor, ta bort gamla vinetiketter, picka i kryddor i nya flaskor, sila bort dom ur gamla, mäta socker, mäta vin och till slut tappa upp i rena fina flaskor. Allt detta arbete resulterade i ett mycket kladdigt golv och dessa paranta damers fina skor var väl inte riktigt gjorda för att tåla socker, vin och vodka. Som lösning på detta problem trädde dom på sig vita plastpåsar på skorna och knöt om. Jag tog kort på denna underbara syn men har lovat att inte visa dessa kort på nätet...... Tyvärr!

Glöggen blev mycket god och den kommer att gå åt som smör i solsken. 300 liter!

Trots denna julstämmning så kan jag inte riktigt känna att det verkligen ÄR första advent på söndag. Det är lite märklig faktiskt.

Vädret här i Paris börjar likna nån form av svensk senhöst. Runt nollgradigt och lite ruggigt. Min röda dunjacka som jag skrev om häromdagen kom till användning i förrgår morse när jag skulle cykla iväg och handla. Det var riktigt bistert den morgonen, så den åkte på.

Men jag blev omcyklad av en kille i den vanliga vinterklädseln för herrar här i Paris. Kostym, halsduk och utan handskar Honom tyckte jag synd om.

Trots lite kyla och bistert väder så blommar det i vissa butiker. Jag hittade denna underbara blomsteraffär häromdagen. Här hade dom verkligen jobbat med utsidan. När jag hade tagit några bilder såg jag ägaren som stod en bit bort och rökte. Han såg så stolt ut över att jag fotograferade hans skyltning.

Jag gav en komplimang han bockade och såg nöjd ut.

Som kontrast till julförberedelser så har jag idag hunnit pluggat lite franska. Min lärare, Kristina kom vid niotiden och stannade två timmar och sedan pluggade jag på egen hand en stund.

Det är roligt att lära sig franska och det känns som det går bättre och bättre att prata. Meningarna blir längre och jag förstår ganska bra nu. Det gäller bara att våga använda alla ord man kan. Ofta gör jag meningarna alldeles för korta bara för att jag är lite för feg på att prata. Jag måste träna på detta.

/Tinna dagen före.....

Nedräkningen har börjat.....

2008-11-23T11:32:00.000-08:00

Julbasaren närmar sig med stormsteg. Alla puzzelbitar börjar falla på plats och den lussekatt som inte är bakad nu, får vara obakad. Eller bakas nån sen kväll efter allt annat......

Nu kommer alla frivilliga hit för att hjälpa till, basardamer, au pairtjejer, studenter, hemmafruar, hemmapappor, våra anhöriga och i år även en pigg grabb från Disneyworld. Dock ej Micky Mouse.

Igår hade vi verkstad och byggde pepparkakshus med 10-12 härliga au pairtjejer. Husen var i byggsats förståss och tjejerna limmade, dekorerade och skapade med godis och annat, dessutom hade vi en kul dag. Husen blev jättefina och dom skall säljas på basaren förståss.

Inpackade i vacker cellofan och med stora rosetter på, kan vi ta bra betalt!

Alla dessa hus tillverkades medans bulldegen slet sig för Britt Marie.

Britt Marie är en helt fantastisk människa. Hon kommer hit varje lördag och hjälper till med bullbak och annat som behövs. Hon är så duktig och hjälpsam och jag hoppas hon alltid vill fortsätta komma!

Idag har ett 30-tal frivilliga burit möbler, snickrat hyllor och dekorerat. Jag har lagat mat.... Alla måste äta och dricka kaffe med kanelbullar hela tiden för att jobba bra. Jag servar med detta och ser till att det finns mat och dryck hemma hela tiden. Ett tacksamt jobb måste jag säga!

I morgon kommer alla matvaror från Sverige som är beställda. En lastbil full, som skall lossas, stuvas undan och packas upp. Och på tisdag kommer frysvarorna. Det är en otrolig mängd varor som kommer hit och som skall säljas till helgen. Det är inte bara pepparkakshus som säljs det finns även fina handarbeten, julpapper, snören, löjrom, julskinkor, renstek, svenskt bröd, hemkokt lingonsylt, hemgravad lax med hemgjord hovmästarsås, hemgjord glögg, korv med bröd, hemlagad ärtsoppa, Västerbottenost, och svenskt godis bland mycket annat.

Allt hemgjort är verkligen hemgjort. Våra härliga frivilliga hemgör det mesta i sina hem som skall säljas. Dom är fantstiska!

Det skall bli kul att vara med om detta. Kom hit du med!

Bloggen kommer nog att ligga nere ett par dagar nu, men utförlig rapport kommer i alla fall efter bazaren - om man överlever :-)

Till ev frivilliga som läser vår blogg vill jag bara säga - vad skulle Sv Kyrkan i Paris göra utan er?

Ni är guld värda!

//Tinna med tomteluvan på sne

Kontrasternas stad

2008-11-20T11:31:00.000-08:00

Nu börjas det! Det blinkar och piper överallt i stan.

Det är julen som står för dörren. Fast mest står den utanför dörrarna till affärerna och blinkar i form av granar och girlanger.

Och än har det bara börjat men det övergå säkert till samma hysteri här, som överallt annars.

Vissa granar var mer orginella än andra. Dessa vita rimfrostiga Disneygranar blinkade i blått och var dekorerade med svarta kulor. Som kontrast stod lite kortare svarta luddiga granar bredvid.

I dom snofsiga kvarteren runt Madeleinekyrkan blommade julskyltningen i alla chica butiker.

Hos Fauchon, som är miljonärernas dagliga livsmedelsbutik glittrade det om anklevern och runt de pyttesmå svindyra marmelad burkarna föll konstgjord snö. Mycket orginellt.

Jag tittade in av ren nyfikenhet i detta mattempel, och det må jag säga, var en fin butik! Vackra varor och artig personal som bockade och bugade för alla som kom in.

Väl värd ett besök om ni har vägarna förbi Paris!

På hemvägen längs hela Champs Elysees nedre del fann jag i dag en jättelång julmarknad. Små vitmålade Friggebodar tätt ihop på båda sidor av gatan, bildar en enorm EU julmarknad. På varje hus sitter landsflaggor från varje EU land och däremellan stora blå EU flaggor. I husen såldes alla möjliga saker från Eurpas alla hörn. Det var bl a belgiska friterade bakverk, spanska viner och skinkor, leksaker och dockor från östeuropa, gymprodukter (!) från Sverige och ostron och champagne från Frankrike....!

Precis bakom alla dessa vita små hus breder en stor park ut sig, längs Champs Elysee och i den prunkar blomster rabatterna!
Stora buskage av krysantemum och små söta penseer bredvid gula och rosa primula. Vad skall man tro. Är det vår, sommar höst eller vinter?

Folk spatserar omkring i allt från lätta kavajer till minkpälsar. Man är lite förvirrad själv faktiskt. Så här års brukar man ju mest gå omkring i den röda tjocka dunjackan men den ligger i ett skåp här och lär nog bli liggande där också.

Förberedelserna inför vår egen julbasar fortskrider och nästa vecka kommer alla beställda varor från Sverige. En stor mängd frivilliga kommer att vara här hela nästa vecka för att packa upp, prismärka, bygga stånd och montrar och organisera i största allmänhet Jag skall hålla mig i köket och laga mat som vanligt. Alla skall ha lunch och kaffe hela dagarna.

Nästa helg smäller det. Då kommer förhoppningsvis tusentals besökare svenskar, fransmän, våra nordiska grannar och alla andra nyfikna för att äta julmat, smaka på svensk ärtsoppa, köpa svenskt julpynt och inte minst köpa svensk lax och svenska ostar!

Läs mer om vår julmarknad här: http://www.svenskakyrkanparis.com/

Nästa helg är det 1:a advent och det börjar bli dags att plocka fram adventsljustaken.

Frågan är bara vart man skall gå för att hitta vitmossan?

//Tinna i asfaltsdjungeln

Trafikkaos

2008-11-19T09:39:00.000-08:00

Igår morsevid 8 tiden, på min väg till marknadsgatan, var det ett fasligt liv i korsningen Rue de Courselles och Avenue Wagram.
Jag kom på min cykel och snek förbi bilarna på insidan som vanligt. Framme i korsningen var det gul blink som gällde! Därav kakafonin av signalhorn och svordomar!
Det var så roligt så jag var tvungen att stanna och titta på detta skådespel.
Ingen kamera..... Typiskt!

Polisen hade precis kommit dit för att reda upp detta kaos och på så sätt lugna alla hyperventilerande bilförare. Polisen hade inte fått kontroll på situtionen när jag kom, så allt var fortfarande kaos.
Alla bilar som kunde hade kört så långt fram som det bara gick. Men så fort det blev en lucka på 10 cm, kom det en moppe eller mc och trängde sig fram, vilket gjorde att bilarna stod kvar. Cyklande kollegor lekte med livet och gav sig in i kampen om liv och död och försökte tränga sig före mopparna. Det är något man inte bör göra. Om man förlorar så gör det ont!
Jag blev stående en stund för det var så kul att titta på detta gatuspel.

Rätt var det var, så fanns det en pyttelucka för en liten vit Smartcar. Han försökte krypa fram en liten bit och hade han lyckats komma förbi en annan Smartcar så hade det nog löst upp sig. Men se! Det såg den nitiskte polismannen och då var det stopp i lagens namn!
Den vita Smarten kom från vänster och då är man körd!
Inte ens ett litet undantag som skulle kunna lösa denna Gordiska knut göres av nitiska polismän i denna stad!
Nejdå! Hellre stegar man då fram i polisuniform, knackar på rutan till den vita Smarten och tvingar föraren att veva ner rutan. Sagde polisman kan då skälla ut föraren efter noter!
Detta medans trafiken fortfarande står still.

Jag insåg att det gick fortare att ta vägen över trottaoarer och övergångsställen - till fots! Man vill ju inte riskera att stå öga mot öga men den där uppretade polismannen!

Med livet i behåll kom jag fram till marknaden och kunde där göra mina inköp.

Foto: Marie Jonson Öberg

Hemvägen tog jag över Place de Ternes så jag slapp se eländet igen.

//Tinna
som strax skall njuta av en välförtjänt och god middag som Stefan skall bjuda på

Hammam - igen och en reflextion!

2008-11-14T09:44:00.000-08:00

Idag har jag varit på hammam - igen. Det är helt underbar företeelse.
Kvinnor i alla åldrar, färger och former vistas i varma ångande lokaler och skrubbas rena av bastanta damer med Savon Noir, en svart algtvål som inte luktar så gott.

Efter behandling och bad som pågår så länge man själv vill, bjuds man på sött starkt mint the med en söt liten kaka, allt medans man vilar ut på sköna madrasser i ett varmt och mörkt rum upplyst av stearinljus och med plingplongmusik i bakgrunden.
Jag hade dagen till ära även köpt till en välbehövlig massage. Damen smorde in mig i mandelolja och började knåda hela kroppen. Inklusive mitt nytvättade hår..... Här sitter jag nu på fredagskvällen med fett stripigt hår. Hon betonade att jag skulle inte duscha varken kropp eller hår eftersom mandeloljan är undergörande för både hud och hår. De ni!
Om jag står ut ända till i morgon innan jag tvättar håret så blir jag nog väldigt vacker....
Vill ni läsa mer om mitt hammam så finns länk här: www.hammam-medina.com.

Jag har skrivit om hammam tidigare, i augusti tror jag att det var. Förra gången var jag där med Therese, men denna gång var jag ensam.
Skönt att ha en ledig dag och få göra precis vad man vill. Vilken lycka det är egentligen.
Att få göra vad man vill och att känna trygghet i det.

På Metron på vägen hem satt en man som nog inte hade valt sitt liv frivilligt. Han hade ett par skor som var så trasiga så jag förstod inte hur dom kunde sitta kvar på fötterna. Han hade stora sår på anklar och vrister och fötterna var så smutsiga så jag har aldrig sett nåt värre. Byxor och jacka var alldeles blanka av smuts.
Själv var han långhårig och skäggig och hade svarta smutsränder på halsen. Han satt och sov mot rutan och jag undrar hur länge han hade suttit där. Trots att det var proppfullt på tåget så var det 8 platser lediga runt honom för han luktade något alldeles förskräckligt. Han kliade sig och skruvade på sig hela tiden i sömnen, förmodligen hade han löss.
Stackars man, tänkte jag. Undrar om han minns hur det är att vara ren och lukta gott? Undrar hur länge sedan han fick ett bad, fick sova i en säng med rena lakan, och undrar hur länge sedan någon sa ett vänligt ord till honom?
Man kan reflektera över livet på Metron - och att känna tacksamhet över självklarheter är aldrig fel!

Trevlig helg i alla varma hem!
/Tinna

Fredsdagen....

2008-11-11T06:10:00.000-08:00

I dag för nittio år sedan slöts fred i världen och första världskriget var över. Ett ohyggligt slaktande av millioner liv i skyttegravarna på väst -och östfronten var äntligen över. Med anledning av detta är det helgdag i Frankrike den 11 november varje år.

Dagen firas bl a med ett besök av den franska presidenten Sarkozy vid den okände soldatens grav under Triumfbågen, där också den eviga lågan brinner.

" Ni skall komma hem under triumfbågar ". Dessa ord yttrade Napoleon sedan han vunnit sin största seger vid Austerlitz år 1805. Följande år lades den första stenen till vad som skulle bli världens mest berömda triumfbåge.

Med Napoleons makt tog slut, och byggnaden blev inte färdig förrän 1836. Arc de Triomphe, som är 50 meter hög, är nu den traditionella utgångspunkten för segerfirande och parader.

Från Place de Charles de Gaulle strålar tolv avenyer ut, med Triumfbågen i mitten. Några bär namn efter beydande franska militära ledare, som Avenue Marceau och Avenue Foch.

//Stefan

Kalle och hans vänner del 2

2008-11-09T10:12:00.000-08:00

Idag har vi haft gåslunch.

Nio gäss på totalt drygt 28 kg serverades och avnjöts under mycket trevliga former.
Det gick bra och en kväll som denna kan man bara luta sig tillbaka och känna tillfredsställelse.

Alla som någon gång har gjort en gåsamiddag vet att det är mycket pyssel med detta. Gåsen skall stekas, kråset skall tas om hand och det skall kokas soppa eller sås.

Jag kokade inte svartsoppa. Där gick gränsen, men en god sås blev det av muskelmagar, hjärtan och levrar.

Utbudet av svamp

I stället för svartsoppa blev det kantarellsoppa och som avslutning en äppeltarte med valnötter och calvados

Klassiska tillbehör som hasselbackspotatis, brysselkål, rödkål, äppleklyftor och kokta katrinplommon skall det naturligtvis vara, och så även i Paris!

Man får leta en stund efter vad man behöver, men man hittar alltid det man söker!

Att klara detta själv är ju inte tänkbart, så naturligtvis var Stefan med och stöttade, liksom även den underbara Britt Marie som regelbundet kommer till oss för att hjälpa till med att baka eller göra nåt annat som behövs. Hon är en klippa!

Tänk, nu har man både med om att koka färska kräftor och gjort gåsalunch i Paris!

I eftermiddags, efter avslutat arbete, tog Stefan och jag en skön promenad genom en höstvacker Parc Monseau och sedan vidare mot Charles de Gaulle Etoile, nerför Champs Ellyse och tillbaka hem igen.

Skönt att bara flanera planlöst och titta på alla människor som ständigt är ute och rör sig. Vi slank in på den häftiga Peugeotbutiken på Champsan. Där visar dom bilar som är långt i från vår fina röda 306:a som står i Gbg och väntar på en ny ägare.

Peugeot 306 -00 röd, combi, mkt bra skick, måste ses!

Pris kan diskuteras vid snabb affär!

Snarare visar dom rymdskepp med fyra hjul..... Men det fanns pepparkvarnar till bra pris!

Vi hann med ett besök på Louis Vuittonbutiken också. Inget att handla idag, men en underbar affär med vackra saker att köpa om man har råd. En trappa upp hittade vi en jättefin bokhandel med vackra böcker.

Vi besökte även en institution i Paris; Maison Ladurrèe. En helt fantastisk restaurang, salon du the och butik. Kondis skulle man säga i Sverige. Men där stannar likheten. Titta in på http://www.ladurre.fr/ så förstår ni!

Här kan man köpa 12 små macarons för 22 Euro. Måste prova nångång.....!

Söta små kakor i en oändlig mängd olika smaker. Fransmännen är tydligen tokiga i dessa macarons för som säljs överallt, men det är nog bara Ladurree som gör dom "rätta"!

Vilken stad man bor i och vilket underbart liv man har!

Tack alla inblandade!

Nu väntar en lite försenad gåsmiddag här hemma. Det skall bli gott!

På återhörande från soffhörnet!

//Tinna

Kalle och hans vänner....!

2008-11-07T10:48:00.000-08:00

Jag behövde storhandla idag och i morse kl 06.00 fick jag skjuts till ett gigantisk stort partihandelsområde, stort som hela Täby skulle jag tro. Varför denna jämförelse? Vet inte. Men Täby är stort och detta område är jättestort.

Området heter Rungis och uttalas Rrrrrrunschisssss.

Hit kommer livsmedel från hela Europa till Paris alla 12 miljoner innevånare. Helt sjukt.

Vad sägs om:

20 hallar med blommor, 20 hallar med fisk, 30 hallar med kött, 30 hallar med fågel 30 hallar med grönsaker och ett trettiotal storcachar för specerier, viner och annat man kan behöva.

Varje hall är ca 6000 kvadratmeter! Jag ljuger INTE! Kan ni fatta hur stort det är? Om inte så läs här: http://www.rungisinternational.com/fr/rouge/lessentiel/index.asp

Jag var på jakt efter gås till söndagens gåslunch. För att vara korrekt så var vi faktiskt på Rrrrrungschisssss redan förrförra veckan för att leta gås. Då hittade vi en kille som sålde gås och vi beställde 28 kg av honom.

Idag var det dags att skörda. Gås.

Vi parkerade utanför rätt hall och gjorde entré. Denna gång kände vi oss "hemma". Vi var ju stammisar nu! Självsäkra styrde vi stegen mot grabben med hatten och vi fick ett stort leeende från honom när vi kom.

Ser lite hängig ut!

Phu, han kände igen oss! Kan betyda att han har gås till oss. Jodå, tre stora lådor med totalt 9 slaktade och plockade gåsar (som det heter i Skåne).

Herregud, verkligen kom i kapp mig! Dom skall fixas och stekas och serveras också..... 28 kg!

Efter betalning och en Café Noisett med croissant på fiket i hallen lastade vi in djuren i bilen och körde mot en av storcasharna där vi handlade tillbehör. Bilen full och hemåt!

Väl hemma kastade jag mig in i köket och började packa upp alla varor. Gässen låg i sina lådor och väntade på sin tur. Jag greppade en av de översta gässen och slängde upp honom på den stora skärbrädan.

Från ingenstans kom den plockade gåsens hals och huvud farande! Jag blev så rädd så jag flög bakåt och landade i diskmaskinen! Inte hade jag väntat mig att hals och huvud skulle vara kvar på gåsen med fjädrar näbb, ögon och allt.....Dessutom satt fötterna kvar. Och dom var smutsiga kan jag säga. Fy fasen. För att kunna steka dessa djur var det bara till att ta fram stora huggkniven och hugga av både huvuden och fötter. Kändes rätt otäckt faktiskt.

Hela skörden!

Sofie som är min företrädare som husmor kom förbi och hon erbjöd sig att stanna kvar och hjälpa mig att ta ut fåglarna. Ett sånt erbjudande tackar man ju inte nej till.

När Sofie gick så sa hon - "Detta var det äckligaste jag varit med om!"

Tack Sofie för att du stod ut och hjälpte mig!

Muskelmagen, hjärta och lever skulle tas om hand och kokas sås på. Mmmm!

Och vilken trevlig eftermiddag vi hade!

Till slut stod jag faktiskt där med nio nystekta gåsar och en mycket god såsbas som jag skall koka vidare på i morgon.

Vilken grej! Jag har aldrig varit i närheten av nyslaktade fåglar inte ens i Sätra Brunn och så när man flyttar till Paris då springer man på en massa underbara saker hela tiden. Det är så häftigt att uppleva mat på detta sätt - i en av Europas största städer. Man högaktat verkligen maten i detta land. Allt finna att köpa, nyslaktat, färskt eller fryst, till högsta kvalitet.

I morgon fortsätter äventyret och det skall tillverkas kantarellsoppa, äppelpaj och en massa andra tillbehör. Allt under tiden ett 30 tal glada frivilliga skall stöpa ljus, Britt Marie skall baka lussekatter, Helene skall koka knäck och kola och jag skall, utöver gåsen, fixa en enkel chilie con carne till middag på lördag kväll för de frivilliga.

På söndaglunch är det gåslunch!

På återhörande

/Tinna

Ny helg - nytt besök!

2008-11-03T13:03:00.000-08:00

Besöken duggar lika tätt just nu som regnet gjorde den gångna helgen.

Denna helg var det Maries tur att ta flyget från kalla gråa Sverige och ner till ett ännu gråare och kallare Paris. Just denna helg var det urtrist väder här. Annars är det faktiskt fortfarande rätt hyfsat varmt och skönt, men som sagt regnet öste ner i princip hela helgen.

Men åter till en underbart trevlig helg med väninnan från Stockholm.

Resenären möttes vederbörligt vid flygbussen som ankommer Charles de Gaulle Etolie. Efter en regnig promenad kom vi till rue Mederic och hem till Stefan som väntade med lite smått och gott.

Detta är inte rue Mederic om nån trodde det!

Fredagen tillbringade vi bl a på Louvren. Marie ville absolut se Mona Lisa och det kan man förstå. Trots att hon är liten och svår att se bakom skottsäkert glas, så är hon en upplevelse.

Marie och Mona Lisa

Efter en snabb promenad genom dessa enorma salar, ansåg Marie att vi sett nog och vi stämde träff med Stefan. Han hade under tiden rekat en bra lunchrestaurang där vi fick en god parisisk lunch med bl a sniglar och anklår.

Lunchen blev både lång och sen. Det höll upp en stund så vi tog en omväg genom kvarteren runt Palais Royal och där hittade vi en massa spännande affärer och konstgallerier. Häftigt!

Stol som vi kärade ner oss i!

Sen var det bara till att skynda hem innan marknaden stängde på rue Poncelet. Vi ville ha skaldjur till middag! Och det fick vi, ostron, krabba, räkor. Mums! Vi åt länge och väl och hade en härlig kväll hema hos oss.

När vi vaknade på lördagen stod regnet som spön i backen, men det hindrade inte oss från att åka ut till marknaden vid Clignancour. Denna lördag också!

Marie och Stefan i regnet

Ända sedan förra veckan har Stefan tjatat om att han ville åka dit och titta på dom sjungande Piaf-damerna på den underliga restaurangen Chez Louisette. Självklart kan man inte undanhålla någon denna upplevelse, så vi åkte dit.

Marie undrade nog vart vi var på väg. Inte hennes kvarter precis..... och inte våra heller!

Men vilken eftermiddag vi fick!

Kameran behagade fungera, så jag kan nu visa lite bilder från denna fantastiska restaurang med dess underbara personal. Håll till godo!

Interiör med permanent juldekor

Vi hann med en sväng på marknaden också! Mest fastnade vi för denna underbara kille som verkade ha bestämt sig för att ge igen!

Kanin, kanin, kanin kan ni inte sluta skjuta på mig!

På kvällen fick vi kontakt med en gammal kollega till Stefan med fru. Dom kom över på en drink och sedan gick vi ut och åt en god middag. Kenneth och Lotta var i Paris över helgen dom med, och det var jättetrevligt att träffas. Tyvärr blev det bara en kväll tillsammans, men vi får ses lite mer någon annan gång.

Söndagen visade sig från sin soliga sida! Typiskt när helgturisterna skall resa hem - då kommer det sköna vädret tillbaka! Vi hann med en löksoppa innan flygbussen tog med sig Marie mot flygplatsen.

Så var det tomt igen. Tomt och tyst.

Man tänker på allt som man inte hann med, allt som inte gick att göra för det regnade och allt som är så vackert när solen skiner.

Men vilken tur att det är kvar, för då har vi mycket att göra och se på nästa gång!

Det var så kul att ha en av sina bästisar här denna helgen också. Höra om vad som händer i Sverige och prata, prata, prata om allt och alla. Skratta och vara glada och lyckliga över alla härliga minne vi har tillsammans. Vi hade kort sagt en underbar helg!

Marie, kom tillbaka snart och ta med Lasse nästa gång!

Kennet och Lotta, jag hoppas vi ses igen i Paris!

Eder trötta med lyckliga

Tinna

Ludde 60

2008-10-28T12:59:00.000-07:00

Äntligen har vi firat vår kompis Luddes 60 årsdag! I och för sig så gjorde vi det redan i mars med en underbar festkväll hemma hos Ludde i Västerås.

Men nu var det dags för Ludde att kvittera ut födelsedagspresenten:

En upplevelsedag i Paris.

Vi som presentade med upplevelsedagen var Kjärstin och Bengt samt Stefan och jag.

Ett gäng andra vänner hade lagt ihop till en summa kontanter som räckte till flygbiljetten och en del annat under denna upplevelsehelg.

Hon är en klok kvinna som önskade sig enbart tulpaner och upplevelser i födelsedagspresent! Hon fick mycket av båda sakerna!

Som jag har längtat efter denna helg! Jag har cyklat runt i Paris varv efter varv och rekat och funderat på vad som skulle kunna vara den optimala upplevelsen för denna märkliga och underbara kvinna. Jag tror och hoppas att resultatet blev ganska hyfsat. Vi hade jättekul och vi fick stora doser av upplevelser.

Vi började med en cykeldag i Paris (förståss...) Hyrde cyklar och begav oss ut i rondellen runt Arc de Triumph. Jag är lite imponerad av att dom ville och vågade detta, för jag själv försöker undvika den skräcken.

Nåväl ner för Champsan och ut mot Seine. Många fotostop blev det för Ludde hade kamerna med!

Jag hade rekat en bra picnicplats och när vi kom dit så var den ledig just denna dag! Yippee, för det är bara ett sällskap som får plats där åt gången. Längst ut på fören av Ile de la Cité. Samma ö som Notre Dame ligger på. För att komma ut på spetsen på ön måste man passera genom en stor hängpil, men sen sitter man på bästa platsen! Mitt i Seine och utsikt över fyra broar

Där njöt vi av anklever som vi bredde på nybakat frasigt bröd med kniv direkt ur burken, färska hallon och fikon och goda ostar. Till detta drack vi champagne som köpt, just i Champagne. Turisterna på sightseeing båtarna vinkade och hejade. Vi vinkade tillbaka!

Till slut började det småregna och det blev lite ruggigt. Vi cyklade vi in i Latin Kvarteren och värmde oss på ett café. Det var lite kallt och vi frös efter att ha suttit på kajen.

Hemfärden gick via Les Halles, rue Rivolie och Louvren där Ludde ville fotografera pyramiderna.

En snabb vätskekontroll fick vi på ett café på rue Gabriel innan vi anlände hemmet.

Middagen den kvällen åt vi i Montmartre, där vi snabbt fick trevlig kontakt med gästerna vid borden bredvid. Mycket prat på engelska och franska och många skratt. Efter maten tog vi en lång promenad upp till Sacre Cour och ner igen. Vi hann precis hem med sista Metron!

Dag två skulle upplevas på en anrik loppis och antikmarknad som ni kan läsa mer om här: http://www.libertys.com/hist_se.htm

Alla bloggläsare, vet att jag var där för ett par veckor sedan med en kompis.

Där fick vi verkligen uppleva ett annat Paris. Vi vandrade genom små gränder med små små butiker som säljer allt man inte behöver, vi tittade på alla vackra saker och alla inte så vackra saker.

Helt plötsligt står vi utanför Chez Louisette! En liten trång och kitchig restaurang med personal som sjöng chansonger av Edith Piaf med sån inlevelse att man trodde att lilla Edith hade uppstått igen. Dom sjöng och serverade sina gäster i en salig blandning.

En bastant dam tog upp beställning på mat genom att spänna ögonen i en och fråga "vad skall du ha"?? "Lapin au moutard" darrade Kjärstin och jag fram, Ludde ville ha lammkotletter. En busvissling ljöd genom lokalen och den bastanta damen vrålar (jag överdriver inte) in beställningen, upp mot ett loft där Georgette i köket fanns. Han svarade med ett vrål han med. Sen var det bara att sjunga med i alla slagdängor som avlöste varandra. Om man inte sjöng kom bastanta damen igen och stoppade in en visselpipa i munnen och la av en vissling, pekade på en och uppmanade en att sjunga med.

Tre små japanska damer hade hittat dit och det blev mycket fotograferande kors och tvärs. Vissa bytte t o m mailadresser med varandra! Till sommaren kommer Vittinge att invaderas av japaner. Tro mig!

Vi stannade kvar på denna fullständigt knäppa restaurang hela em. Det var en upplevelse!

Efter lunchen som var mycket delikat när den väl kom in, så begav vi oss ut i vimmlet på marknaden där det såldes Dolce Gabana, Gucci, Dior, Lacost och andra märken... vi försökte pruta men det funkade inte så bra så vi åkte hem rätt tomhänta - men lyckliga!

Kvällen slutade för oss och Stefan på a´l Improviste 100 m hemifrån och en god middag.

Tack Ludde!

Nja nästa slutade - för Stefan drog i väg lite före oss tjejer, han skulle fixa nåt, sa han. När vi kom hem var han borta men efter två minuter kom han infarande i lägenheten med ett stort fat med ett dussin ostron på!

Klockan 22.30 en lördag kan man alltså ta älgklivet upp till Blvd Wagram, in på närmsta resto och köpa ett dussin ostron. Vilken stad!

På söndagen åkte damerna hem och jag gick till jobbet. Trött men lycklig!

Lycklig för att fått rå om Ludde och Kjärstin en hel helg och trött för att vi höll igång hela helgen. Men det var det värt!

Tyvärr la min kamera av mitt i helgen men Ludde och Kjärstin tog många bilder - hela tiden!

Tack goa väninnor för en underbar helg med er i Paris!

Eder tillgivna

Tinna

Trojaner - sånt skräp!

2008-10-28T12:50:00.000-07:00

Vi har haft trojaner i vår dator......
Hur trist som helst, man kan inte blogga, se på svt.se eller maila. Helt avskuren från omvärlden med andra ord!
Nej, jag skojar bara.
Men jag vill bara förklara varför det har varit lite tyst på bloggen.
Nu har vår IT expert i Paris - Mr J, fixat det hela och trojanerna är skrämda på flykten - för denna gång....

Mycket nöje med fortsatt läsning!

/Tinna

Normandie t o r

2008-10-12T13:24:00.000-07:00

Just hemkomen från en underbar helg i vackra Normandie. Vi hyrde en liten bil i fredags och begav oss nordväst ut från Paris. Lite oroliga över trafiken som sägs vara av det elaka slaget en fredags em, men innan vi visste ordet av så hade vi passerat Versaille och vi var på väg!

På rekommendation tog vi oss första kvällen till Etretat upp vid kusten. Vilken by! Helt ljuvlig. Ligger inbäddad i en liten bukt i Engelska Kanalen mellan två enorma klippformationer. Den ena sägs se ut som en elefant som sticker ner sin snabel i havet - jag vet inte jag...

På andra sidan om byn reser sig den andra klippan ur havet. Uppe på platån ligger en liten vacker kyrka och ett stort och mäktigt krigsmonument.

Ovanpå "elefanten" ligger en golfbana med en vidunderlig utsikt! Nåt för alla som vill kombinera ett par dagar i Paris med några sköna golfrundor, kanske?

Vi åt en supergod och mkt prisvärd middag i Etretat. Fyra rätter med ostron till förrätt, variation på tre sorters fisk till varmrätt, ost som mellanrätt samt valfri dessert, allt för 29 E per person. Servisen och presentationen av maten var alldeles fantastisk så detta kan vi varmt rekommendera!

Dag två tog vi avsked av Etretat för denna gång (vi kommer säkert tillbaka hit) och begav och med vår lilla bil väster ut längs kusten. Innan vi åkte tog vi en skön promenad upp till det vackra krigsmonumentet och njöt av utsikten och den friska luften. Det var 264 trappsteg upp och det kändes i benen.

Frisk luft och att "få titta långt" var en av orsakerna till att vi åkte iväg. I Paris är inte alltid luften så ren, och man kan ofta bara se max 100 meter framåt innan nåt hus eller stort monument skymmer vägen. Efter tre månader kändes det nödvändigt att byta miljö helt enkelt!

Vårt mål denna dag var att ta oss förbi Le Havre och ut mot landstigningsstränderna. Vi körde längs Normandies kust och skymtade havet längs vägen då och då. Vi stannade till i den lilla semesterorten Trouville, som ligger granne med Deuville, och tog en promenad. Vilket ställe! Strandpromenad med vackra hus, butiker och restauranger som kantade gatorna. Ett stort casino och en underbar skaldjursmarknad.

Vi var inte sena att utforska marknaden och som lunch köpte vi 24 st ostron och en flaska kallt vitt vin med två plastmuggar. Med detta i högsta hugg tog vi oss till närmsta parkbänk vid kanalen och dukade upp! Kan man ha det bättre....! Solen sken och det var 25 grader varmt.....

Efter denna lunch kändes det svårt att sätta sig i bilen, men vi ville fortsätta en bit till.

Vi hamnade så småning om i en liten by vid havet som heter Leon sur Mer, där hittade vi ett bra hotell. Vi körde in till grannbyn Luc sur Mer för att äta middag eftersom det var lite begränsat med restauranger i Leon.

På morgonen vaknade vi av att solen sken och det var lika fint väder igen!

In i bilen och vidare mot Juno Beach och Gold Beach. Två av dom stora landstigningsstränderna som spelade en avgörande betydelse i andra värlskriget. Det var mäktigt att stå på stränderna och veta att där kämpade bl a amerikanska och kanadensiska soldater för Europas framtid. Mycket gripande. Vi besökte även ett museum vid Juno Beach. Detta museum skildrade den kanadensiska insatsen och det var mycket intressant.

Tyvärr hann vi inte med Utha Beach och Omaha Beach, men det och allt annat som finns att se får vi ta vid andra tillfällen.

På stränderna fann det kvar rester av provisoriska hamnar och landstigningsramper från D-Day Svårt att tänka sig vad som verkligen hände där 6 juni 1944, när solen skiner och det är 25 grader varmt i mitten av oktober 2008....

Det man kan göra är att skänka alla dessa tappra män sina varma tankar och sin tacksamhet.

Efter en lunch med Moule Mariniere för mig och kalvhuvud för Stefan var det dags att bege sig hemåt mot Paris. Vi valde en stilla landsväg genom Calvados och den Normandiska landsbygden stället för att blåsa på på motorvägen, det var nog ett bra val för vi fick se många vackra byar och städer. Vi stannade i alla fall till på en gård och köpte en flaska Calvados och en flaska cider.

Det är många intryck och bilder på näthinnan så jag hoppas man kan sova i natt.

Bäst var nog lunchen i Trouville trots allt.....

//Tinna

Vardag och jobb....

2008-10-09T14:33:00.001-07:00

Ja då har man jobbat ett par dagar igen! Jag håller med chefen, det känns som man har semester för jämnan, det är bara det att man jobbar lite då och då. Ganska bra beskrivet faktiskt.
I går kväll var jag på Svenska Klubben på vernissage. Mingel med vitt vin och snacks.... och jättefina tavlor! Pastellteckningar med glada människor. Härliga färger och sköna damer.
Det är kul att ta sig iväg på lite tillställningar ibland. Både Stefan och jag har varit småförkylda i två veckor och då blir man hemma för mycket. Nej i går var det dags, ut i vimlet igen!
För ett par veckor sedan var vi på Sveriges Ambassad på mingelparty. Mycket trevligt det med.
Låter som vi bara minglar runt med ett glas vin i handen hela tiden - men se, så är det inte alls! Bara ibland....
I morgon har vi hyrt en liten bil och då skall vi bege oss till Normandie över helgen. Vi längtar efter frisk luft och efter att få "titta långt" I Paris kan man ofta på sin höjd se 100 meter framåt och det är jobbigt i längden. Ok om man står på nån av broarna över Seine så kan man få ett långt perspektiv, men att titta ut över ett fält eller ett hav har vi inte gjort på drygt tre månader och det längtar vi efter. Ut till havet, andas frisk luft och titta ut över landstigningsstränderna. Gå på de historiska stränderna och bo på nåt mysigt litet hotell. Det är ostrontider nu och i Normandie fiskas mycket ostron, så menyn är klar! Ååååh, det skall bli skönt med en helg på landet!
Foto och mer om våra äventyr i Normandie kommer nästa vecka!

Ha en skön helg själva!
//Tinna

Vad hände på min lediga måndag?

2008-10-02T12:31:00.000-07:00

Kanske är det någon där ute som undrar?
Jag kan berätta att det blev cykling! Idag igen...!

Konstigt nog så blir det så, man tar cykeln ner till stan och tror att man skall hitta på nåt spännande. Men - nej då. Där sitter man på hojjen och bara låter sig följa med i trafiken. Kanske lika bra det, för om man skulle få för sig nåt annat så få man kämpa motströms och bete sig illa.
Men under tiden man cyklar runt på alla gator och bara flyter med så ser man ju en massa kul saker i vardagen. Det är inte det sämsta!
Jag hamnade i alla fall så småningom vid Les Halles, i det område där dom gamla saluhallarna låg förut. Dom ursprungliga saluhallarna revs på 80 talet och det blev ett himla liv på parisarna. Ett nytt centrum byggdes upp, eller ner kanske man skall säga. Ett gigantiskt köpcentrum är byggt fyra våningar ner under jord. Biografer, teater, kulturhus, tågstation och en massa butiker trängs under jorden.
Ovan jord är det rätt fint faktiskt. Jag tyckte att det vara väldigt rörigt där första gången som jag var vid Les Halles, men efter ett par besök har jag hittat rätt. Det är rätt mysigt på sitt sätt där med. Mycket restauranger och caféer och en fin park med konst och många ställen att sitta på.
En stor kyrka, S:t Eustach, ligger mitt i smeten och runt den är det jättefint att sitta och äta sin nyss inköpa libanesiska rulle med god fyllning. Jag vet inte vad den heter, men god var den!

Efter detta lunchbreak, åkte jag ner till BHV ett stort varuhus som hade rea. Trodde att jag skulle göra fynd - men nej då! Det finns så mycket att köpa så jag får kramp. Kan inte handla nånting...! Kanske lika bra det, men det retar mig!

Till slut hamnade jag på H&M och där hittade jag en underbar lite mörkblå kappa som Iselinn skall få i 1-årspresent. Hon har redan fyllt år, men nu har jag postat kappan, så därför kan jag skriva om den. Iselinn är min brorssonsdotter om någon undrar.
Såna mörkblå kappor har alla små franska barn när dom är ute och leker i parkerna här i Paris. Dom ser ut som små minimännisor men dom är så söta.
Det ser inte så praktiskt ut, men det spelar tydligen ingen roll, man skall hålla stilen från barnsben! Iselinn kan ha sin kappa när hon skall hälsa på farfar, han skulle nog gilla det!
När jag kom hem på em hittade jag Stefan i sängen, döförkyld.
Synd om honom, han fryser och nyser, och nu tror jag att det har spridit sig till mig också.
Jag vill inte bli förkyld!

/Tinna

Funderingar en ledig dag

2008-09-29T00:23:00.001-07:00

Fick en ledig dag idag! Jobbade undan duktigt i går, så jag kan faktiskt unna mig en kompledig måndag i dag. Jätteskönt!

Sitter just nu med en kopp nybryggt kaffe, nybakt frasig baguette med en god ost samt ett glas juice och tittar på Gomorron Sverige på SVT Europa. För säkerhetes skull kopplade jag upp mig också....

Funderar på vad jag skall göra med denna lediga dag. Kanske ta mig till Castorama och köpa en gardinstång. Castorama är en trevlig affär som liknar en korsning mellan en vanlig färgaffär och ett mini IKEA. Där kan man köpa allt möjligt inom heminredning. Färg, tapeter, badrumsgrejer, kökskrokar, och 1000 olika lampor bl a. Det mesta som säljs är i väldigt litet format. Man kan se rätt tydligt i inredningsbutiker att bostäderna i Paris är oftast små, mycket små.

Det finns t ex affärer som bara säljer plastbackar! Det är ont om garderober och förvaring, så man köper sig helt enkelt ett par plastbackar på hjul och med lock, lägger ner sina saker där och in under sängen med dom.

På IKEA, som vi var på i somras, såg man nästan bara små, små köksbord och små soffor. Inga vräkiga hörnsoffor och inga stora matsalsmöbler. Nej pyttesmått och mycket praktiskt.

Man lever nära varandra i denna gigantiska stad. Det är nog därför som man är så artig mot alla man möter. Ibland blir man så förvånad när man blir lite lätt påsprungen och tillknuffad i metron av en yngling som kanske inte är svärmorsdrömmen precis. Han tittar på mig , ler och säger "Åhh, pardon madam!" Och dessutom ser det vissa gånger ut som han menar det...

Hur kan det komma sig att man ber så artigt om ursäkt och hälsar på varandra så vänligt överallt i detta land? Jag pratade om det häromdagen med en kompis och vi var rätt överens om att det har med ren överlevnad att göra!

Utsikt från Sacre Coeur

I en stad som Paris med 12 miljoner människor måste man ha helt enkelt ha lite artighetskoder som gör att man inte brusar upp och blir förbannad varje gång någon råkar stöta till en. Tänk vad som skulle hända i en fullsmockad metro på morgonen, om någon skulle bli förbannad och ge tillbaks när man har blivit lite knuffad. Storslagsmål! Nej, då löser man dessa konflikter innan dom har ens uppstått genom att säga "pardon madam" och sen kan man gå vidare och vara artig mot nästa person man möter.

Kommer man in i en butik och glömmer säga "bon jour", kan man förvänta sig en svart blick och ett syrligt leende. Kommer man då på sig att man glömde hälsa och säger bon jour ändå, då kommer ett vänligt leende och man får en god service. Dom är inte så långsinta som tur är.

Nu återstår fortfarande frågan, hur jag skall förvalta denna lediga dag? Inte mycket att fundera över egentligen - bara att ge sig ut! Det finns ju mer att titta på och att uppleva, än vad vi kommer att hinna med under våra år här.

Jag har en egen gata i stan!

Resultatet över dagen redovisas på denna blogg senare.

/Tinna

Bazarförberedelser

2008-09-25T11:29:00.000-07:00

Första helgen i december äger den stora bazaren rum här i Paris. Kyrkan invaderas av drygt 10 000 besökare under 3 dagar som köper allt vad man behöver för att fira jul utomlands. Möjligtvis kan det saknas julgranar, jag vet inte.
Häromdagen hade vi det första bazarmötet. Då kommer alla frivilliga damer som har jobbat med bazaren i flera år. Alla med sitt ansvarsområde. Dom har örnkoll på just deras stånd och det som behöver köpas in.
Vad som säljs är handarbete, presenter, ostar, julmat, papper och pynt, godis och en massa annat som behövs. Varje stånd har sina ansvariga och dessa damer beställer alla sina varor själva.
I kväll hade vi inköpsmöte för maten och i den gruppen ingår då även jag.
Vi planerade för dels gårdsboden där vi serverar ärtsoppa med punch, hemgjord glögg, korv med bröd samt i år även pannkakor med sylt och grädde samt kaffe och kaka. Men vi planerade även inköpen för matståndet, alltså det som säljs över disk och äts hemma.
Här finns finns det mesta till försäljning, gravad lax, rökt lax, sillar i alla tänkbara former och smaker, knäckformar, pepparkaksdeg, moneringsfärdiga pepparkakshus, senap, ketchup, glöggkryddor, rågkross, svensk sirap, rökat korvar, renskav, nyponsoppa, mandelbiskvier, knäckebröd, lingongrova, polarkakor och en massa andra saker.
Osten är en sån stor produkt så den har ett eget stånd. Ostmadamerna beställer själva från sina leverantörer. Det säljs oändligt mycket herrgårdsost, Greve, Västerbotten och Prästost. En och annan Svarta Sara slinker också med.
Det står fransmän i kö för att köpa svensk ost! I detta land finns hur många goda det som man i Sverige kallar dessertostar, som helst. Men det är ont om goda hårda ostar. Detta lystmäte kan vi på Svenska Kyrkan i Paris tillfredsställa under tre dagar i december! Vi säljer massor med ost och fransmännen står i kön och dreglar. Visst är det underbart!
Det beställs mängder med mat. Allt kommer ner på tisdagen samma vecka som bazaren äger rum och då skall det in i stora frysboxar och kylar som vi har i källaren.
Utöver detta så bakas det så kanelbullar och saffransbullar i stora mängder, men det har jag ju skrivit om tidigare!
Byggnationen av bazarstånden håller på hela veckan och allt verkar bli ett härligt organiserat kaos.
Som tur var åkte Stefan och jag ner förra året och besökte bazaren för att få en uppfattning om hur det ser ut. Det känns som det var bra gjort, för det är stort!
Har ni vägarna förbi Paris över 1:a advent så känn er hjärtligt välkomna!
Det ni inte hittar hemma det hittar ni här!

Men det är ju ett par månader dit och det kommer att hända mycket innan dess, i stan som aldrig sover!

/Tinna

Det stora kräftkoket.....

2008-09-21T12:18:00.000-07:00

Tinna och jag hade fått det stora förtroendet att koka kräftorna till Sv klubbens traditionella kräftkalas, som gick av stapeln i fredags kväll. Anmälda gäster var ca 100, och det hade införskaffats 80 kg levande armeniska kräftor. Vill med en gång påpeka att 80 kg kräftor är väldigt många små skaldjurskryp.

Kl 1500 tog jag köket i besittning tillsammans med klubbens ordförande som assistent. Tinna hade en aktivitet i kyrkan och skulle ansluta lite senare.

Klubbens kök kunde vi disponera fram till kl 1900. Kände dock ganska snart att jag behövde Tinna på plats för ytterligare assistans. Hon kastade sig på cykeln och anslöt omgående. Det kokades kräftor både högt och lågt. Eftersom djuren bör kylas ner omgående, gick backarna med nykokta in i kylrummet. Det visade sig dock att kapaciteten i kylen inte klarade denna mängd, den la helt enkelt av. Kris!

En krog i närheten, som klubben har ett visst samarbete med kontaktades och där fanns plats för en stor mängd. Resterande djur körde vi till kyrkan i Willes bil för förvaring över natten. Den bilen doftar kräftspad numer - tyvärr...

Framme på kyrkan kokades det ny lag som snabbt kyldes ner och in med ca 50 kg kräftor i kylarna.

Framåt midnatt kunde vi dra oss tillbaka med vissheten att kräftorna var i säkert förvar.

Trots detta sov vi oroligt....

Dagen därpå skulle alla djuren hämtas upp igen. Wille och jag promenerade till fots från reston till klubben med delar av koket. Parisarna sneglade och log när två glada svenskar drog en vit plastback på hjul längs rue Rivoli innehållande 30 kg nykokta dilldoftande kräftor.

Resten hämtades med bilen och kördes tillbaka till Klubben

På kvällen blev det stor kräftskiva med dans och klackarna i taket. Efter ett par danser gick Tinna och jag ut på balkongen och tittade bort mot det stora blå tornet. Tinna såg mig i ögonen, vi fixade kräftkoket, och livet är underbart.

Efter en sista dans tog vi metron hem mot Courselle.

Förresten, vet ni att kräftor från Armenien är allt från olivgröna till ljusblå?

Nu vet ni!

/Stefan

Maché de Sud ouest

2008-09-21T10:12:00.000-07:00

Idag har vi varit på en kul marknad. Bredvid Notre Dame, längs Quai Montebello, har under helgen ankproducenter, fruktodlare, osttillverkare, bönder och vinproducenter från sydöstra Frankrike samlats för att visa upp sina underbara produkter för alla kräsna parisare. Detta händer en gång om året och just i mitten av september. Parisarna vallfärdar dit i tre dagar och det kan man förstå för det var en mycket trevlig upplevelse!

Där kunde man provsmaka så mycket anklever som man orkade med, samt tillhörande söta goda viner! Det var anklever i alla tänkbara former, paté, rillette, entière mm mm.

Det var provsmakning i varje stånd, så vi åt och drack oss nästan proppmätta. Alla utställare var så otroligt vänliga och mycket stolta över sina produkter. Dom bjöd oss att provsmaka allt vad dom hade och pratade om sina produkter med sån stolthet så man blev nästa rörd.

Vilken underbar arbetsglädje!

Till slut köpte vi varsin baguette med hemlagad paté och getost och varsin plastmugg med vin.
Vi drog oss en bit bort längs Seine, där satt vi i solskenet och bara njöt av livet!

När man gick ner för trappan till kajen stod flickor och delade ut papperspåsar som man skulle ta med sig. Dessa fylldes sedan med äpplen, vitlök och druvor som man fick gratis. Underbart!

Vi handlade en massa goda saker som vi fyllde våra cykelkorgar med och sedan drog vi oss hemåt igen.

Men det blev en massa omvägar för vädret var så fint och soligt så det var skönt att vara ute. I ett gathörn stannade vi och kyssnade på ett jättebra jazzband som bara stod där och spelade. Dom var skitbra!

Sen fortsatte vi bort mot min favoritglassbar och åt ännu en glassros....

Vi cyklade upp till Montmarte och vidare ner mot Pigalle och Clichy. I Montmartre såg vi en kille som blåste ballonger och skojade med barnen samtidigt som han på huvudet balanserade en stor glasflaska innehållande vatten och levande guldfiskar!

Undrar vad han har fått det trixet ifrån, det var mycket ovanligt.

Men han var så go och glad och barnen skrattade högt åt hans trix med ballongerna.

Klicka på bilden så ser du guldfiskarna!

Till slut bestämde vi oss för att åka hem och laga mat hemma i stället för att äta ute.

Vi har just kommit hem och smaskar som bäst på ett glas vin, en suveränt god bondost och en underbart god korv. Allt inhandlat på marknaden i förmiddags

Anklevern och det söta vin doux skall vi spara till ett annat tillfälle!

Strax är maten klar och efter middagen tror jag att Stefan skall blogga om blå kräftor....

Den som läser får se!

/Tinna

Så kan det gå.....

2008-09-16T11:51:00.000-07:00

..... när man inte sköter sig.

I söndags tog jag en sväng på cykeln i si så där 5-6 tim genom Paris gator. Jättehärligt att forsa fram längs Seine en söndagsförmiddag och titta på båtar och människor. Just då visste jag inget om den tragiska olycka som skedde på lördagskvällen precis där jag cyklade fram.

Jag tog mig över Seine vid Pont de la Concorde och fortsatte blv S:t Germaine ända bort till Latin kvarteren, där vi var i fredags och åt grekiskt. Det är trångt och turistiskt där, men solen sken och det var 25 grader varmt så jag låtsades att jag också var i Grekland! Restaurangkvarteren i Latin är ett myller av dofter, människor och intryck, precis som på vilken charterort som helst - fast mitt i Paris!

Jag cyklade runt i flera timmar, tittade på spännande saker, vackra dörrar, som är en av mina favoriter, samt intressanta och ointressanta människor, åt glass på världens mysigaste glassbar mm. Beställer man en strutglass med tre smaker får man glassen som en blomma! Jättefint och smakar dessutom underbart. Jag beställde hallon, mörk choklad och grapefrukt, resultatet ser ni här.

Tog mig sedan upp till rue Mouffetard, där var vi i somras och där var så fint.

Jag ville se hur det är där nu, när det är fullt av folk i stan. Jo då priserna har gått upp! Vi åt en tre rätters menu i somras för 11 E , samma menu kostade i söndags 17 E! Men det är egentligen fortfarande bra pris för på La Fontaine var det riktigt bra mat.

Rue Mouffetard är annars en mysig gata med anor från medeltiden. Massor med små affärer, creperier och brasserier av olika nationaliteter. Mycket att se och uppleva!

Nåväl jag fortsatte ner mot Seine igen, där svängde jag in på ett café och tog en kycklingsallad och ett glas vitt vin. Något hände, för den salladen ville inte stanna kvar hos mig på nåt sätt.

Tog mig hemåt i maklig fart, förbi blomstermarknaden vid Pont Neuf och över Seine igen och till slut uppför Champs Elysse och hem.

DÄR hände det som jag väntat på hela eftermiddagen. Kycklingsalladen vände. Sen var jag däckad hela kvällen. Febrig, ynklig, illamånende, huttrig och - ensam....... :-(

Somnade vid 7 tiden och försökte sen hålla mig sovande resten av natten. Det gick så där.

Nu undrar jag varför det blev som det blev. Jag tror att det var kycklingsalladen. För inte kan det bero på att jag har haft rätt mycket för mig förra veckan på jobbet och att jag sen har gjort en massa roliga saker på min lediga helg?

Är det någon som tror nåt annat, så kommentera gärna!? Avgaser, otränad.... kom med förslag!

I går (måndag) hade jag till allt elände lovat 100 nybakta kanelbullar som skulle hämtas kl 12.00 och serveras på nån boklansering eller vad det var...

Jag ville dö när jag gick upp i går (trots att jag faktiskt fyllde år!) Men efter uppvaktning i telefon kl 6.45 från Stefan i Grekland, två Perrier, tre skorpor, en kopp te och två timmars sömn igen efter bullbaket, så var jag fit for fight fram på eftermiddagen igen!

Kl 19.00 kom våra kollegor från Sv Kyrkan i Köpenhamn på middag. Dom fick ankbröst med potatiskaka och Creme brulèe. Tack snälla Jimmy för all hjälp! Vad skulle man göra utan vänner?

Det är så tomt här hemma - längtar efter Stefan , men i morgon kommer han hem igen!

....och tack alla gulliga ni som mailade, facebookade, ringde och sjöng, skickade kort och brev igår, - det värmde mycket!

....en sån dag...!

2008-09-13T14:46:00.000-07:00

.... så säger alltid minsta lillbrorsan i Pistvakt när han har krupit ner i våningssängen på kvällen.

"En sån dag" För honom var nog allt han upplevde stort. I kväll känner jag samma sak, det har varit en stor dag.

Det blev en mer annorlunda dag, än vad jag hade tänkt, men förmodligen mycket bättre än det jag förutsåg.

Det kan man aldrig få reda på.

Jag hade tänkt att cykla ensam till en stor loppmarknad utanför Paris, vid Port de Clignancourt. Har hört talas om denna marknad och ville själv se vad det var för något.

På vägen dit stötte jag ihop med en av lärarna i Ecole Suedoise, hon hade inte heller något speciellt för sig, så vi åkte dit tillsammans. Bara detta är så befriande trevligt. Man träffar någon som man bara känner litegrann och berättar vart man skall och vips så har man fått sällskap! Vi tog metron norrut, till förorterna. Det känns som man kommit till nåt väldigt exotiskt land när man stiger av metron 10 minuter senare och kommer upp på gatan. Man möts av dofter, ljud, kläder, lösa hundar och ett myller av folk. 10 min med metron, och man är i en annan värld! Killar som grillar majskolvar i kundvagnar i gatukorsningarna, deras pappor som erbjuder Rolexklockor, Rey Ban solisar, Chanel parfymer och Louis Vuitton plånböcker, förföljer en tills man tröttnar och ryter ifrån. Då viker dom av.

Efter 100 meter börjar världens längsta marknadsgata. Jag vet inte om det är så men det kändes så i alla fall. Här säljs allt som finns att sälja. Mest "märkesvaror" som Converse, Adidas, Levis, Lacost, Ralph Laurent, Dolce Gabbana och många andra.....

Detta försökte vi passera så snabbt vi kunde, vi ville till loppisen!

Framme där hittade vi en alldeles otroligt charmig lopp- och antikmarknad. Vi flanerade runt och bara njöt av allt vacker vi såg. En affär hade bara gamla mycket välhållna kläder, alltså vackra handsydda spetsblusar, pärlbroderade långa festklänningar från 20 talet, underklänningar i siden med broderingar och spetsar. Vi höll på att aldrig komma därifrån.

Vi fortsatte längre in i denna oas av möbler, tavlor, lampor, småsaker, smycken, prylar, kläder och allt annat.

Området bestod av en massa små charmiga envånings hus som var byggda i kvarter och gatorna runt var marknadsgator. Vi stannade så länge vi kunde innan regnet tog över.

På vägen mot metron igen så var jag bara tvungen att köpa ett par RayBan till Jimmy. Han gav mig 10 e innan vi åkte och sa "köp en Rolex eller ett par RayBan för 10 e".

Jag tror att han ville testa min prutmån. Solisarna som jag dealade om, kostade från början 15 e och jag fick dom för 8.50 så det var nog rätt bra prutat. ReyBan som ReyBan - who cares...?!

Sen bar det av hemåt, precis när jag skulle gå av metron fick jag sms av Jimmy och en kopmpis som var på promenad med lånehunden Kasper och på väg upp mot Montmartre.

Ville jag komma dit och äta middag nånstans på kullen? Visst ville jag det!

Snabbt byte av kläder eftersom det blev lite kallt på kvällen, och ner till metron igen. Möttes upp utanför Moulin Rouge och sen gav Jimmy oss en guidning som hette duga.

Han känner alla små gator och gränder som sin egen ficka så han tog oss på en härlig promenad. Förbi Bistron där Amelie jobbade. Ni har väl sett filmen??? Sen vidare mot butiken där Amelie handlade. Har ni inte sett filmen - gör det! Amelie från Montmartre, alltså - en underbar film som jag kan rekommendera....

Vi tog oss upp till höga höjder, dock inte till Sacre Coeur, men väl till torget bredvid där alla konstnärer målar för lite bröd, ost och vin. Fast det är en myt. Dom jobbar visserligen på gatan men dom är mycket businessminded och vet vad deras tavlor är, och kommer att bli värda.

Dom är proffs.

Vi blev bjudna på ett glas vin av en av konstnärerna, som vi satt och pratade med en stund, sen gick vi vidare för att söka efter mat. Man måste inte gå så långt i Paris för att hitta matställen så vi valde ett mysigt ställe lite längre ner där jag fick en härlig Boeuf Tartar.

Mmm, gott!

Sen promenerade vi hela vägen hem.

Kasper var nog både trött, törstig och hungrig när han kom hem, men knappast kissnödig . Han har kissat på samtliga stoplar och bildäck i 18:e arr i kväll.

Skall nu sova och drömma sött efter "en sån dag"!

Tack alla inblandade för att ni har varit med mig!

/Tinna

Ingen träff....

2008-09-12T15:43:00.000-07:00

.... med påven i kväll. Jag kom lite sent så han var redan borta när jag kom. Däremot fick jag en trevlig kväll med Jimmy, Elna och hennes dotter Elisabeth. Vi träffades i Latinkvarteren bland alla andra miljoner människor som tagit sig ut denna ljumma sköna sensommarkväll. Vi strosade runt en stund bland alla restauranger och butiker. Det känns som man är på nån större semesterort när man är där, restauranger av alla möjliga nationaliteter, greker, spanjorer, libaneser, vietnam, mm mm.
Vi blev rätt brutalt indragna på en grekisk taverna med alldeles för hög ljudvolym. Vi åt jättestora grillspett med 2 sorters fisk, stora räkor, och mycket grönsaker. Till detta drack vi en flaska Retsina. Hu, säger jag bara.....

Efter maten gick vi bara planlöst omkring och njöt av en skön kväll med mycket folk och kvällsöppna butiker. Vi hittade en underbar bokhandel med fantastiska böcker, en väskaffär med dom snyggaste väskor jag har sett till ofattbart bra priser!
Elisabeth kärade ner sig i en brun ursnygg portfölj så mycket att hon t o m prutade 15 E för att få den! Hon blir nog snyggaste bruden i skolan med den!
Jag har lagt denna butik på minnet för dit skall jag igen!

Vid Tuilerierna hoppade vi på Metron för att ta oss hem och nu sitter man här och retar ihjäl sig på helgens oväsen från en lägenhet mitt över gatan. Varje fredag och lördag är det partaj i en lägenhet som tre killar har. Brudar som hänger över balkongräcket och bara tjuter. Varför gör man så? Har någon ett svar? Jo jag vet, man har kul....
Gendarmeriet vaktar påven, så dom bryr sig inte om tjutande brudar på tredje våningen.
/Tinna

Date....?

2008-09-12T09:41:00.000-07:00

..... mitt liv som gräsänka har just tagit fart.
Jag skall ner på stan om en stund och träffa påven!

Han är i stan och åker omkring i sin lilla popemobil och det kan man ju bara inte missa!
Han anlände på fm och har ätit lunch med Sarkosy i dag, senare i kväll har han en mässa i Notre Dame. I morgon är det en stor mässa utanför Invalid mot Pont Alexander och på dom stora gräsmattorna där. Det är jättemycket människor ute på stan och lite som en folkfest faktiskt.
Återkommer med rapport om hur det gick - fick jag träffa påven?

//Tinna

Gräsänka i Paris!

2008-09-10T14:14:00.001-07:00

Jaha, då är man gräsänka i Paris.
Vilken svindlande tanke! Tänk så mycket man skulle kunna göra som man avstår från....!

Stefan åkte hemifrån 4.30 i morse, han skulle till Grekland för att hälsa på Johanna som jobbar som reseledare på Skiatos sedan i våras. Jag är alltså ensam i denna stora stad och dessutom ledig i helgen så här kan vad som helst hända!
I kväll känns det så där lyxigt - göra vad man vill, äta framför datorn, ta ett glas vin, inte behöva diska. Det låter som Stefan är hustyrannen nr 1, men så är det inte. Det handlar väl mer om att är man två i en liten lägenhet tar man hänsyn till varandra, och det behöver jag inte göra nu när jag är ensam en hel vecka!

I dag efter jobbet gick jag hem och tog en välbehövlig dusch. Jag har idag bakat 380 kanelbullar - alldeles själv! Det är detsamma som 12 satser och det tog 6 timmar.... Duschen piggade upp men kaneldoften satt kvar i huvudet så jag cyklade ut en sväng lite planlöst. Var väl egentligen rätt hungrig men kände inte för att sätta mig själv på en resto och äta just i kväll. Annars är det absolut inget konstigt i att man sitter själv och äter. Damer som herrar, inga probelm! Man sitter i fred och tittar på folk, ingen reagerar över en ensam dam. Det är skönt!

Till slut cyklade jag ner till Monoprix vid Place de Ternes och handlade lite mat som jag lagade till. God färsk pasta med Karl Johanssvamp och några goda ostar med tillhörande italienskt vin. Så här sitter jag nu hemma i vår lilla lägenhet och funderar på vad man egentligen gör som gräsänka. Skall man verkligen sitta och blogga då??
Skall man inte vara på Lido eller Moulin Rouge och rocka loss? Tror inte det....!

Det skall bli en varm och skön helg i Paris, i kväll när jag cyklade hem vid 20.30 tiden var det 27 grader! Underbart!

Jag skall ägna helgen åt sightseeing, eftersom det är en oändlig syssla i denna stad. Man kan nog inte se och uppleva allt som finns, så jag är glad att jag har minst två år på mig att se så mycket som det bara går.

Håll ögonen på denna blogg, så får du veta vad jag har haft för mig i helgen!
//Tinna

Lite vardags bilder

2008-09-06T10:55:00.000-07:00

När man är ute på stan ser man mycket spännande, roligt, tragiskt och intressant.

Man fascineras av alla människor man ser. Alla är så olika. Det finns verkligen ingen likriktning i denna stad. Jag satt häromdagen på ett café vid Place de Clichy. Jag satt där ensam med en kaffe och bara njöt av folkvimlet vid 17-tiden en vanlig onsdag.

Man ser allt från uteliggare och tiggare till pimpinetta damer med skyhöga klackar på kullerstenarna. Dom trippar på som om dom var födda med dom där skorna på fötterna. Ungdomar med ryggsäckar och kartorna i högsta hugg som är på genomresa. Dom letar efter billiga vandrahem.

Mammor/nannysar/au pairer med trötta barn ser man överallt. Barnen är jättetrötta på eftermiddagen när dom skall hem. Dagarna är långa och man går i skolan även på lördagar här. Däremot är man ledig på onsdagar istället. President Sarkosy håller på att ändra på bl a detta. Han vill korta skoldagarna och ta bort skolgången på lördagar. Som alltid är det är si och så med mottagandet när det är nya förslag.

Vespaåkarna är en annan kategori som finns i stora mängder I onsdags kom en vespa förbi med en tjej som hade en stor hjälm med visir. Hon parkerade precis framför mig där jag satt på mitt cafée. När hon klev av såg jag att hon hade på sig svarta tights, kort svartvit kjol, svart sammets kavaj och röda halvhöga stövlar - åkandes på en vespa!

Snygga killar och äldre (snyggare) män åker lätt omkring på stora tunga BMW motorcyklar i kostym, små dyra loafers och skinnportföljer! Vart tog skinställen vägen?

Cyklisterna blir fler och fler. Borgmästaren har satt upp cykelställ var 300 meter i stan, så man kan alltid hyra sig en cykel. Helt suveränt men det finns vissa bilister som inte gillar detta. Man har på vissa ställen tagit bort en fil och ersatt med cykelbana i stället, detta retar vissa bilister som känner sig kränkta. Och man kränker inte en fransman!

Man ser människor från alla världsdelar och alla länder. Men en sak är gemensam på nåt sätt. Man är sig själv - sin egen. Man får vara precis hur man vill här, bara man är sig själv!

En sak som är ofta förkommande här är hundar. Vovvar överallt. I affärer, på caféer, under borden på restaurangerna, eller i speciella hundsalonger där dom blir rena och fina i pälsen för astronomiska kostnader. Där kan man handla märkeskläder till sin älskling och koppel med vackra glittrande stenar.

Denna vovve har nog inga dyra kläder men väl en husse som älskar honom. Mannen säljer tidningar vid Pont Neuf, hunden ligger alltid bredvid honom.

Såg resterna efter en picnic häromdagen. Såg väl inte ut som den mysigaste picnic men i all hast fick den kanske duga! Colaburken var nertryckt i en burk tonfisk. Vinkorken var nertryckt i flaskan, han hade nog missat korkskruven....

Bif även bild från min cykelväg längs Seine. Lugnt och fridfullt och med kluckande vatten.

Här kan man också ha picnic!

Lite vardagsreflektioner från Paris

/Tinna

Nu har vi sett henne...

2008-09-06T09:57:00.000-07:00

...Mona Lisa, alltså. Det är ju ett måste, att ta sig till Louvren, denna gigantiska byggnad som inrymmer världens största museum. I går var det lite småregningt och ruggigt så det var en perfekt dag för att gå på museum, tyckte vi. Sagt och gjort vi cyklade ner till stan, längs med rue S:t Honoré. Trafiken är mycket tuffare nu när alla har börjat jobba igen, så det var rätt trångt på vissa ställen. Måste köpa hjälm! Men fram kom vi, och cyklarna parkerades på en tvärgata.

In i kön som tog oss fram till Lovrens nya fantastiska entré som är en jättestor pyramid i glas. Rulltrapporna tog oss ner under jord där ljuset strilade ner genom glaspyramiden. Vi kände att det var nog läge att ta en Café creme innan vi tog huset i besittning.

Nu var vi redo för utmaningen - att hinna se så mycket som möjligt på en dag. Vi låg i rejält och vi hann faktiskt se väldig mycket, alla stora franska, holländska och italienska målare inkl den lilla grönskimrande Mona Lisa. Hon hänger för sig själv på en stor vägg med skottsäker glasvägg framför, omringad av beväpnade vakter. Hon är mäktig den lilla damen.

Övriga tavlor var minst lika fantastiska och det var en del som var helt otroliga. Det var verkligen en upplevelse att se dessa stora och små mästerverk.

Tavlan nedanför här var helt otrolig. Sidenklänningen skimrade så vackert att man nästa hörde hur den frasade. Fattar inte hur man kan måla så verkligt.

Stilleben fanns det gott om, alla lika mustiga och innehållsrika. Underbara färger och fantastiska motiv. Här kommer två prov på dessa mästerverk.

Klicka på bilderna så kommer dom mer till sin rätt!

En del tavlor var så gigantiska så man undrar hur lång tid det tog att få dom färdiga.

Napoleons kröning" var en riktig bjässe. Otroligt detaljrik och pompös men det var väl han med.

(Där ligger "den stora j-a tavlan" i lä.... för er som vet vad det är för en tavla!)

När vi tittat färdigt på tavlorna försökte vi oss på en avdelning med gamla skulpturer, men det kändes inte så nödvändigt att titta på alla dessa vita atletiska marmorgubbar i olika poser. Det kan vi ta en annan dag. Det finns ca 9/10 delar kvar att titta på, så i får återkomma dit flera gånger. Louvren är faktiskt världens största museum!

Vi cyklade hemåt i sakta mak. Svängde förbi Monoprix vid Place de Ternes och köpte några stora fina entrecoter, lite grönsaker och ett gott vin, sen hem och lagade till en snabb middag. Slötittade lite på webbTV och läste mail.

Sen somnade vi som stockar - efter en härlig dag!

Kanske fredag kväll...

2008-09-03T08:58:00.000-07:00

Den här typiska Bistro-förrätten intog vi en kväll i veckan.På en blandning av franska och engelska fick vi receptet av Le chef:

4 pilgrimsmusslor med skal
2 tomater
1 vitlöksklyfta
1 tsk dragon
1 tsk körvel
1 tsk bladpersilja
lite citronsaft, 2 msk olivolja
1 äggula, 1/2 dl vispgrädde, vispad
salt och svartpeppar

Ta bort skalen, hinnor och rom. Salta och peppra musslorna, därefter tillbaka i skalen. Strö tomattärningar över.

Blanda örterna med vitlök, citronsaft och olja. Smaka av med salt och peppar. Lägg ca en matsked på varje mussla.

Rör ut äggulan och tillsätt den vispade grädden. Klicka en sked över varje mussla och gratinera i ugn, 250 grader i ca 5 min.

Bon Appétit !

/Stefan

Lite ditt och datt.....

2008-09-01T08:51:00.000-07:00

Sen vi var i Champagne har det rullat på skall jag säga. En helg med arbete, och rätt mycket sådant kan tilläggas.
Vi har från och med i dag återgått till normalläge på jobbet. Sommartiden med vandrarhem och kortare öppettider är över. Nu börjar allvaret!
Skolan satte igång idag. Helt plötsligt fylls den lilla fridfulla innergården med glada barnröster! Här i huset kommer det att vara ca 60 st låg- mellan- och högstadieelever. Ute på stan i en annan skola går ca 60 svenska gymnasieelever som hör till Svenska Skolan, men som av utrymmesskäl är utlokaliserade. Dessa ungdomar hade sin introduktionsdag här i dag, och vi hade äran att laga lunch till dom.
Grundskolebarnen hade sin skolstart i kyrkan vid 9 tiden och efter den blev dom bjudna på en saft och sommarbakelse på skolgården. Jag cyklade till grönsaksmarknaden kl 7.30 i morse för att köpa hallon. Det var mysigt att komma dit så tidigt innan allt var riktigt öppet. Gubbarna var trevliga och pratsamma och det var soligt och varmt....

I fortsättningen skall jag inte laga mat till skolan, det var bara idag när dom var extra många här.
Till vardags har dom Micke i källaren som lagar skolmaten åt grundskolan. Han kallas för källarmästaren.....!
Jag kommer att laga lunch varje tisdag och vid vissa söndagar till våra besökare, samt vid andra tillfällen som kommer upp.
Jag har haft lite strul med inköpen tycker jag. Det finns ett överflöd av affärer i den här staden, så där är det ingen brist. Snarare så att det är svårt att hitta rätt. I fredags hittade jag en mycket bra affär. Det tar ca 7 min att cykla dit och det fanns stora förpackningar av det mesta - och billigt! Fri hemtransport, vilket underlättar!

Vår siste sommarpräst Björn åkte hem i går och jag fällde en tår. Han var en mysig prick som man bara gillade så där extra mycket. Han åkte hem till sin familj som i sin tur åkte härifrån för två veckor sedan. Lilla Saga blir nog glad när han kommer hem!
I dag började vår ordinarie kyrkoherde Elna arbeta. Det skall bli skönt att få lite kontinuitet i jobbet, och att inte behöva byta arbetskamrater igen.
Det är jobbigt att fästa sig vid en massa trevliga människor som sen bara försvinner.

Vädret har däremot återgått till sommar igen - skönt!
/Tinna

Bland druvor och stockar.

2008-08-29T09:28:00.001-07:00

I går var vi i Champagne! Vi var fyra personer som klämde in oss i Jimmys lilla bil och åkte på en heldag bland vinstockar, pittoreska byar och hängpelagonier.

Resan startade kl 8.30 och vi körde ca 10 mil till Champagne. Medhavd kaffe och macka vid vägkanten innan första provning kl 12.10.

Den blev hos en liten tant som hade ett hus med en skylt "Ouvert" utanför. (För er som inte kan franska så betyder det "öppet") Hon var troligtvis igång med storstädning för hon tog emot oss i rosa gummihandskar....Vi blev välkomnade in på hennes terass och vi fick provsmaka familjens cuvee tillsammans med en bedårande vacker utsikt över dalen. Drycken var väl ingen höjdare, men vi köpte två flaskor av ren artighet ändå.

Färden fortsatte via Route de Champagne mot Eperny. Route de Champagne är en vacker väg som tog oss genom spikraka vinodlingarna och små pittoreska byar överfulla med blommor! Mycket vackert.

Strax innan Eperny blev vi introducerade av Jimmys till hans "hovleverantör" Michel Liebart. Han hade en riktigt god och smakrik champagne som vi köpte flera flaskor av. In i bilen med kartongerna och vidare. Stefan hade sikte på en producent som heter Leclerc-Briant, så vi tog oss dit.

Lunchstängt! Vilken tur, för då fick vi också lite fast föda!

Efter lunch åkte vi tillbaka och fick en trevlig provning på en alldeles ny, ekologiskt champagne som inte ens Systembolaget har testat än. Om Anitra vill veta något om den, så kan hon höra av sig! Dom skall inte testa den förrän i slutet av september tydligen. Men vi har ett ex hemma nu!

Enl damen på LB kommer skörden troligtvis igång runt den 20 sept, men dom vill ha lite sol nu i slutet för att druvorna skall bli optimala.

Lerclerc-Briant är, enl Rikard Juhlin den store champagnekännaren, en alldeles utmärkt producent. Deras flaskor finns på Systembolaget, bara så ni vet!

I Eperny ligger även en av världens mest berömda champagnehus, Moet Chandon, vilket vi valde att inte besöka. Men det var en pampig byggnad!

Jimmy visade oss sedan sina vackraste platser. Vi åkte bl a upp till en gammal väderkvarn som står högst upp på ett berg. Den ägs av Mumm och verkade både obebodd och obrukbar, men så kanske det inte är.

Där hade vi en vidunderlig utsikt över dalarna med spikraka odlingar av Pinot Noir. Vi satt en lång stund och bara njöt av utsikten och av nypallade Pinot Noir druvor. Dom var inte riktigt klara det kändes. Men så goda ändå.

När man står mitt i skörden känner man sig väldigt långtifrån en regnig hösteftermiddag i november när man står i Systemkön för att köpa en box.

Nej, visst nej, vi har det inte så längre....

Men det blir faktiskt så att man skänker vinbonden en tacksam tanke när man dricker hans ädla dryck. Det är han väl värd!

När vi hade sett oss mätta på allt detta vackra, åkte vi ner i dalen och vidare mot den stora champagnestaden Reims.

En inte så pittoresk stad, men med en jättestor vacker katedral. Den ville vi inte missa, så vi gick in. Chagall har målat otroligt vackra fönster, dom måste bara ses! Fasaden på katedralen är enorm med många skulpturer och ornament. Katedralen byggd 1211 så den är faktiskt äldre än Note Dame, och mycket vackrare....!

I Reims ligger de flesta stora champagnehusen som pärlband. Veuve-Clicquot, Mumm, Louis Rodederer, Pipe-Heidseick, Laurant-Perrier och många många fler. Vi besökte faktiskt inte något av dom, vi hade en bit hem också.

Ca 13 mil senare anlände vi till Paris vid 21 tiden. In på en Monoprix vid rue Levis, för att inhandla lammkotletter, haricots verts, lite andra grönsaker, några vällagrade ostar och ett par flaskor vin. Sen hem och laga mat och bjuda chauffören och hans trevlige kompis på tackmiddag för en alldeles härligt, trevlig och intressant dag!

Innan maten tog vi ett glas champagne!

/Tinna

Regn och rusk!

2008-08-24T09:07:00.001-07:00

Det finns en oromantisk sida av Paris, och den kommer fram när det regnar. Fy så tråkigt det är då. Alla dessa annars så njutningslystna Parisare verkar tycka detsamma. Som blöta hundar drar dom sig undan och in under filten eller vart dom nu tar vägen. Caféerna är tomma, och man ser endast vilsekomna turister som måste vara ute i regnet, eftersom dom betalat dyra pengar för att komma hit.

Är det dessutom då en söndag i augusti så kan man lika gärna stanna hemma själv. På söndagar är de flesta butiker stängda och i augusti är t o m restaurangerna stängda! Helt öken alltså!

Vi cyklade bort till Eiffeltornet, där vi är lite lägenhetsvakter i sommar, i regnet. På hemvägen skulle vi handla lite middagsmat. Men tji fick vi! Inte en enda stor Monoprix, Franprix, Attac eller Champinjon var öppen! Dom heter så, mataffärerna....

Vi cyklade en lång omväg över Invalides och den mycket vackra Alexanderbron. Vi svängde vänster på Champs Ellysse, men t o m Monoprix på Champsan var stängd!

Hemma på vår granngata, rue de Courselle, hittade vi en Proxi, en liten närbutik, som hade öppet. Tack och lov! Därför blir det en hederlig spagetti och köttfärssås i kväll!

Så gott det skall bli!

Efter maten blir det till att kolla om det finns något sevärt på SVT Europa, men det är inte troligt, så antingen blir det fransk OS TV eller den underbara webbradion och en bok!

I morgon är det rundtur med Jimmy i alla storhushållsbutiker och på onsdag skall vi till Champagne!

Jimmy skall dit och vi får följa med! Mmmm, studiebesök på champagne hus, provsmaka och handla.

Läs mer om detta på denna blog!

/Tinna

Bilar, moppar och cyklar.....

2008-08-21T13:29:00.000-07:00

När man är ute i Paris och flanerar eller cyklar så bli man väldig uppmärksam på bilar. Inte bara dom som susar runt öronen på en i hög hastighet, utan även dom står parkerade utanför alla hotell, restauranger och varuhus.

Fram till idag har jag i Paris sett så många flotta och förmodligen svindyra bilar så det räcker för resten av livet tror jag.

Idag stod det en matt rostfri (!) och en knallorange Ferrari modell F1 utanför ett hotell i närheten. Häromdagen såg jag en svart helt matt Mercedes i den pyttelilla modellen utanför att annat flott hotell. Den såg ut som en liten bubbla i asfalten men var säkert mycket dyrare, den var så snygg!! Den hade inga markeringar alls, bara Mercedes stjärnor på fälgarna.... Helt matt, liten och svart. Så fräckt!
Staden översvämmas av BMW, Mercedes, Jaguarer, Bentlysar, RR, Hummrar och annat flott. Modellerna är inte dom vanliga man sett tidigare, bara en massa nya fräcka varianter.
De flesta av dessa flotta bilar är reggade i nåt arabiskt land. Undrar om dom är körda hit eller om dom kommer hit med flyg?? Jag tror inte jag vill veta...

En annan stor del av Paris fordon, är de stora svarta limousinerna. Dessa är ofta förekommande runt stora lyxhotellen med dom fina restaurangerna, samt vid dom stora varuhusen.

Dessa bilar och deras chaufförer har till uppgift att lämna och hämta utschasade kvinnor som har handlat så mycket så dom inte orkar ta sig hem med det dom köpt.

Ja, det går vi inte vidare in på, men märkligt är det...!

Utöver dessa flotta dyrgripar så översvämmas Paris av Smartcars. Gärna parkerade två och två i samma P-ruta. Ibland ser man en Smartcar som har parkerat på tvären i en ruta, om han inte fick plats på längden... Alla sätt är bra utom dom dåliga, som det ju heter!

Man parkerar gärna i en stjärnformation i en fyrvägskorsning. Det ser lite kul ut faktiskt! Som en utslagen ringblomma. Tolv bilar parkerade i en korsning med fronten mot trottoaren! Funkar inte i Sverige skulle jag tro...!

Övriga bilar i staden är många och buckliga. Små, små Peugeoter, Renaulter och en del Citroener. Alla buckliga och rispade.

Ett annat sätt att ta sig fram på är ju att åka moppe eller motorcykel. Det är poppis skall jag säga! Som gräshoppor far dom fram med livet som insats.
Alla som åker moppe har stora tuffa hjälmar med visir, medans alla som cyklar gör det helt oberörda utan hjälm. Man kan ana nån form av "ballfaktor" i detta. Förmodligen är de ballare att åka moppe än att cykla, men det är ju egentligen lika hårda trottoarkanter att ramla på?
Men när till och med cykelpoliserna far omkring utan hjälmar, så varför skall vi andra ha det..?
I morgon skall jag inhandla två stycken godkända cykelhjälmar! Det går vilt till i Paris trafiken!

Oj, klockan är mycket och skålen med Haribogodis är slut!

Dags att sova!
God natt i Sverige, Barcelona och övriga världen!
//Tinna

Vandrarhemmet stängt för säsongen

2008-08-19T10:30:00.000-07:00

Usch och fy vad det låter höstligt!

Men faktum är att vandrarhemmet hade sina sista gäster för i år i lördagsnatt. Sängarna är bortplockade, täcken är tvättade och lakan är manglade.

Stefan och jag har avverkat två arbetslag på 7 veckor och nu kommer det tredje gänget. Det ordinarie fast anställda gänget.

Först jobbade vi med Loa och hans fru och son i fyra härligt trevliga veckor. Sen åkte dom hem och då kom Björn med sambo, svärmor och lilla Saga och stannade i tre mysiga veckor. I dag åkte Ellinor, Margareta och Saga hem till Sverige, men Björn stannar två veckor till. Vi grät en skvätt allihop för vi har haft så mysigt ihop.

Utöver dessa personer har vi haft tre duktiga volontärer i spridda skurar. Man kan prata om personalomsättning här....!

Men nu kommersom sagt alla "gamla" tillbaka pigga och utvilade från sina respektive semestrar. Nu börjar en ny sida av jobbet. Det skall bli spännande att se hur det blir!

Hösten kommer att domineras av basarförberedelser vad jag förstår.

Förresten jag kan lika gärna passa på att informera om julbasaren som går av stapeln 1:a helgen i advent fred, lörd och sönd.

Varmt välkomna allihop!

Basaren här, är ett stort evenemang, man räknar med drygt 10 000 besökare på tre dagar. Många svenskar, men även många fransmän, kommer hit för att äta julbord, eller en skål rykande het ärtsoppa, dricka hemgjord glögg och framför allt köpa svenska delikatesser såsom, Västerbottenost, köttbullar, rökt och gravad lax, torkat renkött och korv med bröd! Dom älskar detta! Man kan även passa på att köpa fina svenska julklappar och svenskt godis.

Inför basaren skall det bakas kanelbullar, lussekatter, matbröd och kaffebröd i stora mängder. Nästan dagligen kommer det in snälla damer och anmäler sig som frivilliga i min bakjour.

Idag kom det in två pigga pensionerade damer från Sverige, som var på minisemester i Paris ett par dagar. Dom erbjöd sig att komma tillbaka i oktober i tio dagar och hjälpa till med bullbaket, bara vi kunde ge dom varsin sängplats och lite frukost! Sånt skall man inte säga nej till!

Tio dagar x 100 bullar per dag x två damer ..... det blir många bullar det!

Allt gott till er alla i Sverige och övriga världen!

//Tinna

Som en liten Saga......

2008-08-16T06:55:00.000-07:00

Detta inlägg skall handla om en av mina nya kompisar i Paris.

Jag har inte så många men denna vän är verkligen värd ett eget inlägg. Det skall handla om Saga, 4.5 år.

Vi har umgåtts i tre veckor nu och haft mycket roligt tillsammans. Hon har piggat upp oss lite till mans här med sin kvittrande skånska och sina förnuftiga kommentarer.

En dag t ex, så ville hon så gärna följa med mig hem, men jag var nog lite avvisande för jag skulle iväg ett ärende och Stefan väntade på mig. Men jag förstod på Saga att det var nåt viktigt hon hade på hjärtat, så jag sa Ok då, två minuter - vad är det du vill göra där uppe? Hon stod och kramade nåt som hon hade i handen, så vi gick upp i alla fall. När vi kom upp till vår lägenhet sa Saga: Jag vill bjuda dig på kalas - vi skall äta lite knäckebröd, det har jag fått tag på alldeles själv! Raskt fick jag sätta fram lite smör och apelinjuice, och så hade vi två minuterskalas!

Är det nån som har haft två minuterskalas nån gång? Prova - det är trevligt! Och knäckebröd är riktigt gott, när man blir bjuden på det från hjärtat!

Sagas mamma heter Ellinor och hon väntar barn. I oktober skall Saga bli storasyster. När man frågar Saga vad bebisen skall heta, svarar hon snabbt! "Om det blir en flicka skall hon heta Tinna-Therese, men om det blir en pojke skall han heta Sixten"! Therese är en annan kompis som sommarstädar här hos oss. Saga älskar oss båda! Vi är så hedrade över detta namnval!

I dag har Saga, Björn och Sagas mormor, Margareta, och jag varit i Tullerierna (Saga säger detta så vackert på klingande skånska...). I Jardin des Tuileries som det egentligen heter, finns ett nöjesfält över sommaren, där kan man åka karuseller, slänggungor, radiobilar och annat som rör sig. Saga ville att vi skulle åka dit så jag skulle få prova på att hoppa studsmatta! Det var jättekul! Vi hoppade på varsin matta, men Saga var mycket duktigare än jag, för hon kunde landa på rumpan och hoppa upp på fötter igen. Det kunde inte jag....

Sen lyckades hon övertala mig att åka det stora Pariserhjulet. Trots att jag hade lovat henne att jag skulle INTE åka Parisehjulet. Men Saga ville så gärna, och hon är svår att motstå...

Så högt det var! Men vilken utsikt man fick över hela Paris!! Nu behöver jag inte ta mig upp i Eiffeltornet, för nu har jag sett Paris från ovan.

På tisdag skall Saga åka hem till Sverige och då blir det tomt här. Jag kommer att sakna hennes glada humör, och hennes goa kramar. Hoppas hon kommer och hälsar på snart igen!

/Tinna

Vélo.....

2008-08-13T08:37:00.000-07:00

I veckan har jag köpt en ny cykel. Jag har haft örnkoll på " Le bon coin " som är Frankrikes motsvarighet till " blocket " i Sverige. Plötsligt fanns den där. " Beau vélo style hollandaise retro quasi neuf "; svart, sex växlar, korg på styret, och såg jättefin ut på bild.

Jag kastade mig på telefonen och ringde, annonsören bodde en bit utanför Paris, men objektet var fortfarande till salu. Vi bestämde att träffas utanför Gare de Lyon påföljande dag.

I detta myller av folk utanför stationen stod en man med en svart cykel och spejade. Jag gick fram och presenterade mig, provkörde en sväng och affären gjordes upp.

Glad i hågen över mitt kap, cyklade jag hem på min svarta damcykel med korg fram och sex växlar. Det tog nästan en timma.

Kan också tillägga, att cykla är ett suveränt sätt att sig fram på i Paris.

/Stefan

Bullbak och storkok

2008-08-11T12:40:00.000-07:00

I vårt stora kök finns goda möjligheter att laga mycket god mat och baka många härliga bullar. Härom kvällen fick jag hjälp av Therese med att baka jättemycket bröd. Vi gick loss på 4 satser grahamsbröd, 4 satser vitt lantbröd och 3 satser kanelbullar!

Här kan man baka hur många bullar som helst. Det går åt skall jag säga. Till julbazaren skall det dessutom finnas uppåt 3000 bullar i frysarna, så man får börja i tid! Jag har bakat 21 satser sedan jag kom ner, så jag har just börjat.....
Alla som kommer ner och hälsar på oss, borde antingen ha med sig några påsar med hembakta bullar från Sverige eller vara beredda på att baka ett par satser här nere! Vilket, får man välja själv! :-)

Under tiden vi stod med deg upp till armbågarna, lagade Stefan en god middag åt oss. Therese hade köpt lax på marknaden och den bjöd hon vänligt på.

Vi bakade och Stefan lagade middag, perfekt för oss alla! Vi fick pocherad laxfilé med hollandaisesås och små fina hericots verts samt kokt potatis. Svenskt och gott! Ett svalt rosévin satt perfekt till maten!

I kväll har jag förberett morgondagens lunch som blir svenskt hederligt dillkött med kokt potatis. Det tror jag går hem hos våra kära besökare! Jag provlagade ett par portioner nu i kväll, dels för att testa, och dels för att vi skulle få provsmaka lite. Det var så gott! Mmmm, lagom propotioner mellan, salt, socker, ättika och dill. Jag tycker nog att jag hittade den perfekta balansen! Som dessert skall jag göra små äppelkakor i portionsformar med sedvanlig vaniljsås.

Det är så kul att få laga mat i Paris! Man strosar bort till rue Poncelin för att titta på den dagliga marknaden och se vad dom har att erbjuda. Tyvärr är det lite dyrt på just denna marknaden, så efter att ha tittat och funderat och kanske köpt något prisvärt hos grönsaksmannen, styr man gärna stegen mot Monoprix, eller det ännu billigare Franprix. Man rullar runt med sin lilla dramaten i hasorna och känner sig som vilken fransyska som helst. Sen är det bara att traska hemåt och börja skapa. Tänk att man får vara med om detta! Härligt!

Förra lördagen åkte Stefan och jag till marknaden vid Barbés. Där var det billigt! 1 euro/kg för det mesta. Kvalitén kan vara lite si och så här, man får helt enkelt vara uppmärksam , så man inte bara får ihåliga avocados med sig hem....

Det finns många marknader över hela Paris, när vi är ute och cyklar upptäcker vi marknader lite härochvar. Fransmännen handlar ofta och gärna på marknader och kompletterar i dom stora matbutikerna. Det finns ett enormt utbud av varor i butikerna. Massor med färdiglagade produkter som har riktigt bra kvalité. I Paris är ofta lägenheterna ganska små med dåliga kök, men eftersom parisarna ändå vill äta gott, så finns detta stora utbud av färdiga rätter.
Man slås av att det äts överallt och jämt och ständigt i denna stad. Restaurangerna är nästan alltid fullproppade med folk och serveringar finns det precis överallt. På vilken liten bakgata som helst ligger minst två-tre restauranger av skiftande slag och nationalitet.

Om detta kan man skriva ett eget inlägg i bloggen och det tror jag att jag gör nån annan dag!

Nu är önskar jag en riktigt god natt och dröm vackert!

Versailles

2008-08-07T09:31:00.000-07:00

I måndags, när vi båda var lediga, bestämde vi oss för att åka till Versaille. Vi packade en väska med picnic, som bestod av baguetter med paté och Brie samt en flaska rödvin. Vi tog metron från vår hemmastation Courselles till Bir Hakeim, och därifrån med ett RER-tåg till Versaille. RER-tåg kan jämföras med Stockholms pendeltåg, men, med en stor skillnad, tågen är inte nedklottrade.
Efter ca 20 min var vi framme. Det visade sig att Versaille är en liten stad med slottet och trädgårdarna i dess utkant. Vi hade bestämt oss för att strosa omkring i parkerna denna dag, och ägna oss åt slottet vid ett annat tillfälle. Det var gigantiskt med alla statyer, dammar sjöar, planteringar och framförallt dessa enorma fontäner.

Vid lunchtid slog vi oss ner på en bänk och dukade upp vår medhavda matkorg. Det är just vid sådana tillfällen man får nypa sig i armen. Vi är här och nu, och sätter tänderna i en fransk lantpaté och blickar samtidigt ut över Versailles.

Efter lunch tog Tinna fram sitt skissblock och lät inspirationen flöda, motiv saknades sannerligen inte. Själv tog jag en välbehövlig siesta.

Efter många timmar och trötta ben tog vi oss in mot Paris igen. En dag som denna ville vi avsluta på lokal. Färden gick mot St Germain, en stadsdel som blivit en favorit. Där ligger Café Flore, där satt bl a J-P Satre och grubblade över existentialismens filosofi. Vi hamnade på en resto precis bredvid; Le Petit Saint-Benoît. En terrine på pilgrimsmusslor och Champagnegelé, lammkotletter och som avslutning den sedvanliga Créme Brülée

En dag av nya upplevelser började gå mot sitt slut. Rejält trötta stapplade vi säng vid midnatt.

Blixtar och dunder och oanständig klädsel

2008-08-07T03:40:00.000-07:00

I natt har det åskat, riktigt rejält dessutom. Vaknade vid 5 tiden i morse och trodde att kriget hade kommit. Blixtar lyste upp himlen och det smällde nåt fruktansvärt. Sen kom regnet. Ett skyfall som spolade rent hela Paris - men det var välbehövligt. Här är rätt skitigt på trottoarerna faktiskt.

Låg en stund och lyssnade medans ovädret avtog, hann nog precis slumra till, när nästa våg kom. Nytt skyfall och nya blixtrar med tillhörande muller och dån. Ovädret höll väl på en och en halvtimme och det är länge för ett åskoväder tycker jag.

Jag brukar nog tycka att åska är lite läskigt, man vet ju aldrig om och var det skall slå ner eller om strömmen skall gå. Men att ligga lite småsömnig mellan dröm och verklighet här nere, var inte så farligt. Jag tänkte att det är tur att Eiffeltornet och Sacre Coeur finns - vi bor ungefär mittemellan dom två höga punkterna, så vi klarar oss nog. Och det gjorde vi!

På dagen var det väldigt varmt och kvalmigt, man kunde ana att det skulle braka loss. Vi var i Parc Monseau hela eftermiddagen. Stefan satt på sin vanliga bänk och läste medans jag låg i skuggan på den svala gräsmattan med min Liza Marklund och läste. Parken var som vanligt full av folk men man blir inte störd av det. Tvärtom, det finns alltid nåt att titta på.

Jag hade tidigare noterat att vissa modiga damer solade i bikini i parken, så jag tog modet till mig och iklädde mig baddräkt under kjolen och linnet i går. Väl framme på filten korvade jag av mig kjolen och linnet och la mig lite diskret under ett träd i min baddräkt.

Där låg jag väl en timme eller så med min bok, innan en vänlig uniformerad dam kom fram och upplyste mig om att så fick jag minsann inte ligga. På med kjolen!

Jag bad tusen gånger om ursäkt på bruten fransk-engelska och förklarade att jag inte hade förstått och att jag var från Sverige mm mm. Hon bara log lite överseende och stod väntande kvar tills jag hade krånglat på mig kjolen. Sen önskade hon mig "bon journée" och gick därifrån.

Där fick man lära sig nåt - visa aldrig låren i en fransk park.

For ladies only

2008-08-06T14:06:00.001-07:00

Av skäl som ni kommer att förstå blir det ingen bild vid detta inlägg....!

I går var jag på Hammam med Therese.
Vilken grej! Therese är en go tjej och nyvunnen kompis i Paris som jobbar hos oss, men vill nog helst av allt vill dansa.
Hon föreslog i alla fall att vi skulle gå på hammam. Vi hade tänkt att besöka hamman i den stora Mosken i Paris, men på tisdagar visade det sig att det bara var för herrar där, så därför snokade vi upp en annan anläggning i 19:e arr. Ett fräsch badhus med mycket orientalisk mosaik och plingplong musik i högtalarna. Vi betalade in oss och fick varsin badrock, en handduk, en liggmatta och en liten burk med savon noir. Det senare var en klutt i en plastburk som var gråsvartbruntläbbig och luktade ruttna alger eller nåt. Säkert mycket nyttigt, tänkte jag.
Vi blev hänvisade hit och dit för att klä av oss och förbereda oss i olika rum och till slut kom vi ner i själva badanläggningen.
En varm och gosig miljö, där kvinnor i alla åldrar, former och färger hasade omkring i bikinbyxor, ingnodda i svart illaluktande tvål.
Vitsen var att man skulle hasa omkring mellan olika temperaturer. Hett, fuktigt, torrt, varmt och iskallt.
Ibland skulle man svettas floder i den varma hammamsalen, där var ångan så tät, så man såg absolut ingenting, underbart skönt. Sen skulle man växla temperatur och luftfuktighet och flytta sig till den torrare suanan, som var en riktig äkta träbastu och som doftade skidsemester och ont i knäna.
Sen skulle man lägga sig på den heta marmorbänken. Den var bäst! En ljuvlig stor marmorhylla på säkert 10 kvm, där hasade man upp på upp sin virkade matta som man fått, och lät värmen strömma in i rygg, axlar och nacke. Här låg man och väntade på att man skulle få sitt nummer uppropat, då begav man sig till dom bastanta damerna.
Först blev man avspolad från den svarta tvålen med slang i lagom skön temperatur, sen fick man lägga sig på en skön brits. Där började den bastanta damen att köra bandslip! Åtminstone kändes det så. Ett par skrubbvantar modell sandpapper/grov och sen gav hon sig på hela min kropp det värsta hon kunde. Bort med alla döda och levande hudlager och fram med babyhyn! Gud så skönt det var! Man blev alldeles rosig och mjuk.
Efter en välbehövlig avspolning, fick man återigen lägga sig på den varma marmorbänken för återhämtning.
Sen var det dags att glida ner i den svala piscinan. En underbar skön orientalisk bassäng med jetstrålar som masserade det som var kvar av kroppen.
Sen fick man fortsätta att basta, eller ånga sig i hammamrummet eller göra vad man ville, hur länge man ville. Skrubba fötter, göra egen ansiktspeeling, packa in håret, eller vad som helst.
Ni vet ju att det är massor man kan hålla på med om man bara har tid - och tid skall man ta sig!

När vi var nöjda med vårt besök i detta ångande himmelrike, tassade vi upp till receptionen i våra vita badrockar, varpå damen omedelbart serverade oss ett hett, sött och jättegott mynta the med tillhörande små söta goda mandelkakor. Precis vad vi behövde just då!
Sen fick vi lägg oss i ett avslappningsrum på sköna madrasser och slappa en stund innan det var dags att klä på sig och lämna denna oas.
Man kunde komplettera besöket med massage, mer peeling och andra undergörande kurer, men det tar vi som plusmeny vid nästa besök!
Efter denna behandling var vi jättehungriga och vid La Chapelle hittade vi en spännande vegetarisk indisk restaurang. Här åt vi en supergod middag med annorlunda touch, innan vi helt utmattade tog farväl av varandra och åkte åt varsitt håll i Metron.

Det tar på krafterna att njuta fullt ut!
Det är bara på lördagar det är mixat, då får även herrar var med. Men då gäller hel baddräkt!

Blå tornet i Paris

2008-08-03T01:25:00.000-07:00

I går kväll var jag ledig, Stefan jobbade tyvärr, så några vänner och jag tog oss till den Amerikanska katedralen på en gospel konsert! Vilket drag! Alla gamla kända gospelsånger sjöngs och dansades fram av entusiastiska körmedlemmar i syrenlila kåpor. Alla sjöng med, dansade och var lyckliga!

Katedralen var stor och pampig med sina höga valv och mosaikfönster. Det som skilde denna kyrka från andra stora kyrkor, var att i taket hängde alla färggranna delstatsflaggor samt den amerikanska och franska flaggan i parad. Mycket patriotiskt och annorlunda.

Efter denna musikaliska upplevelse åkte dom andra hem, för lilla Saga 4,5 år, var rätt trött efter att ha varit en duktig tjej under hela konserten.

Jag cyklade på egen hand bort mot Eiffeltornet. Jag har hört att tornet skall vara extra vackert på kvällstid nu under Frankrikes ordförandeskap i EU.

Wow vilken syn! Jag svängde runt från Avenue George V och ut mot Pont de l´Alma när jag fick syn på ett alldeles blått Eiffeltorn lite längre bort! Det var som var som en stor blå kristall! Urtjusigt!

Jag cyklade över bron och bort mot nästa bro som går mot Trocadero. Där har man en fantastisk utsikt över Eiffeltornet med Invaliddomen i bakgrunden. Parkerade cykeln, fotograferade lite, köpte en flaska vatten och strosade omkring bland alla andra männsikor som satt i gräset eller flanerade omkring i den ljumma natten.

Det är hundratals gatuförsäljare som myllrar runt Trocadero. Dom säljer Eiffetorn i alla dess former och färger. På kvällen säljer dom "blingblingtower". Torn i alla storlekar som lyser och ändrar färg....

Polisen är ständigt på jakt efter dessa gatuförsäljare. Stan vimlar av cyklande poliser (utan cyklehjälmar!) jagandes dessa afrikanska gaseller, som gör allt vad dom kan för att springa ifrån cykelpoliserna. Dom som inte kommer undan, får känna på batongen. Det har vi själva sett och det var otäckt.

Det var skönt att cykla hemåt genom Paris gator. Upp mot Triumfbågen, över Champs Elysse och sen rulla ner mot Parc Monceau.

I natt drömde jag om Strindberg! Han har också ett blått torn - i Stockholm!

Värmen stiger......

2008-07-31T14:34:00.000-07:00

Vår bästa pryl just nu är en surrande golvfläkt.
Den är värd nästa hur mycket som helst när nätterna är varma och luften står still.
Just nu är det en liten värmebölja som sköljer över staden. Ca 35 grader på dagen i denna stenöken. Värmen magasineras i alla stenhus vilket gör att det absolut inte blir nån svalka på kvällen. Det är varmt, varmt, varmt.
Lite skön svalka får man då av vår bästis, golvfläkten. Han står här och vrider på huvdet fram och tillbaka, fram och tillbaka och susar lite stilla. På natten känner man en svag bris över kroppen med jämna mellanrum, det är så skönt. Tack vare golvfläkten kan man sova skönt, trots att värmen inte går under 25 grader på natten.

Häromdagen besökte vi ett badhus. Det var så där varmt den dagen med, jag letade i Parisboken och hittade ett badhus i 13 arr som är en bra bit bort härifrån. Vi åkte Metron till Place de l´Italy och gick en liten bit upp på en kulle. Det var en liten charmig stadsdel med ett torg där det stod en modern ful pump mitt på torget. En rostfri skapelse med 6 kranar där man kunde hämta dricksvatten från en källa på 580 meters djup. Men det var jättegott! Friskt och utan klorsmak som i kranen hemma.
Badhuset var en gammalmodig anläggning där herrar och damer klädde om och duschade tillsammans.
Vi köpte biljetter i kassan för 2.60 per person och promenerade in. Vi blev visade in till en stor kakelklädd hall med en massa förvaringsskåp på höger sida. På motsatt sida fanns små hytter, ungefär som provrum, byggda av kakel där man klädde om till baddräkt och sen bar man kläderna tvärs över golvet till skåpet som man blivit anvisad av herren som arbetade med uppgiften att dela ut skåp.
Mitt i röran insåg vi att alla hade badmössor på sig. Det hade inte vi och det var man tvungen att ha. Det visade sig att det gick att köpa små blå badmössor i en stor automat för 2.50 E per mössa.
Sen bar det av till duscharna. Där stod faktiskt damer, herrar och framförallt barn och duschade tillsammans - i klädda badkläder. Det var väl ok när man var på väg till poolen.... men att tvätta håret i duschen klädd i baddräkt kändes helt galet.
Poolerna var tre till antalet, en stor innomhus, en barnpool utomhus och en stor 25 meters pool bredvid den lilla. Det funkade bra att simma ett par längder och vattnet kändes fräscht, alla hade ju badmössor!
Vi simmade en stund och solade lite innan vi återknöt bekantskapen med grabbarna i duschen igen. Jag har en känsla av att det var samma killar som stod i duschen när vi kom som när vi gick. Dom måste ha simhud mellan tårna vid det här laget.....
Hur som helst så var det skönt att svalka sig i en bassäng, och som allt annat vi gör - var detta en ny upplevelse!
På tisdag skall Terese och jag besöka en Hammam i en moskée. Det blir grejer det!

En eftermiddag i Parc Monceau

2008-07-31T10:04:00.000-07:00

I dag har jag varit ledig. En del av dagen tillbringades i Belleville, och besök hos en fransk myndighet. Det är alltid en upplevelse, det får vi kanske anledning att återkomma till.

Inpå knutarna har vi en underbar park. Där kan man sätta sig på en bänk och läsa en god bok. Det är lungt och stilla, en stillhet som bara ibland störs av en siren ute på Boulevard de Courselles. Det sjuder av liv i parken, folk som springer, barnfamiljer på gräsmattor och lekplatser.

Äldre fransmän som följer vackra kvinnor med blicken. Det är ett stort nöje att följa detta skådespel. I dag blev jag efter några sidors läsande väldigt trött, la mig på bänken med boken som kudde och somnade. Då jag vaknade efter någon halvtimme kunde jag konstatera att fransmannen på bänken bredvid också sov, dock i ett sittande läge.

Jag köper en Cornetto vanilj och drar mig sakta hemåt. På rue de Prony passerar jag ryska ambassaden med dess fana vajande i vinden. Av en händelse läser jag just nu den heta kärlekssagan mellan Katarina den store och Potemkin.
Viker in till vänster på rue Médéric och ser den svenska flaggan, hemma.

Parc Monceau en underbar oas, mitt i denna fantastiska stad.

Boulangeriet är stängt!

2008-07-30T14:43:00.000-07:00

En dag kom Stefan tillbaka och berättade att vårt närmsta bageri hade stängt. Det blev till att knalla till ett annat som låg två kvarter bort. Inte långt alls, bara att vänja sig vid en lite längre morgonpromenad.
Det konstiga var att på fönstret till det stängda bageriet satt det stora rosa lappar som polisen satt upp! Vi försökte tyda texten så gott det gick, men vi förstod inte så mycket.

Men detta var ju spännande! Hade polisen stängt vårt bageri? Och i så fall - varför? Det var ju så rent och prydligt och damen var ju så trevlig. Vad hade hänt? Här fanns en hund begravd - inte bokstavligt förhoppningvis, men bildligt.

Vi funderade över detta och tiden gick. En dag var vi ute och cyklade i S:t Germain och rätt vad det var så såg vi en rosa lapp i ett stängt bagerifönster! Vad är nu detta, tänkte vi.
Har polisen gjort razzia mot vartenda bageri i hela Paris, eller vad är det fråga om?
Nästa fråga var då berättigad - har dom inte annat att göra....? Mitt i turistsäsongen och allt!

Nu började vi undra ordentligt. Samma kväll frågade vi vår stammis, Herr T, om han visste om att polisen hade gjort razzior mot alla boulangerier i hela Paris!
Han log (det var första gången jag såg honom le) och sa, att om det sitter rosa lappar i ett fönster när boulangeriet är stängt, så har polisen godkänt att det är stängt för semester!
Bröd är mycket viktigt i detta land!

Polisen godkänner alltså bageri för bageri, vilka som skall ha semester och när!
Tänk om alla bagerier skulle ta semester på en gång? Då skulle man hitta hungriga, förvirrade fransmän irra omkring bland duvorna och leta efter smulor till frukostcigaretten.
Tur att polisen finns och att dom håller sån ordning!

Klurigt det här med ny blogg.....

2008-07-29T15:10:00.000-07:00

....alldeles nyss skrev jag mitt livs första blogg. Men nu när jag skall gå tillbaka och titta på underverket så finns det inte där. Vart har det tagit vägen?
Nåväl, inlägget handlade om att vi har just idag bott i Paris i en månad och två dagar och lite om vad vi har hittat på under denna månad.
Vi har lärt oss att cykla i denna stora stad, vi har lärt oss att hitta, vi har varit på IKEA och vi har skaffat oss ett alldeles eget bankkonto i en fransk bank!
Just nu känner vi oss väldigt franska faktiskt.
Vi arbetar och det är jättekul, vi har installerat oss i vår lilla lägenhet, vi sitter i parken och läser, vi handlar vårt morgonbröd i boulangeriet på hörnan och vi hälsar med ett käck "bon jour" när vi kommer in i butiken. Hur mer fransk kan man bli...?
Vi har till och med upplevt le 14 juliette och målgången av Tour de France......

Livet är underbart och Paris är en så fantastisk stad.